Dela:

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Fakta
Disputation

2012-02-03

Titel (sv)

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Titel (eng)

The apprenticeship programme teacher. A study of how the role of the vocational teacher is formulated in conjunction with the introduction of upper secondary school apprenticeships

Författare

Annica Lagström

Handledare

Kerstin Nilsson, Per-Olof Thång

Institution

Institute of Health and Care Sciences

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Annica Lagström

Svenskt abstrakt:

En grupp vård- och yrkeslärare får förändrat uppdrag och förändrade förutsättningar i arbetet när den nya gymnasiala lärlingsutbildningen införs. Syftet är att synliggöra hur dessa lärlingslärarens uppdrag formas, hur läraren arbetar och vad uppdraget blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs.Studien har en kvalitativ design där data bildas utifrån lärlingslärares erfarenheter med hjälp av metoden för The Critical Incident Technique och intervjuer. Data har analyserats till sitt innehåll varigenom beskrivande teman framträtt. Avhandlingen antar ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som övergripande teoretisk ansats i analys av resultatet.I resultatet beskrivs Lärlingslärarens arbetsinnehåll, vilket visar hur läraren fungerar som sammanhållande länk med helhetsansvar för elevernas praktiska och teoretiska utbildning i karaktärsämnen, och hur de arrangerar elevernas APL-placeringar. Vidare beskrivs hur Lärlingslärarens arbetsvillkor styr arbetet som till stor del sker utanför skolan och i samarbete med elevernas APL-platser. Lärlingslärarens kännetecken beskriver det som framstår som karaktäristiskt för lärlingsläraren och Lärlingslärarens strategier lyfter fram olika strategier som läraren har utvecklat i arbetet på lärlingsutbildningen. Individualisering, anpassning, gränsöverskridande och samordning framträder efter analys som uttryck för konstruktion av lärlingslärarens uppdrag.En slutsats är att vård- och yrkeslärare inom lärlingsutbildningen står inför ett paradigmskifte där undervisning får en undanskymd roll. Det nya läraruppdraget är ett ensamarbete som ställer krav på att kunna arbeta individanpassat och gränsöverskridande samt att kunna anpassa sig till rådande förhållanden och samordna verksamheten runt elevens utbildning och lärande. Lärlingslärarens uppdrag formas av uppgiften som organisatör av utbildning. Ett motiv för att införa lärlingsutbildning har varit brist på utbildade yrkeslärare inom vissa områden. Studien visar emellertid den avgörande betydelse dessa lärare har för kvaliteten i lärlingsutbildningen. För att lärlingsutbildningen ska utgöra ett reellt yrkesutbildningsalternativ, uppnå kvalitet och trovärdighet krävs att lärlingslärarnas kvaliteter synliggörs. Risken är annars att den stannar vid en politisk utopi eller arbetsmarknadspolitisk åtgärd.Lärlingsläraren bör arbeta ämnesdidaktisk med teorier om lärande som grund. Uppdraget förutsätter gedigna yrkeskunskaper, formell lärarkompetens, resurser och ledningsstöd.

Sidan publicerades 2012-01-30 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-02-28 10:49 av John Miller


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)