Hoppa till sidinnehåll
Fackligt

Läraryrkets uppkomst och förändring. En sociologisk studie av lärares villkor, organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen i Sverige ca. 1800-2000

Publicerad:2008-03-10
Uppdaterad:2012-04-16

Sofia Persson har studerat hur läraryrket har utvecklats de senaste 200 åren genom att titta på tre större omstruktureringar inom utbildningsväsendet. Hon säger att läraryrkets utveckling har varit oerhört tids- och samhällsbundet: läraryrket är som ett nyckelhål genom vilket du kan se samhällsutvecklingen mycket tydligt.

Författare

Sofia Persson

Handledare

Universitetslektor Freddy Castro

Opponent

Liselotte Jakobsen Karlstads universitet

Disputerat vid

GU – Göteborgs universitet

Disputationsdag

2008-03-28

Titel (se)

Läraryrkets uppkomst och förändring. En sociologisk studie av lärares villkor, organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen i Sverige ca. 1800-2000

Titel (eng)

The rise and change of the teaching profession: a sociological study of teachers conditions, organization and project within basic education in Sweden ca. 1800-2000

Institution

Sociologiska institutionen

Läraryrkets uppkomst och förändring. En sociologisk studie av lärares villkor, organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen i Sverige ca. 1800-2000

Avhandlingen omfattar en sociologisk analys av lärares villkor, organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande (folk)utbildningen i Sverige från början av 1800-talet till nutid. Den berör delvis också andra lärarkategorier som läroverkslärare och flickskollärare vars verksamhet kom att integreras med folkskolan vid grundskolans etablering. Betoningen ligger på lärares kollektiva agerande, och då främst genom organisationerna Lärarförbundet samt dess föregångare Sveriges lärarförbund och Sveriges allmänna lärarförening. Därtill behandlas även särorganiseringen av folkskollärarinnor, manliga folkskollärare och småskollärarinnor under första delen av 1900-talet.

Avhandlingen har en kritisk realistisk ansats och verkligheten förstås i linje med Roy Bhaskars ontologi som strukturerad, stratifierad, differentierad och föränderlig. Den vetenskapliga ambitionen är i enlighet med detta att göra en teoretisk genomlysning av de generativa mekanismer som sammantagna orsakat de studerade händelseförloppen. Som stöd för analysen används Margaret Archers morfogenetiska ansats och teori om utbildningssystem samt Göteborgsskolans professionssociologiska arbeten. Därtill tillämpas teorier om patriarkala genusstrukturer. Den historiska analysen bygger främst på tidigare forskning och lärarkårens egna minnesskrifter, men även visst primärmaterial som lärartidningar och förbundsbroschyrer har använts.

Tre stora transformationer av utbildning och läraryrke behandlas: 1) uppkomsten av folkskolan och folkskolläraryrket (1800-1840-tal), 2) uppkomsten av en centraliserad grundskola och grundskolläraryrket (1840-1960-tal), samt 3) uppkomsten av en decentraliserad grundskola och ett diversifierat grundskolläraryrke (1960-1990-tal). Periodiseringen visar på en rörelse från heterogena utbildningsförhållanden mot en centraliserad grundskola präglad av standardisering och systematisering, och vidare mot en decentraliserad utbildning karaktäriserad av specialisering och differentiering.

Omstruktureringarna har på genomgripande sätt påverkat läraryrket och lärarnas villkor. Lärare har dock inte bara påverkats av transformationerna, de har också varit delaktiga i deras utformning. Det har skett genom att lärarorganisationerna har formulerat och anknutit lärares kollektiva angelägenheter till vad som vid tiden uppfattats som samhällsintressen, och organisationerna har använt en rad olika strategier för att driva igenom sina angelägenheter. Men lärarkåren har inte enbart präglats av enighet och samarbete. Det har också funnits motsättningar mellan fraktioner som bottnat i klasstrukturella villkor, patriarkala genusrelationer samt skilda arbetsvillkor och utbildningsvisioner. Således behandlas även kårinterna konflikter i kampen om jurisdiktion, resurser, status och utbildningens utformning. Framför allt lyfts folkskollärarinneförbundets arbete för jämställda villkor i yrket fram.

The rise and change of the teaching profession: a sociological study of teachers conditions, organization and project within basic education in Sweden ca. 1800-2000

This dissertation comprises a sociological analysis of teachers conditions, organization and professional project within the basic compulsory (elementary) education in Sweden from the beginning of the 19th century to the present. It also partly deals with other teacher categories such as secondary grammar schoolteachers and girls schoolteachers, whose work came to be integrated with the elementary school when the compulsory school was established. The focus lies on teachers collective action, chiefly through the organizations of the Swedish Union of Teachers and its two similarly named predecessors. In addition, attention is given to the special organization of female and male elementary-school teachers as well as infant school teachers during the first part of the 20th century.

The dissertation takes a critical realistic approach, and reality is understood in line with Roy Bhaskar s ontology as structured, stratified, differentiated and changeable. The scientific ambition is to provide, in accordance with this, a theoretical clarification of the generative mechanisms which as a whole have caused the course of events being studied. As support for the analysis, use is made of Margaret Archer s morphogenetic approach and theory of educational systems, as well as works of the Göteborg school in the sociology of professions. Further, theories of patriarchal genus structures are applied. The historical analysis builds mainly on earlier research and the teacher corps own memoranda, but also on some primary material used by teachers union magazines and union brochures.

Three great transformations of education and the teaching profession are treated: (1) the rise of the elementary school and the elementary-school teacher profession (1800s-1840s), (2) the rise of a centralized compulsory school and its teacher profession (1840s-1960s), and (3) the rise of a decentralized compulsory school and diversification of its teacher profession (1960s-1990s). These periods indicate a movement from heterogeneous educational conditions toward a centralized compulsory school marked by standardization and systematization, and further toward a decentralized education characterized by specialization and differentiation.

The restructurings have pervasively influenced the teaching profession and the teachers conditions. However, teachers have not only been affected by the transformations, but have also participated in their design. This has happened through the teacher organizations formulating the teachers collective concerns and linking them to what were then regarded as society s interests, and the organizations have used numerous strategies (of professional, political and union character) to promote their interests. Yet in addition to the teacher corps hallmarks of unity and collaboration, there has been opposition between fractions, originating in class-structure conditions and patriarchal gender relations as well as in different working conditions and educational visions. Also treated, therefore, are conflicts internal to the corps in the struggle for jurisdiction, resources, status and the design of education. Not least, emphasis is laid on the female elementary-school teacher union s work for egalitarian conditions in the profession.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj
Digital temaföreläsning

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Skolportens digitala föreläsning med Issis Melin, för dig som vill lära dig mer om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Föreläsningen fokuserar på hur elevhälsoteamet kan identifiera hedersrelaterade beteenden, samt hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Ta del av denna föreläsning mellan 22 april–5 juni!
Läs mer & boka
Åk F–Gy
22 apr – 5 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev