Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Kurt Wicke har undersökt hur läroböcker förhåller sig till skolans dubbla uppdrag: att dels socialisera in elever i det existerande samhället, och dels att utbilda dem till kritiska, självständigt tänkande medborgare.

Fakta
Disputation

2019-03-29

Titel (sv)

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Författare

Kurt Wicke

Handledare

Professor emeritus Göran Lassbo, Högskolan Väst Professor Dennis Beach, Göteborgs universitet Docent Jan Gustafsson, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Staffan Selander, Stockholms universitet

Institution

Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen undersöker hur läroböcker förhåller sig till skolans dubbla uppdrag: att dels socialisera in elever i det existerande samhället, och dels att utbilda dem till kritiska, självständigt tänkande medborgare. Detta uppdrag står i relation till den övergripande frågan om utbildning primärt reproducerar sociala strukturer, eller om utbildning utrustar medborgare så att de kan ta ställning till och eventuellt ändra dessa sociala strukturer. Denna problematik undersöks genom att analysera hur läroböcker i ämnet samhällskunskap för gymnasiet konstruerar begreppen demokrati och medborgarskap i relation till det dubbla uppdraget. Tio utvalda läroböcker analyseras, utgivna direkt efter att Lgy 11 började gälla. Analysen utgår från en diskursanalytisk modell och fokuserar på kunskaps- och föreställningssystem, relationer och
subjektspositionering. Analysen visar att kunskaps- och föreställningssystem konstruerar politiska förändringar som automatiska och teleologiska processer som utan medborgares medverkan utmynnar i liberal demokrati och ett representativt statsskick. Läroböcker presenterar liberal demokrati som identisk med demokratins idé, alternativt som enda realistiska sätt att konkretisera demokratin som princip. Läroböcker konstruerar också demokratin (det vill säga det liberala statsskicket)
som hotat och argumenterar att läsare är kallade att försvara detta statsskick. Hoten kan vara externa, som diktatur eller demokratifientliga partier, eller interna, som medborgares bristande engagemang och insikt i det liberala statsskickets överlägsenhet eller med tendenser till civil olydnad och utomparlamentarisk aktion. Analysen av relationella aspekter indikerar texters auktoritets- och sanningsanspråk: innehållet presenteras genomgående inte som perspektiv, utan som kunskap, det vill säga att värderingar, föreställningar, mening och ideologiska positioner förmedlas med anspråk på att övertas av läsarna. Texter erbjuder med få undantag endast mycket begränsade möjligheter till deliberation eller möjligheter att ta ställning till textens innehållsliga erbjudanden. Det innebär att relationen mellan text och läsare präglas av en antingen övertalande eller oavvislig argumentation, det vill säga att läroböcker vädjar till läsarens insikt och samtycke eller till läsarens acceptans för en tvingande rationell argumentation. Texterna konstruerar genomgående engagemang för och inom den representativa demokratin som nödvändig; i den mån engagemang för samhället som helhet framställs som ledstjärna konstrueras denna samhällshelhet som formell, representativ demokrati. Den relationella aspekten domineras av texters vi-gemenskaper som konstrueras som tvingande tolknings- och åsiktsgemenskaper utan möjlighet till analys eller ståndpunkter utanför dessa gemenskaper. Elever positioneras både i politiska strukturer och i undervisningsstrukturer. Politiskt sett positioneras elever som väljare, som skall engagera sig både för det konkret existerande statsskicket och för sina individuella intressen, samtidigt som de tar avstånd från demokratifientliga grupper och ideologier. De skall också överta uppfattningen att det formella politiska systemet är demokratiskt, rationellt
och välfungerande, och identifiera sig med uppfattningen att förändringar eller alternativ till existerande politiska strukturer är omöjliga, irrationella eller ogenomförbara. I relation till texten positioneras elever som mottagare av textens auktoritativa meningserbjudanden. Elever positioneras som individer som är eller bör vara mottagliga för texternas moralisk-rationella argumentation. Den politiska och pedagogiska positioneringen av elever stämmer överens så till vida att båda betonar (frivillig) underordning på rationella eller moraliska grunder, och båda fokuserar på reproduktion av påbjudna tolknings- och förklaringsmodeller.

Sidan publicerades 2019-03-27 09:22 av Susanne Sawander


Relaterat

Grund- och gymnasiesärskolan, 12-13 november i Stockholm

Ta del av aktuella föreläsningar om praktiska exempel på ämnesövergripande undervisning, bfl och hur det fungerar i särskolans lärmiljö och hur digitala verktyg kan utmana elever på olika utvecklingsnivåer. Konferensen berör också sex- och samlevnadsundervisning i särskolans praktik och hur man skapar en tillgänglig undervisning för elever med syn- eller hörselnedsättning. Missa inte högaktuella och intressanta dagar!

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.

Kan man räkna med PISA och TIMSS?: Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

Samuel Sollerman vill med sin avhandling bidra med kunskaper om relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik, när dessa ska användas och tolkas i en nationell kontext.

Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

Ellinor Skaremyrs avhandling ökar kunskapen om hur förskolan bättre kan stödja minoritetsspråk i sin verksamhet.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.

Samma lärare – olika praktiker?: en studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Skolmusikalen: om möten, makt och musik i två skolmusikalprojekt i årskurs nio

Ett skolmusikalprojekt förstärker den inriktning av undervisning som redan finns på en skola. Det visar Lorentz Edberg som följt två svenska skolmusikalprojekt.  

Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk: teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar

Liivi Jakobsons avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De studerande förväntar sig och uppskattar allsidig respons på sina texter men ser responsen på språklig korrekthet som viktigast.

Skrivande och blivande: konstruktioner av skönlitterärt skrivande i handböcker och läromedel 1979-2015

Sofia Pulls har undersökt hur skönlitterärt skrivande och skrivande subjekt konstrueras i handböcker och läromedel för skrivande, publicerade i Sverige åren 1979–2015.

Bland stenyxor och tv-spel: Om barn, historisk tid och när unga blir delaktiga i historiekulturen

Joel Rudnert har i sin forskning undersökt hur barn utvecklar förmågan att orientera sig i historisk tid och dekommunikativa sammanhang där historia produceras, förmedlas och konsumeras.

Att tolka det sammansatta. Befästning och mönster i första- och andraspråkstalares tolkning av sammansättningar

Lisa Loenheim har undersökt och analyserat hur 200 gymnasieelever med olika språklig bakgrund tolkar etablerade och tillfälliga sammansättningar.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

Ledarskap med translanguaging – för en likvärdig skola

”Translanguaging låter eleverna ta med hela sina erfarenhetsvärldar in i klassrummet och lärandet”, säger Eva Andersson Berglund, rektor på Bergsjöskolan F-6.

3 steps principals can take to stop new teacher attrition

New teachers often feel isolated, overwhelmed, and unsuccessful. Unchecked, these conditions lead to turnover. Here’s how principals can change the trajectory for new teachers.

3 keys to success when transitioning to a new role

Educators and school leaders who are transitioning into new roles this year should prioritize listening before acting, writes Fred Ende, an administrator in a New York state district. The move to a new role is a change for the individual moving, but it also affects people in the organization who have to adjust.