Lärarens väg genom klassrummet – lärande och skriftspråkande i bänkinteraktioner på mellanstadiet

Både gemensamma genomgångar i helklass och enskilt lärarstöd vid skolbänken är viktiga förutsättningar för elevers lärande i klassrummet. Medan läraren rör sig mellan bänkarna uppstår tillfällen att ställa frågor, samtidigt som det också finns utrymme för eleverna att hjälpa varandra. Men även det individuella lärarstödet är beroende av de sociala sammanhang som skapas i undervisningen. Det menar Marie Tanner, forskare i pedagogiskt arbete.

Fakta
Disputation

2014-05-23

Titel (sv)

Lärarens väg genom klassrummet – lärande och skriftspråkande i bänkinteraktioner på mellanstadiet

Titel (eng)

Classroom Trajectories of Teaching, Learning and Literacy: Teacher-Student Desk Interaction in the Middle Years

Författare

Marie Tanner

Handledare

Christina Olin-Scheller, docent, Karlstads universitet. Anders Arnqvist, professor, Karlstads universitet. Fritjof Sahlström, docent, Helsingfors Universitet.

Opponent

Liisa Tainio, professor, Helsingfors universitet.

Institution

Institutionen för pedagogiska studier

Lärosäte

Karlstads universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelandet här
Läs Skolportens intervju med Marie Tanner

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen handlar om bänkinteraktioner på mellanstadiet. Med hjälp av videoanalyser utforskas lärares och elevers sociala samspel när elever arbetar enskilt med skriftliga uppgifter i sina bänkar, medan läraren rör sig runt i klassrummet för att hjälpa dem.

Avhandlingen visar hur lärande i bänkinteraktioner sker till följd av lärares och elevers ömsesidiga samordning av tal, gester, blickar och texter. Längs lärarens väg genom klassrummet skapas möjligheter till skilda lärandeförlopp för olika elever, inom ramen för de rutiner som samtidigt formas. Instruktioner, lärobokstexter och bilder är viktiga resurser i dessa lärandeförlopp. De används i huvudsak för att uppmärksamma och påminna om sådant man tidigare läst och diskuterat tillsammans i klassen. En slutsats blir därför att lärares och elevers gemensamma erfarenheter från olika tillfällen har stor betydelse för lärande i bänkinteraktioner. Sammantaget framstår bänkarbetet som mera socialt än individuellt.

Avhandlingen bidrar till en nyanserad förståelse av bänkinteraktioners pedagogiska potential, vilket diskuteras i relation till senare decenniers politiska individualiseringssträvanden. Den vänder sig till forskare, lärare och andra som är intresserade av lärande och skriftspråkande i klassrummets interaktion.

Sidan publicerades 2014-06-25 14:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-22 21:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Egna värderingar färgar bilden av lärarrollen

Susanne Westman har undersökt lärares syn på sin egen roll. Hon konstaterar att existentiella dimensioner är ständigt närvarande i lärarnas arbete. Ibland krockar de egna värderingarna med yttre krav kring standardisering och mätningar.

Att leda pedagogiska samtal – svårare än man kan tro

Forskaren Elisabeth Åsén Nordström har undersökt hur läroprocessen ser ut för de lärare som blir pedagogiska handledare.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning

I Susanne Engströms avhandling "Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning" studeras ämnesinnehåll för insikter i exempelvis hållbar energianvändning och huruvida ett sådant innehåll undervisas eller inte inom fysikämnet.

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers

Det är en av frågorna som Anette Bolin tar upp i sin avhandling "Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers". Där syftet är att beskriva och analysera processer i samlokaliserat interprofessionellt samarbete i en resursskola och mellan de två professionerna lärare och socialarbetare.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande

Syftet med Annica Otterborgs avhandling "Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande" är att undersöka och beskriva de kvalitativt skilda sätt med vilka gymnasieelever uppfattar entreprenöriellt lärande i projektarbeten.

Education for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting in South African Comprehensive Schools

I avhandlingen "Education for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting in South African Comprehensive Schools" undersöker Getahun Abraham hur lärare uppfattar, tolkar och undervisar om olika aspekter av social utveckling i skolämnet "Life Orientation" i grundskolan i Sydafrika.

Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola

Ylva Jannok-Nutti vill med sin avhandling "Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola" utifrån lärarperspektiv beskriva, analysera och försöka förstå transformering av utbildning i matematik så att ett samiskt perspektiv blir utgångspunkt för utbildningen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.