Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Kurt Wicke har undersökt hur läroböcker förhåller sig till skolans dubbla uppdrag: att dels socialisera in elever i det existerande samhället, och dels att utbilda dem till kritiska, självständigt tänkande medborgare.

Fakta
Disputation

2019-03-29

Titel (sv)

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Författare

Kurt Wicke

Handledare

Professor emeritus Göran Lassbo, Högskolan Väst Professor Dennis Beach, Göteborgs universitet Docent Jan Gustafsson, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Staffan Selander, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen undersöker hur läroböcker förhåller sig till skolans dubbla uppdrag: att dels socialisera in elever i det existerande samhället, och dels att utbilda dem till kritiska, självständigt tänkande medborgare. Detta uppdrag står i relation till den övergripande frågan om utbildning primärt reproducerar sociala strukturer, eller om utbildning utrustar medborgare så att de kan ta ställning till och eventuellt ändra dessa sociala strukturer. Denna problematik undersöks genom att analysera hur läroböcker i ämnet samhällskunskap för gymnasiet konstruerar begreppen demokrati och medborgarskap i relation till det dubbla uppdraget. Tio utvalda läroböcker analyseras, utgivna direkt efter att Lgy 11 började gälla. Analysen utgår från en diskursanalytisk modell och fokuserar på kunskaps- och föreställningssystem, relationer och
subjektspositionering. Analysen visar att kunskaps- och föreställningssystem konstruerar politiska förändringar som automatiska och teleologiska processer som utan medborgares medverkan utmynnar i liberal demokrati och ett representativt statsskick. Läroböcker presenterar liberal demokrati som identisk med demokratins idé, alternativt som enda realistiska sätt att konkretisera demokratin som princip. Läroböcker konstruerar också demokratin (det vill säga det liberala statsskicket)
som hotat och argumenterar att läsare är kallade att försvara detta statsskick. Hoten kan vara externa, som diktatur eller demokratifientliga partier, eller interna, som medborgares bristande engagemang och insikt i det liberala statsskickets överlägsenhet eller med tendenser till civil olydnad och utomparlamentarisk aktion. Analysen av relationella aspekter indikerar texters auktoritets- och sanningsanspråk: innehållet presenteras genomgående inte som perspektiv, utan som kunskap, det vill säga att värderingar, föreställningar, mening och ideologiska positioner förmedlas med anspråk på att övertas av läsarna. Texter erbjuder med få undantag endast mycket begränsade möjligheter till deliberation eller möjligheter att ta ställning till textens innehållsliga erbjudanden. Det innebär att relationen mellan text och läsare präglas av en antingen övertalande eller oavvislig argumentation, det vill säga att läroböcker vädjar till läsarens insikt och samtycke eller till läsarens acceptans för en tvingande rationell argumentation. Texterna konstruerar genomgående engagemang för och inom den representativa demokratin som nödvändig; i den mån engagemang för samhället som helhet framställs som ledstjärna konstrueras denna samhällshelhet som formell, representativ demokrati. Den relationella aspekten domineras av texters vi-gemenskaper som konstrueras som tvingande tolknings- och åsiktsgemenskaper utan möjlighet till analys eller ståndpunkter utanför dessa gemenskaper. Elever positioneras både i politiska strukturer och i undervisningsstrukturer. Politiskt sett positioneras elever som väljare, som skall engagera sig både för det konkret existerande statsskicket och för sina individuella intressen, samtidigt som de tar avstånd från demokratifientliga grupper och ideologier. De skall också överta uppfattningen att det formella politiska systemet är demokratiskt, rationellt
och välfungerande, och identifiera sig med uppfattningen att förändringar eller alternativ till existerande politiska strukturer är omöjliga, irrationella eller ogenomförbara. I relation till texten positioneras elever som mottagare av textens auktoritativa meningserbjudanden. Elever positioneras som individer som är eller bör vara mottagliga för texternas moralisk-rationella argumentation. Den politiska och pedagogiska positioneringen av elever stämmer överens så till vida att båda betonar (frivillig) underordning på rationella eller moraliska grunder, och båda fokuserar på reproduktion av påbjudna tolknings- och förklaringsmodeller.

Sidan publicerades 2019-03-27 09:22 av Susanne Sawander


Relaterat

Grund- och gymnasiesärskolan, 12-13 november i Stockholm

Ta del av aktuella föreläsningar om praktiska exempel på ämnesövergripande undervisning, bfl och hur det fungerar i särskolans lärmiljö och hur digitala verktyg kan utmana elever på olika utvecklingsnivåer. Konferensen berör också sex- och samlevnadsundervisning i särskolans praktik och hur man skapar en tillgänglig undervisning för elever med syn- eller hörselnedsättning. Missa inte högaktuella och intressanta dagar!

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.

Samma lärare – olika praktiker?: en studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Skolmusikalen: om möten, makt och musik i två skolmusikalprojekt i årskurs nio

Ett skolmusikalprojekt förstärker den inriktning av undervisning som redan finns på en skola. Det visar Lorentz Edberg som följt två svenska skolmusikalprojekt.  

Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk: teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar

Liivi Jakobsons avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De studerande förväntar sig och uppskattar allsidig respons på sina texter men ser responsen på språklig korrekthet som viktigast.

Skrivande och blivande: konstruktioner av skönlitterärt skrivande i handböcker och läromedel 1979-2015

Sofia Pulls har undersökt hur skönlitterärt skrivande och skrivande subjekt konstrueras i handböcker och läromedel för skrivande, publicerade i Sverige åren 1979–2015.

Bland stenyxor och tv-spel: Om barn, historisk tid och när unga blir delaktiga i historiekulturen

Joel Rudnert har i sin forskning undersökt hur barn utvecklar förmågan att orientera sig i historisk tid och dekommunikativa sammanhang där historia produceras, förmedlas och konsumeras.

Att tolka det sammansatta. Befästning och mönster i första- och andraspråkstalares tolkning av sammansättningar

Lisa Loenheim har undersökt och analyserat hur 200 gymnasieelever med olika språklig bakgrund tolkar etablerade och tillfälliga sammansättningar.

Kommunikation i förskolan: förskollärares och barnskötares kommunikation med föräldrar i ett digitaliserat medielandskap

Linn Eckeskog har forskat om  förskollärares och barnskötares kommunikationsarbete med fokus på den medierade kommunikationen med föräldrar.

”Liksom ett annat uppdrag”. Iscensättning av social rättvisa i musikundervisningens retorik och praktik

Anna-Karin Kuuse har undersökt hur svensk musikundervisnings sociala och demokratiska uppdrag marknadsförs, kommuniceras, uppfattas, hanteras och genomförs. I dessa undersökningar medverkar både elever, lärare och skolledare.

Om det politiska i samhällskunskap: Agonism, populism och didaktik

I sin avhandling har Ásgeir Tryggvason bland annat undersökt vad den politiska dimensionen i samhällskunskapsundervisningen innebär.

Vilan i förskolan 1910-2013: Visuella material och visuell metodologi

Sofia Grunditz har undersökt förskolans praktiker för vilan genom visuella analyser av videoetnografiska och arkivetnografiska material som visualiserar vilan vid olika tidpunkter under 1900-talet och början på 2000-talet.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Elever i Kristinehamn får läsförmågan testad med AI

I höst ska alla elever från årskurs ett till fyra i Kristinehamn få sin läsförmåga testad med hjälp av artificiell intelligens.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Sure Start centres ‘big benefit’ but face cuts

Sure Start centres, aimed at improving early years health and education in England, brought ”big benefits for children’s health”, researchers say.