Lärares relationskompetens i möte med elever med adhd

Linda Plantin Ewe har forskat om lärares relationskompetens, med särskilt fokus på relationen till elever med adhd, och hur sådan kompetens kan utvecklas.

Fakta
Disputation

2022-06-03

Titel (sv)

Lärares relationskompetens i möte med elever med ADHD

Författare

Linda Plantin Ewe

Handledare

Professor Mona Holmqvist, Malmö universitet. Professor Jonas Aspelin, Malmö universitet. Professor Sven Bölte, Karolinska Institutet

Opponent

Professor Girma Berhanu, Göteborgs universitet

Lärosäte

Malmö universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Linda Plantin Ewe

Abstract in English:

Purpose: The purpose of this study is to contribute to knowledge of teachers’ relational competence with respect to students with ADHD. In addition, a specific focus is investigating whether teachers’ understanding of relational competence, regarding the targeted student group, can be developed using video-based interventions. Moreover, a focus is to examine whether – and if so how – the intervention contributes to changes in teachers as well as their students’ perceptions of their teacher-student relationshipin practice. Sub-studies: This dissertation contains four sub-studies, each of them aiming to answer a part of the overall research question. The first study is a systematic literature review aiming to systematically identify, critically review and synthesize existing research in the focused area. The second study is a pilot study investigating if teachers’ relational competence can be developed using video-based interventions. In study three, the aim was to investigate how teachers’ understanding of relational competence with respect to students with ADHD were developed using video-based interventions. Finally, the fourth study investigated if the video-based intervention (Study 3) contributed to changes in teachers’ and students’ (with and without NPS) perceptions of their teacher-student relationship. Theory: This dissertation takes its point of departure from a relational framework using Scheff’s (1997) theory of social bond together with Aspelin’s (2018) and Aspelin and Jönsson’s (2019) Relational Competence Model (RCM). The relational framework is supplemented by Laveand Wenger’s (1991) sociocultural theory of situated learning. Method: The overall design of this dissertation is based on mixed methods. An exploratory multi-stage evaluation design has been used. Characteristic of such a design is that each sub-study contains a study of its own which is iteratively following from the previous in order to evaluate the effect of the intervention made, and by extension, answering the overall research question. Knowledge contributions: The overall knowledge contribution of this dissertation concerns teachers’ perceptions of relational competence regarding students with ADHD, and how such perceptions can be developed. One of the dissertation’s scientific knowledge contributions is its testing ofthe RCM model for students with ADHD. The results indicate that the model can be successfully used to develop teachers’ relational competence towards these students. The dissertation also suggests that teachers need to have a “relational preparedness” – a readiness – for the unforeseen. This implies an ability to observe student behavior and reflect on what it suggests regarding students’ thoughts and feelings, together with the teacher’s ability to self-reflect with the intention to identify and acknowledge their own emotional reactions to student signals. Limitation: The lack of a randomized sample affects the credibility of the study. The lack of qualitative student interviews can be seen as a limitation as the information collected exposes changes in students’ perceptions but does not provide a deeper understanding of what the changes consisted of. Practical implications: The results are relevant for teacher education by providing a clear focus on teachers’ relational competence regarding students with ADHD, which, in turn, can help future teachers to be better equipped to meet the diversity of students in each classroom. Furthermore, the results should be relevant for teachers as well as school leaders, through its focus is on relational competence as a situated activity, and on how this competence can be developed through a small and limited intervention.

Sidan publicerades 2022-05-20 08:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-11-02 20:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Psykiatriska diagnoser slår hårt mot elevers betyg

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särkilt stöd i förskolan. Ta del av föreläsningar om b.la. barn på flykt och specialpedagogisk dokumentation. Delta i Stockholm 17–18 nov eller via webbkonferensen 28 nov–12 dec.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang

Syftet med Catharina Hällströms avhandling "Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang" är att lyfta barns villkor som de uttrycks i insändarbrev till Kamratposten mellan 1977 och 2007.

Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning

Syftet med Lotta Brantefors avhandling "Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning" är att klargöra olika föreställningar om kulturella relationer i skola och utbildning, samt potentiella konsekvenser av dessa för barn och ungdomars fostran till att kunna delta som likar i sociala och offentliga livet.

Toddlers as social actors in the Swedish preschool

Ingrid Engdahls avhandling "Toddlers as social actors in the Swedish preschool" fokuserar på hur små barn interagerar med varandra under sitt andra levnadsår i en svensk förskola.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Att bli matematisk: Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna

Anna Palmer vill i sin avhandling "Att bli matematisk" förstå processerna då matematisk och könsrelaterad subjektivitet konstitueras, omkonstitueras och upprätthålls i olika situationer under utbildningen till lärare för de yngre åldrarna.

"Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Mary Ingemansson har i sin avhandling "Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna" undersökt hur barn i åldrarna 9-12 upplever skönlitterära texter som används i historieundervisningen i förhållande till läroböckerna?

Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar. Könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett

I "Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar. Könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett" analyseras kön som konstruktion så som de förekommer i en förskola, två förskoleklasser och en klass i första klass.

Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag

Syftet med Bodil Halvars-Franzéns avhandling "Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag" är att undersöka hur barn skapar och ger uttryck för etik genom att analysera deras möten och hur möjligheterna är beroende av ramen som omger dem.

Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende

Vad händer i verksamheter som samtidigt ska åtgärda både sociala och pedagogiska problem och där diskurser från olika institutionella och vetenskapliga fält korsas? Det under söker Susanne Severinsson i avhandlingen "Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende."

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser