Lärares möten med sociala medier: applikationer i behov av explikationer

Niclas Ekbergs avhandling visar att lärarnas erfarenheter av sociala medier är komplexa. Enkelheten i användningen bör inte överskattas eller överdrivas, vare sig det gäller lärare eller elever. Sociala medier är en resurs som motiverar och stimulerar, men de är inte någon given och självklar väg till en utvecklad pedagogik eller ett rikare lärande i skolan.

Fakta
Disputation

2012-03-16

Titel (sv)

Lärares möten med sociala medier: applikationer i behov av explikationer

Titel (eng)

Teachers’ encouters with social media: applications in need of explications

Författare

Niclas Ekberg

Handledare

Professor Eva Alerby, Institutionen för Konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet

Opponent

Professor Per-Olof Erixon, Institutionen för Estetiska ämnen, Umeå universitet

Institution

Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Lärosäte

Luleå tekniska universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Niclas Ekberg

Abstract in English:

The purpose of this dissertation has been set against the background of both existing research and teachers’ perceptions and experiences with the aim to clarify and better understand what constitutes the teacher’s encounter with social media in teaching. The theoretical starting point in hermeneutical phenomenology in accordance with Heidegger, Gadamer and Ricœur has brought with it not merely the resolve to describe the encounter’s context of meaning, but also the forward-looking striving to point out its possibilities. The study, motivated in particular by the new Swedish IT policy declaration and the new steering documents for compulsory and upper secondary schools, is based on two questions at issue: what perspective towards the encounter between social media and education can be detected in existing research? How does the teacher perceive the use of social media in education? To answer the questions, two sub-studies have been carried out. One comprises a survey of the literature, in which above all international scientific publications with relevance to the use of social media in education have been analysed. This has formed the context for the second part of the study, which comprises individual in-depth interviews with eight teachers working in compulsory schools and upper secondary schools respectively. The results of the study show that the encounter with social media brings both opportunities and challenges. The results therefore to some extent support expectations of the potential of social media in education, such as the encouragement of group processes, pupils’ increased commitment in and influence over the choice of methods, and the forms of presentation and multimodal expression and creativity. The results indicate at the same time apprehension over the user’s exposure that transparency brings, the difficulty of breaching the dominance of the written word, the challenges of the temporal and spatial limits and the changeability and complexity of the sometimes impenetrable technology.

The results also indicate undue expectations and an unfortunate approach as characteristics of the teacher’s encounter with the new technology. One example of such an unfortunate approach is the clichéd picture of two separate and homogeneous user groups, i.e. a young generation of expressive super-users and an older generation of digitally impotent immigrants, which creates problems for the teachers’ relationship towards technology use in school. Another is the perception that technology in itself leads to a desired approach and activities, in particular interactivity between pupils. Yet another is the perception that technology in itself leads to a desired approach and activities, in particular interactivity between pupils. Social media should thus be seen as a technology that is as yet incompletely negotiated, a technology to some extent subject to conflicting interests of teachers and pupils, and at the same time – with regard to content and structure, educational goals and self-representation – as an arena for negotiation. This perspective offers an understanding of its meaning in a context of teaching and learning activities, and brings an explanation for the challenges that its use brings. A negotiational perspective of that type underlines the importance of educational aims and teacher strategies. There is in the dissertation a discussion of the possibility to broaden the allocation of responsibilities and roles by not perceiving the teacher as the self evident hub around which the use of the technology is centred. The pupil can instead be permitted to form the starting point for the use and ownership of the technology. The dissertation pays particular attention to empowerment of both the teacher and the pupil to design and redesign personal Web and learning environments, as well as the value of conquering an arena of opportunities for richer, multimodal representations – to express more than that which can be captured through the written word. Social media can in addition be utilised as being-with and as interpretable text. The new technology means not only that we can relatively easy, compared to the last generation’s Web technology, illustrate our own actions, experiences, reflections and opinions: we are in addition surrounded by an increasingly intense stream of other people’s expressions and activities. These activities can be interpreted as texts having something meaningful to say about the world, the other person, and myself

 

Sidan publicerades 2012-04-25 17:35 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-06-07 11:36 av John Miller


Relaterat

Sociala medier väcker intresset för politik hos ungdomar

Ungdomar som är aktiva på internet är ofta också politiskt engagerade. Det är det egna skapandet av till exempel bloggar som väcker ungdomars politiska intresse. Det skriver Johan Östman, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.

Elever behöver stöd i de sociala medierna

Det finns högt ställda förväntningar på att sociala medier ska innebära nya möjligheter i undervisningen. Det skriver Niclas Ekberg i sin avhandling ”Lärares möten med sociala medier”.

Facebookvän med elev – en yrkesetisk fråga

Hur ska lärare egentligen förhålla sig till sociala medier? Frågan blev så vanlig att Lärarnas yrkesetiska råd nu tagit fram fyra riktlinjer. –Men i slutänden måste man fatta sina egna beslut, säger Lars Svensson på Lärarförbundet.

”Så bör du använda sociala medier”

Lärarnas yrkesetiska råd har kommit med rekommendationer till lärare som använder sociala medier.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Lost in transition? A study of newly graduated teachers’ experiences during the initial period of employment

Det övergripande syftet med Daniel Hultells avhandling "Lost in transition? A study of newly graduated teachers' experiences during the" var att studera lärares övergång från utbildning in i arbetslivet med fokus på deras upplevelser av utbrändhet och arbetsengagemang.

Social Relations in Youth: Determinants and Consequences of Relations to Parents, Teachers, and Peers

Elin Olssons avhandling "Social Relations in Youth: Determinants and Consequences of Relations to Parents" handlar om hur barns sociala relationer påverkas av och påverkar andra dimensioner av deras välfärd.

Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor

Eva Petterssons avhandling "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor" belyser, som titeln avslöjar, studiesituationen för de elever som har särskilda matematiska förmågor.

På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Syftet med Fredrik Hanssons avhandling "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne" är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus

I Kristina Anderssons avhandling "Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus" står lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet i fokus.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser