Dela:

Lärmiljöns betydelse för barns utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter i småbarnspedagogik

Hur kan lärmiljön stödja barns utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter? Det är en av frågorna som Mikaela Svanbäck-Laaksonen undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2022-11-04

Titel (sv)

Lärmiljöns betydelse för barns utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter i småbarnspedagogik

Författare

Mikaela Svanbäck-Laaksonen

Handledare

Professor Mia Heikkilä, Åbo Akademi

Opponent

Professor Håkan Larsson, Norges idrettshøgskole

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Mikaela Svanbäck-Laaksonen

Svenskt abstrakt:

Fokus i den här avhandlingen är på lärmiljöns betydelse för barns möjligheter till utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter (GMF) och har riktat blicken mot tre perspektiv. Med utgångspunkt i barn-, lärmiljö- och
lärarperspektiv är det övergripande syftet med denna avhandling att öka kunskapen om lärmiljöns betydelse för barns möjligheter att utöva och lära sig GMF inom småbarnspedagogiken. Syftet nås genom att studera hur lärmiljön kan stödja barns utövande och lärande av GMF och hur didaktiskt arbete kan förstås i relation till barns utövande och lärande av GMF.
Studiens teoretiska ramverk vilar på en sociokulturell och dynamisk systemteoretisk grund. Kontexten för studien utgörs av småbarnspedagogiken i Österbotten, Finland. Forskningsdata har samlats in från olika daghemskontexter: avdelningar med 1–3-åringar och avdelningar med 3–5-åringar med respektive personal. De primära datainsamlingsmetoderna är observationer med videoinspelningar, anteckningsmaterial från handledningstillfällen och individuella intervjuer. Kvalitativa data har analyserats utifrån ett induktivt och abduktivt förhållningssätt med kvalitativ analys. Det insamlade data från observationer med videoinspelningar har också kodats till numeriska data och analyserats utifrån en kvantitativ metod. Avhandlingen bygger på tre delstudier. Den första delstudien fokuserade på tvååringars spontana utövande av GMF. Studien undersökte vilka GMF tvååringar utövade och frekvensen av dem samt vilka aspekter urskildes och varierades i barnens utövande av GMF. Den första delstudien utgår från ett barnperspektiv. Fem barn har under 20 dagar observerats med hjälp av videoinspelningar. Transkriptioner av observationerna utgör datamaterialet. Den andra delstudien riktade in sig på att genom interaktiv forskning analysera förändringsarbete kring lärmiljön inomhus på daghem. Förändringsarbetet hade fokus på att lärmiljön skulle utvecklas så att den stödjer barns utövande av GMF. Studien undersökte vilka faktorer i förändringsarbetet som var centrala för att förändra lärmiljön inomhus så den stödjer barns utövande av GMF. Den andra delstudien utgår från ett lärmiljöperspektiv. Nio daghemsavdelningar med respektive personal och barn deltog i förändringsarbetet under ettårs tid där anteckningsmaterial från handledningstillfällena med personalen utgör datamaterialet. Den tredje delstudien hade fokus på lärares pedagogiska arbete som stödjer barns utövande och lärande av GMF i daghem. Studien synliggör lärares erfarenheter och kunskaper kring det pedagogiska arbetet med grundläggande motoriska färdigheter. Den tredje delstudien utgår från ett lärarperspektiv och transkriptioner av 16 individuella intervjuer utgör datamaterialet. Resultaten från den kvantitativa analysen i första delstudien visade att barnen utövade balansfärdigheter vid 56 procent av tillfällena, rörelsefärdigheter vid 41 procent av tillfällena och hanteringsfärdigheter vid endast 3 procent av tillfällena. Sammanlagt utövade barnen 19 olika balansfärdigheter, fem olika rörelsefärdigheter och fem olika hanteringsfärdigheter. Resultaten av utövandet av de olika GMF visade en stor spridning mellan barnen och antalet tillfällen. Resultaten från den kvalitativa analysen med variationsteorin som analysredskap visade på aspekter som barnen kan behöva urskilja och erfara för att lära sig GMF. Baserat på resultaten kan skönjas att barn själva kan skapa mönster av variation och på så sätt utveckla och lära sig färdigheter. Barn kan, genom att variera sitt utövande i termer av riktning, höjd, underlag och så vidare, skapa förståelse och lära sig GMF. Resultaten från den andra delstudien visade på att förändringar i bland annat personalens förhållningssätt och organisation kan ge barn flera möjligheter att utöva GMF. Baserat på resultaten handlar det om personalens professionella utveckling och lärande för att förändra lärmiljön inomhus. I analysen av förändringsprocessen framträder faktorer som är centrala och visar på fyra teman som ses mer betydelsefulla i utbildningsförändringen. Resultaten från den tredje delstudien visade att lärarna var överens om vikten av att barnen behöver träna på GMF. Lärarna lyfte fram sin egen aktivitet som viktig i barns lärande av GMF. Resultaten visade på lärarnas mångsidiga arbete som kan ha betydande konsekvenser för det pedagogiska arbete som stödjer barns lärande av GMF i daghem. På basen av resultaten beskriver lärarna i denna delstudie att de bedriver en mångsidig och målinriktad pedagogisk verksamhet. Barnen ges möjligheter att utveckla och lära sig GMF på olika sätt vid olika tillfällen under dagen. Sammanfattningsvis belyser resultaten från avhandlingens tre delstudier vikten av att fysisk-, social- och pedagogisk lärmiljö samspelar för att barnen ska ges möjligheter att utöva och lära sig GMF. Avhandlingen presenterar en förståelse av lärmiljöns betydelse som stöd för barns utövande och lärande av GMF samt det didaktiska arbete som lärare bedriver för att stödja barn i deras utövande och lärande av GMF. Hur lärmiljön utformas har betydelse för barns möjligheter till utövande och lärande av GMF. När den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön samspelar kan lärmiljön ses som ett didaktiskt verktyg.

Sidan publicerades 2022-10-26 09:42 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-12-23 11:57 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!