Lärares möten med sociala medier: applikationer i behov av explikationer

Niclas Ekbergs avhandling visar att lärarnas erfarenheter av sociala medier är komplexa. Enkelheten i användningen bör inte överskattas eller överdrivas, vare sig det gäller lärare eller elever. Sociala medier är en resurs som motiverar och stimulerar, men de är inte någon given och självklar väg till en utvecklad pedagogik eller ett rikare lärande i skolan.

Fakta
Disputation

2012-03-16

Titel (sv)

Lärares möten med sociala medier: applikationer i behov av explikationer

Titel (eng)

Teachers’ encouters with social media: applications in need of explications

Författare

Niclas Ekberg

Handledare

Professor Eva Alerby, Institutionen för Konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet

Opponent

Professor Per-Olof Erixon, Institutionen för Estetiska ämnen, Umeå universitet

Institution

Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Lärosäte

Luleå tekniska universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Niclas Ekberg

Abstract in English:

The purpose of this dissertation has been set against the background of both existing research and teachers’ perceptions and experiences with the aim to clarify and better understand what constitutes the teacher’s encounter with social media in teaching. The theoretical starting point in hermeneutical phenomenology in accordance with Heidegger, Gadamer and Ricœur has brought with it not merely the resolve to describe the encounter’s context of meaning, but also the forward-looking striving to point out its possibilities. The study, motivated in particular by the new Swedish IT policy declaration and the new steering documents for compulsory and upper secondary schools, is based on two questions at issue: what perspective towards the encounter between social media and education can be detected in existing research? How does the teacher perceive the use of social media in education? To answer the questions, two sub-studies have been carried out. One comprises a survey of the literature, in which above all international scientific publications with relevance to the use of social media in education have been analysed. This has formed the context for the second part of the study, which comprises individual in-depth interviews with eight teachers working in compulsory schools and upper secondary schools respectively. The results of the study show that the encounter with social media brings both opportunities and challenges. The results therefore to some extent support expectations of the potential of social media in education, such as the encouragement of group processes, pupils’ increased commitment in and influence over the choice of methods, and the forms of presentation and multimodal expression and creativity. The results indicate at the same time apprehension over the user’s exposure that transparency brings, the difficulty of breaching the dominance of the written word, the challenges of the temporal and spatial limits and the changeability and complexity of the sometimes impenetrable technology.

The results also indicate undue expectations and an unfortunate approach as characteristics of the teacher’s encounter with the new technology. One example of such an unfortunate approach is the clichéd picture of two separate and homogeneous user groups, i.e. a young generation of expressive super-users and an older generation of digitally impotent immigrants, which creates problems for the teachers’ relationship towards technology use in school. Another is the perception that technology in itself leads to a desired approach and activities, in particular interactivity between pupils. Yet another is the perception that technology in itself leads to a desired approach and activities, in particular interactivity between pupils. Social media should thus be seen as a technology that is as yet incompletely negotiated, a technology to some extent subject to conflicting interests of teachers and pupils, and at the same time – with regard to content and structure, educational goals and self-representation – as an arena for negotiation. This perspective offers an understanding of its meaning in a context of teaching and learning activities, and brings an explanation for the challenges that its use brings. A negotiational perspective of that type underlines the importance of educational aims and teacher strategies. There is in the dissertation a discussion of the possibility to broaden the allocation of responsibilities and roles by not perceiving the teacher as the self evident hub around which the use of the technology is centred. The pupil can instead be permitted to form the starting point for the use and ownership of the technology. The dissertation pays particular attention to empowerment of both the teacher and the pupil to design and redesign personal Web and learning environments, as well as the value of conquering an arena of opportunities for richer, multimodal representations – to express more than that which can be captured through the written word. Social media can in addition be utilised as being-with and as interpretable text. The new technology means not only that we can relatively easy, compared to the last generation’s Web technology, illustrate our own actions, experiences, reflections and opinions: we are in addition surrounded by an increasingly intense stream of other people’s expressions and activities. These activities can be interpreted as texts having something meaningful to say about the world, the other person, and myself

 

Sidan publicerades 2012-04-25 17:35 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-06-07 11:36 av John Miller


Relaterat

Sociala medier väcker intresset för politik hos ungdomar

Ungdomar som är aktiva på internet är ofta också politiskt engagerade. Det är det egna skapandet av till exempel bloggar som väcker ungdomars politiska intresse. Det skriver Johan Östman, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.

Elever behöver stöd i de sociala medierna

Det finns högt ställda förväntningar på att sociala medier ska innebära nya möjligheter i undervisningen. Det skriver Niclas Ekberg i sin avhandling ”Lärares möten med sociala medier”.

Facebookvän med elev – en yrkesetisk fråga

Hur ska lärare egentligen förhålla sig till sociala medier? Frågan blev så vanlig att Lärarnas yrkesetiska råd nu tagit fram fyra riktlinjer. –Men i slutänden måste man fatta sina egna beslut, säger Lars Svensson på Lärarförbundet.

”Så bör du använda sociala medier”

Lärarnas yrkesetiska råd har kommit med rekommendationer till lärare som använder sociala medier.

Designing for added pedagogical value: A design-based research study of teachers’ educational design with ICT

Jörgen Holmberg har forskat om undervisningsdesign som process och hur IKT kan användas för att skapa didaktiska mervärden för undervisning och lärande.

Kommunikation i förskolan: förskollärares och barnskötares kommunikation med föräldrar i ett digitaliserat medielandskap

Linn Eckeskog har forskat om  förskollärares och barnskötares kommunikationsarbete med fokus på den medierade kommunikationen med föräldrar.

”Liksom ett annat uppdrag”: iscensättning av social rättvisa i musikundervisningens retorik och praktik

Anna-Karin Kuuse har undersökt hur svensk musikundervisnings sociala och demokratiska uppdrag marknadsförs, kommuniceras, uppfattas, hanteras och genomförs. I dessa undersökningar medverkar både elever, lärare och skolledare.

Indoor air quality and chemical emissions of organic compounds in newly built low-energy preschools

Josefin Persson har forskat om inomhusklimatet i förskolor som drivs i lågenergihus. Studien omfattar tre nybyggda förskolor.

Om det politiska i samhällskunskap: Agonism, populism och didaktik

I sin avhandling har Ásgeir Tryggvason bland annat undersökt vad den politiska dimensionen i samhällskunskapsundervisningen innebär.

Rektors pedagogiska ledarskap: en kritisk policyanalys

Katarina Ståhlkrantz har undersökt hur den pedagogiska ledaren konstrueras diskursivt i offentliga utbildningspolitiska policytexter samt vilka förändringar och stabiliteter som kan urskiljas i dessa konstruktioner över tid.

Vem och vad kan man lita på? Ungdomars förhållningssätt till budskap om mat och ätande utifrån ett forskarinitierat rollspel.

Jenny Rendahl har undersökt hur ungdomar hanterar flödet av matrelaterade budskap.

Den kroppsliga läsningen: Bildningsperspektiv på litteraturundervisning

Djamila Fatheddines avhandling handlar om grundskolans litteraturundervisning med ett särskilt fokus på kroppslighet och bildningsaspekter.

Student Sustainability Consciousness: Investigating Effects of Education for Sustainable Development in Sweden and Beyond

Daniel Olsson har forskat om lärande för hållbar utveckling och elevers medvetenhet om hållbar utveckling.

A Multimodal Seamless Learning Approach Supported by Mobile Digital Storytelling

Susanna Nordmark har utforskat samspelet mellan design, informations- och kommunikationsteknik och lärande, genom att introducera ett komplett system bestående av arbetsmetod och stödtekniker för mobilt digitalt berättande avsett för lärande och undervisning.

Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English

Linda Borger bidrar med sin avhandling till tidigare forskning inom muntlig språkbedömning genom att undersöka både sociala, kontextuella aspekter och kognitiva färdigheter och processer som aktiveras i provformatet.

Vilan i förskolan 1910-2013: Visuella material och visuell metodologi

Sofia Grunditz har undersökt förskolans praktiker för vilan genom visuella analyser av videoetnografiska och arkivetnografiska material som visualiserar vilan vid olika tidpunkter under 1900-talet och början på 2000-talet.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.