Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Fakta
Disputation

2012-02-03

Titel (sv)

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Titel (eng)

The apprenticeship programme teacher. A study of how the role of the vocational teacher is formulated in conjunction with the introduction of upper secondary school apprenticeships

Författare

Annica Lagström

Handledare

Kerstin Nilsson, Per-Olof Thång

Institution

Institute of Health and Care Sciences

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Annica Lagström

Svenskt abstrakt:

En grupp vård- och yrkeslärare får förändrat uppdrag och förändrade förutsättningar i arbetet när den nya gymnasiala lärlingsutbildningen införs. Syftet är att synliggöra hur dessa lärlingslärarens uppdrag formas, hur läraren arbetar och vad uppdraget blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs.Studien har en kvalitativ design där data bildas utifrån lärlingslärares erfarenheter med hjälp av metoden för The Critical Incident Technique och intervjuer. Data har analyserats till sitt innehåll varigenom beskrivande teman framträtt. Avhandlingen antar ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som övergripande teoretisk ansats i analys av resultatet.I resultatet beskrivs Lärlingslärarens arbetsinnehåll, vilket visar hur läraren fungerar som sammanhållande länk med helhetsansvar för elevernas praktiska och teoretiska utbildning i karaktärsämnen, och hur de arrangerar elevernas APL-placeringar. Vidare beskrivs hur Lärlingslärarens arbetsvillkor styr arbetet som till stor del sker utanför skolan och i samarbete med elevernas APL-platser. Lärlingslärarens kännetecken beskriver det som framstår som karaktäristiskt för lärlingsläraren och Lärlingslärarens strategier lyfter fram olika strategier som läraren har utvecklat i arbetet på lärlingsutbildningen. Individualisering, anpassning, gränsöverskridande och samordning framträder efter analys som uttryck för konstruktion av lärlingslärarens uppdrag.En slutsats är att vård- och yrkeslärare inom lärlingsutbildningen står inför ett paradigmskifte där undervisning får en undanskymd roll. Det nya läraruppdraget är ett ensamarbete som ställer krav på att kunna arbeta individanpassat och gränsöverskridande samt att kunna anpassa sig till rådande förhållanden och samordna verksamheten runt elevens utbildning och lärande. Lärlingslärarens uppdrag formas av uppgiften som organisatör av utbildning. Ett motiv för att införa lärlingsutbildning har varit brist på utbildade yrkeslärare inom vissa områden. Studien visar emellertid den avgörande betydelse dessa lärare har för kvaliteten i lärlingsutbildningen. För att lärlingsutbildningen ska utgöra ett reellt yrkesutbildningsalternativ, uppnå kvalitet och trovärdighet krävs att lärlingslärarnas kvaliteter synliggörs. Risken är annars att den stannar vid en politisk utopi eller arbetsmarknadspolitisk åtgärd.Lärlingsläraren bör arbeta ämnesdidaktisk med teorier om lärande som grund. Uppdraget förutsätter gedigna yrkeskunskaper, formell lärarkompetens, resurser och ledningsstöd.

Sidan publicerades 2012-01-30 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-02-28 10:49 av John Miller


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Förskola – ett socialt rum för vad?

Den politiska polariseringen kring förskolan tilltar. Vissa av de förslag till förändringar som diskuteras går därtill emot den nyss reviderade läroplanen, skriver professorerna Ingegerd Tallberg Broman och Ingrid Pramling Samuelsson.  

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Internationell konferens om inkluderande utbildning

Göteborgs universitet är värd för en internationell konferensen om likvärdig och inkluderande utbildning för barn och unga med funktionsnedsättningar. Syftet är att samla forskare från hela världen och knyta nya band.