Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Fakta
Disputation

2011-12-02

Titel (sv)

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Författare

Helena Persson

Handledare

Professor Margareta Ekborg, Universitetslektor Christina Ottander

Opponent

Professor Svein Sjøberg

Institution

Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Lärosäte

UmU – Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande Umeå universitet
Läs Skolportens intervju med Helena Persson

Svenskt abstrakt:

De naturvetenskapliga ämnena i svenska skolan kan undervisas som separata ämnen i kemi, biologi och fysik, men också ämnesintegrerat, d.v.s. tillsammans eller med andra skolämnen. Både internationella och svenska studier visar att begreppet ämnesintegrering är mångfasetterat och saknar enhetlig definition. Avhandlingens syfte är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning och den består av fyra delstudier. För att ta reda på mer om hur yrkesverksamma lärare beskriver och genomför sådan undervisning intervjuades fem lärare som enligt egen utsago undervisar ämnesintegrerat i skolår 7 till 9 (13-16 år). Den andra studien presenterar två av dessa lärares intentioner med ämnesintegrerad naturvetenskap och hur dessa intentioner visar sig i klassrummet. Studien baseras på intervjuer och klassrumsobservationer som analyserats med intentionell analys. Syftet med den tredje studien är att undersöka vilken typ av kunskap, och vilket innehåll som är framträdande i de två lärarnas arbete med ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning. Också relationen mellan den kunskapsbetoning som läraren säger att de vill ha i sin undervisning och den kunskapsbetoning som kommer till uttryck i undervisningen har undersökts. Som analysverktyg har Bloom’s reviderade taxonomi använts. Syftet med den fjärde studien är att undersöka elevernas syn på ämnesintegrerad undervisning i naturvetenskapliga ämnen. Analysen baseras på data som samlats in genom gruppintervjuer med elever, elevenkät och klassrumsobservationer. Lärarnas syfte med att organisera undervisningen ämnesintegrerat är att eleverna ska få en helhetssyn på det naturvetenskapliga innehållet, och att de ska kunna tillämpa sina kunskaper och se relevansen av dem i sina vardagliga liv. Ett annat skäl är att lärarna själva tycker att det är ett mer stimulerande sätt att arbeta på. Resultatet visar att ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning är viktig för att ge en helhetssyn, men inte så nödvändig för att knyta undervisningen till elevernas vardag. I undervisningssituationen blev yttre faktorer viktigare än vad lärarna hade uttryckt som viktiga faktorer för deras val att ämnesintegrera och påverkade dem så att de ändrade sin undervisning. Lärarnas syfte med kunskapsbetoningen stämde väl överens med aktiviteterna i klassrummet. Vissa sammanhang undervisades ämnesspecifikt och andra sammanhang ämnesintegrerat. I de ämnesintegrerade sammanhangen fanns en större tonvikt på fakta- och begreppskunskap på en högre processdimension, t.ex. att eleverna skulle analysera och värdera information och göra val, ställningstaganden och mindre betoning på att minnas. Enligt elevernas upplevelser är undervisningens innehåll viktigare för att skapa ett intresse än undervisningens organisation. Det är viktigare att undervisningen är relaterad till deras vardag och att kunskaperna är användbara, än om den är ämnesintegrerad eller inte. Överlag uppskattar flickorna den ämnesintegrerade undervisningen mer än pojkarna. Pojkarna tycker att den är mer ansträngande att arbeta ämnesintegrerat och tror dessutom att de får mindre begreppskunskaper med den ämnesintegrerade naturvetenskapliga undervisningen.

Sidan publicerades 2011-11-17 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-03-05 13:52 av John Miller


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Det perfekta klassrummet

Till Källbrinksskolan i Huddinge kommer skolfolk, politiker och arkitekter på studie­besök. Här har studieron ökat tack vare ny möblering och inredning i klassrummet.

Lena Adamson: Skolan, lärarna och forskningen

Skolforskningsinstitutets tidigare myndighetschef Lena Adamson reflekterar mot bakgrund av sina erfarenheter om arbetet med en skola på vetenskaplig grund. Var står vi idag, snart tio år efter lagändringen, och vad behöver göras?

Seven strategies to keep students motivated all year long

Students aren’t always aware of the progress they are making or how their emotions affect their learning throughout the year. These strategies can help make those things visible to them.

Undervisa elever med särskild begåvning

Hur kan lärare arbeta för att inkludera elever med särskild begåvning i undervisningen? Forskningen har hittills inte ägnat denna fråga särskilt mycket uppmärksamhet, och det är detta som Elisabet Mellroth råder bot på genom sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. (webb-radio)

Girls would do better in maths and science tests if exams were made longer, study finds

Female students appear to be better at sustaining accuracy over time during tests, according to a study that looks at data from the Program for International Student Assessment and compares student performance at different stages of tests.