Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar

Therese Welén vill med sin forskning fördjupa förståelsen för lärares didaktiska arbete med barns övergångar mellan skolformer.

Fakta
Disputation

2022-02-04

Titel (sv)

Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar

Författare

Therese Welén

Handledare

Tina Hellblom-Thibblin, docent Mälardalens universitet. Gunilla Sandberg, professor Mälardalens universitet. Anders Garpelin, professor emeritus Mälardalens universitet

Opponent

Biträdande professor Susanne Thulin, Högskolan Kristianstad

Lärosäte

Mälardalens universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Therese Welén

Svenskt abstrakt:

Övergångar i utbildningssammanhang är betydelsefulla händelser i barns lärande och utveckling. Att barn möter nya sammanhang och övergångar inom och mellan olika skolformer och pedagogiska nivåer kan tyckas vara en naturlig del av livet och utbildningstiden. Samtidigt innebär övergångar både förändring, anpassning, möjligheter och utmaningar. Problemområdet och utgångspunkten för den här avhandlingen tar avstamp i den förändring som barns övergångar innebär och där läraren står i centrum för det vardagliga arbetet. Intresset är de två övergångarna där förskola, förskoleklass och årskurs 1 möts, och frågan är vilken roll lärare har i arbetet med barns övergångar mellan dessa skolformer och vad som bidrar till hur arbetet gestaltas.

Syftet med föreliggande avhandling är att fördjupa förståelsen av lärares didaktiska arbete med barns övergångar mellan skolformer. Uppmärksamhet riktas mot vilka hinder och möjligheter som framträder i lärares didaktiska arbete med barns övergångar, vilka faktorer är av betydelse för lärarnas förutsättningar att arbeta med barns övergångar, och på vilket sätt får lärares arbete med övergångar betydelse för barn med olika förutsättningar och behov. Studien har som teoretisk utgångspunkt Bronfenbrenners (1979) ekologiska modell och Bronfenbrenner och Morris (1998; 2006) bioekologiska modell. I den här avhandlingen är fokus på barns övergångar utifrån de erfarenheter och förutsättningar som lärarna och skolcheferna redogör för. Det empiriska materialet har samlats in genom fokuserade gruppsamtal med lärare och intervjuer med lärare och skolchefer.

Resultaten visar att lärarnas didaktiska arbete med barns övergångar är en komplex process. Studien visar att informationsöverföring, relationsskapande arbete, styrning och organisatoriska förutsättningar bidrar till att olika villkor skapas för barns i lärarnas arbete med övergångar. Lärarna påverkas av olika faktorer och processer som de behöver förhålla sig till och som lärarna mer eller mindre kan påverka vilket skapar såväl hinder och möjligheter som dilemman i lärarnas vardagsarbete med barns övergångar. Faktorer och processer som lärarna fört fram som centrala och som behandlats i denna studie är sådana som de själva kan påverka i något avseende, till exempel det relationsskapande arbetet. Lärarna för även fram faktorer som de inte direkt kan förändra, och som befinner sig på mer övergripande systemnivåer, till exempel skolindelning, resurstilldelning eller sena lärartillsättningar. De faktorer och processer som framträtt påverkar lärarnas arbete och synliggör inte bara systemnivåer utan också att det finns förbindelser mellan olika komponenter som påverkar varandra. Interaktionen dom emellan är framträdande.

Sidan publicerades 2022-02-01 09:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-12 14:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Elevers möten med matematik: En studie om elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1

Sofie Arnell har i sin avhandling undersökt, analyserat och beskrivit elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1.  

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1

Syftet med Marianne Skoogs avhandling "Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1" är att undersöka vilka olika betydelser som erbjuds i den första läs-och skrivundervisningen.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor

Eva Petterssons avhandling "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor" belyser, som titeln avslöjar, studiesituationen för de elever som har särskilda matematiska förmågor.

Skoldemokratins fördolda jämställdhetsproblem: Eleverfarenheter i en könssegregerad gymnasieskola

Huvudfrågan i Johanna Jormfeldts avhandling "Skoldemokratins fördolda jämställdhetsproblem: Eleverfarenheter i en könssegregerad gymnasieskola" är om demokratiuppdraget förverkligas på ett jämställt sätt i gymnasieskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

De tar sången till nya höjder

I Kulans förskola sjungs det i alla möjliga sammanhang. På promenaden, vid matteinlärningen, vid teman och projekt. Pedagogerna har gått på kurs och lärt sig att sjunga på barnens villkor – i ljusa tonarter.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.