Lärare som aktörer i praktiker för pedagogiskt utvecklingsarbete

Hur formas de identifierade praktikerna för pedagogiskt utvecklingsarbete? Det är en av frågorna som Carina Kiukas undersöker i sin avhandling om pedagogiskt utvecklingsarbete i en yrkeshögskolekontext.

Fakta
Disputation

2021-04-16

Titel (sv)

Lärare som aktörer i praktiker för pedagogiskt utvecklingsarbete.

Författare

Carina Kiukas

Handledare

Professor Petri Salo, Åbo Akademi

Opponent

Professor Rachel Jakhelln, Norges arktiske universitet

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande

Svenskt abstrakt:

Pedagogiskt utvecklingsarbete är centralt för att nå den höga kvalitet som förväntas inom högre utbildning. Behovet att förbättra pedagogiskt utvecklingsarbete vid en högskola ligger som grund för avhandlingen. Avhandlingens resultat bidrar till en fördjupad kunskap om pedagogiskt utvecklingsarbete. Studien belyser vad som formar det pedagogiska utvecklingsarbetet genom att granska högskolan som institutionell och organisatorisk praktik. Verksamhetskulturen kännetecknas av en stark relation till internationell utveckling och de villkorslösa nationella krav som ställs på högskolorna. Studien belyser även vad det pedagogiska utvecklingsarbetet består av. Genom att studera lärarnas tal, handlande och relationer gestaltas vad det pedagogiska utvecklingsarbetet består av och hur lärarna agerar i förhållande till de villkor de står inför. Lärarna ses som de mest centrala aktörerna i det pedagogiska utvecklingsarbetet. I avhandlingen betonas betydelsen av att bygga arenor för kollegialt samarbete. Medvetenheten om hur praktiker formas och vad de består av antas göra det möjligt att förbättra det pedagogiska utvecklingsarbetet. En modell för integrerat pedagogiskt utvecklingsarbete presenteras och olika typer av lärare i det pedagogiska utvecklingsarbetet identifieras. Avhandlingens teoretiska referensram utgörs av praktikteori. Studien bygger på ett erfarenhetsbaserat antagande om att det existerar outnyttjade potentialer för pedagogiskt utvecklingsarbete inom högre utbildning. Studien har förverkligats som ett deltagande aktionsforskningsprojekt på en yrkeshögskola.

Sidan publicerades 2021-04-09 09:17 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-04-14 08:09 av Susanne Sawander


Relaterat

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Konkurrens dilemma för folkhögskolan

Svenska folkhögskolor har historiskt sett legat långt framme, till exempel i fråga om undervisningsmetoder. I dag har marknadstänkandet gjort sitt intåg, vilket leder till nya dilemman som utmanar identiteten, visar Caroline Runesdotter i avhandlingen I otakt med tiden?, Folkhögskolorna i ett föränderligt fält.

Vuxenutbildning Webbkonferens

Konferensen riktar sig till dig som är lärare eller rektor inom vuxenutbildningen. Ta bl.a. del av föreläsningar om tydliggörande pedagogik, estetiska lärprocesser samt språkutvecklande arbetssätt - i mötet med vuxna elever.

Sfi i fokus Webbkonferens

Konferensen riktar sig till dig som är lärare eller rektor inom sfi. Intressanta föreläsningar om bl.a bedömning, hur språkundervisning på arbetsplatsen kan fungera, hur vi utvecklar elevers digitala kompetens och vilken effekt språkstödjare kan ha. Välkommen!

Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi

Qarin Frankers avhandling "Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi" undersöker litteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi).

Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan

Barns kommunikation med handdockor i det dagliga livet i förskolan studeras i Mirella Forsberg Ahlcronas avhandling som en del av förskola sociala och kulturella sammanhang.

Buffra stress i riktning mot välbefinnande. Interventionsstudier och utforskande studier med fokus på unga flickor

Kvinnor har mer stressrelaterad ohälsa än män och en ökning ses framför allt hos unga flickor. Det övergripande syftet med Katarina Haraldssons avhandling är därför att utvärdera och utforska vad som buffrar stress i vardagen hos unga flickor.

Skolvardagens genusdramaturgi : en studie av hur femininiteter och maskuliniteter görs i år 5 med ett särskilt fokus på benämningar som hora och kärring

Hur bidrar benämningar som hora och kärring till att görafemininiteter och maskuliniteter? Vem eller vilka använder benämningarna och vem riktar man dem till? Det söker Anna Öqvist svar på i avhandlingen "Skolvardagens genusdramaturgi".

Konstruktionen av kön i skolpolitiska texter 1948 – 1994, med särskilt fokus på naturvetenskap och teknik

”Utan bok är det ingen riktig undervisning”: En studie av skolkulturella referensramar i sfi

Syftet med Hans-Olof Gustavssons avhandling "Utan bok är det ingen riktig undervisning" var att öka kunskapen om sfi-studerandes skolkulturella referensramar som är relevanta för det pedagogiska arbetet inom sfi.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.