Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi. En analys av den svenska legitimationsreformen som argument för lärares (re)professionalisering

Charlotte Baltzer har forskat om och på vilket sätt den svenska legitimationsreformen som facklig professionsstrategi kan sägas ha bidragit till en reprofessionalisering av lärarkåren.

Fakta
Disputation

2020-09-25

Titel (sv)

Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi. En analys av den svenska legitimationsreformen som argument för lärares (re)professionalisering

Författare

Charlotte Baltzer

Opponent

Professor Christina Segerholm, Umeå universitet

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens syfte är studera läraryrkets professionalisering i Sverige genom att särskilt undersöka hur de fackliga organisationerna, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, argumenterat för införande av lärar-legitimation. Mot bakgrund av en historisk rekonstruktion analyseras hur lärarförbundens professionskrav formulerats och medierats på tre policyarenor – den lärarfackliga, den politiska och den mediala – mellan 1992 och 2014. Den övergripande frågeställningen handlar om hur relationen mellan lärarförbundens argumentation och den statliga styrningen framträder i den debatt som omgärdade reformens framväxt och införande. Därför undersöks hur underliggande ideologier och kampen om utbildning och utbildningsideal påverkat synen på lärar-professionen. Särskilt problematiseras NPM-retorikens (New Public Management) inflytande på bilden av läraren. Tre frågor står i centrum: Hur framträder de fackliga professionsstrategierna och hur tas de emot? Vilka olika sätt att betrakta läraryrket kan urskiljas? Vilka positioner intar lärarförbunden, staten och övriga aktörer och hur belyses de i debatten? Teoretiska utgångspunkter tas i Abbotts professionsteori som innebär att professioner måste studeras mot bakgrund av strukturella och kontextuella fenomen. Vidare utgår analysen från Lundgrens läroplansteori som betonar ett arenabegrepp och en historisk förståelse av utbildning. Teoretiskt informeras arbetet också av Uljens utveckling av ett icke-hierarkiskt och icke-deterministiskt perspektiv på policy, utbildning och lärarprofessionen. Empirin utgörs av fackliga texter, statliga dokument samt artiklar i dagspress. Metoden är idé-och ideologianalys med inspiration från kritisk teori. Ur ett grupp-och aktörsperspektiv undersöks hur ideologier som framträder och upprätthålls på en samhällelig och institutionell nivå samtidigt kan bli föremål för förändring. I studien konceptualiseras fackförbundens och de politiska partiernas både drivande och receptiva positioner i den studerade reformprocessen och dess mediala gestaltning. Avhandlingen visar att legitimationsreformens förslag om skärpt behörighet, forskningsanknytning och karriärsteg för lärare, som beslutades 2011, kan ses som ett resultat av både intraprofessionella strategier och samhällelig påverkan i form av politisk styrning och opinionsbildning. Givet de teoretiska utgångspunkterna är slutsatsen att lärarförbundens professionsstrategier och en politisk konsensus att införa legitimations-reformen i vissa avseenden bidragit till en reprofessionalisering av lärar-kåren samt en stärkt legitimitet som profession.

Sidan publicerades 2020-09-15 17:15 av Susanne Sawander


Relaterat

Splittrat historieämne utmaning för lärare och elever

Eleverna har inte bara att ta hänsyn till kunskapskraven i historieämnet – det finns även outtalade krav på etik och moral som utgår från skolans värdegrund. Det försvårar en likvärdig bedömning, visar Fredrik Alvéns avhandling.

Mötet mellan teknik och praxis utmaning för skolan

Anneli Hansson konstaterar i sin avhandling att skolledning och lärare utgår från skilda motiv när skolövergripande projekt som IT i skolan ska integreras i verksamheten.

Rektor i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som är rektor i förskolan. Under två dagar fokuserar vi på din roll som ledare med föreläsningar som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

Tyska Webbkonferens

Välkommen till en webbkonferens för dig som undervisar i tyska! Konferensen innehåller åtta föreläsningar både på tyska och svenska om aktuell forskning samt praktiknära exempel på hur du kan arbeta i klassrummet. Herzlich willkommen!

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.