Lärarens väg genom klassrummet – lärande och skriftspråkande i bänkinteraktioner på mellanstadiet

Både gemensamma genomgångar i helklass och enskilt lärarstöd vid skolbänken är viktiga förutsättningar för elevers lärande i klassrummet. Medan läraren rör sig mellan bänkarna uppstår tillfällen att ställa frågor, samtidigt som det också finns utrymme för eleverna att hjälpa varandra. Men även det individuella lärarstödet är beroende av de sociala sammanhang som skapas i undervisningen. Det menar Marie Tanner, forskare i pedagogiskt arbete.

Fakta
Disputation

2014-05-23

Titel (sv)

Lärarens väg genom klassrummet – lärande och skriftspråkande i bänkinteraktioner på mellanstadiet

Titel (eng)

Classroom Trajectories of Teaching, Learning and Literacy: Teacher-Student Desk Interaction in the Middle Years

Författare

Marie Tanner

Handledare

Christina Olin-Scheller, docent, Karlstads universitet. Anders Arnqvist, professor, Karlstads universitet. Fritjof Sahlström, docent, Helsingfors Universitet.

Opponent

Liisa Tainio, professor, Helsingfors universitet.

Institution

Institutionen för pedagogiska studier

Lärosäte

Karlstads universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelandet här
Läs Skolportens intervju med Marie Tanner

Svenskt abstrakt:

Den här avhandlingen handlar om bänkinteraktioner på mellanstadiet. Med hjälp av videoanalyser utforskas lärares och elevers sociala samspel när elever arbetar enskilt med skriftliga uppgifter i sina bänkar, medan läraren rör sig runt i klassrummet för att hjälpa dem.

Avhandlingen visar hur lärande i bänkinteraktioner sker till följd av lärares och elevers ömsesidiga samordning av tal, gester, blickar och texter. Längs lärarens väg genom klassrummet skapas möjligheter till skilda lärandeförlopp för olika elever, inom ramen för de rutiner som samtidigt formas. Instruktioner, lärobokstexter och bilder är viktiga resurser i dessa lärandeförlopp. De används i huvudsak för att uppmärksamma och påminna om sådant man tidigare läst och diskuterat tillsammans i klassen. En slutsats blir därför att lärares och elevers gemensamma erfarenheter från olika tillfällen har stor betydelse för lärande i bänkinteraktioner. Sammantaget framstår bänkarbetet som mera socialt än individuellt.

Avhandlingen bidrar till en nyanserad förståelse av bänkinteraktioners pedagogiska potential, vilket diskuteras i relation till senare decenniers politiska individualiseringssträvanden. Den vänder sig till forskare, lärare och andra som är intresserade av lärande och skriftspråkande i klassrummets interaktion.

Sidan publicerades 2014-06-25 14:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-22 21:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Egna värderingar färgar bilden av lärarrollen

Susanne Westman har undersökt lärares syn på sin egen roll. Hon konstaterar att existentiella dimensioner är ständigt närvarande i lärarnas arbete. Ibland krockar de egna värderingarna med yttre krav kring standardisering och mätningar.

Att leda pedagogiska samtal – svårare än man kan tro

Forskaren Elisabeth Åsén Nordström har undersökt hur läroprocessen ser ut för de lärare som blir pedagogiska handledare.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande

Syftet med Annica Otterborgs avhandling "Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande" är att undersöka och beskriva de kvalitativt skilda sätt med vilka gymnasieelever uppfattar entreprenöriellt lärande i projektarbeten.

Att urskilja tekniska system: didaktiska dimensioner i grundskolan

Syftet med Maria Svenssons avhandling "Att urskilja tekniska system: didaktiska dimensioner i grundskolan" är att bidra till den ämnesdidaktiska kunskapsbasen för undervisning och lärande om tekniska system i grundskolan.

Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola

Ylva Jannok-Nutti vill med sin avhandling "Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola" utifrån lärarperspektiv beskriva, analysera och försöka förstå transformering av utbildning i matematik så att ett samiskt perspektiv blir utgångspunkt för utbildningen.

Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning

I avhandlingen "Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning" undersöker Barbro Gustafsson möjligheter och begränsningar hos sociovetenskapliga samtal mellan elever, där samtalens innehåll och form ges demokratisk betydelse.

Mellan ”jag” och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande

I avhandlingen "Mellan "jag" och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande" undersöker Lisbeth Amhag om och i så fall hur studenters nätbaserade skriftliga, asynkrona dialoger bidrar till att utveckla deras kollektiva och individuella lärande.

Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study

Lisa Björklund Boistrup vill med sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study bidra till en förståelse av klassrumsbedömning i matematik i Sverige.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education

Syftet med Lovisa Bergdahls avhandling Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education, är att omförhandla relationen mellan utbildning, demokrati och religion.

On the Road to a Software Profession: Students Experiences of Concepts and Thresholds

Jonas Boustedts avhandling "On the Road to a Software Profession: Students Experiences of Concepts and Thresholds" behandlar två tematiska perspektiv som fokuserar på elevernas syn på begrepp inom datavetenskap.

Att spåra tecken på lärande. Mediereception som pedagogisk form och multimodalt meningsskapande över tid

Maria Leijons studie "Att spåra tecken på lärande. Mediereception som pedagogisk form och multimodalt meningsskapande över tid" handlar om mediereception som pedagogisk form och meningsskapande över tid.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.