Läromedel i praktiken: Läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet

Tomas Widholm har i sin avhandling undersökt gymnasielärares användning av läromedel i ämnet religion.

Fakta
Disputation

2020-10-23

Titel (sv)

Läromedel i praktiken: Läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet

Titel (eng)

Teaching Materials in Practice : The Use of Teaching Materials in Religious Education at Swedish Upper Secondary Schools

Författare

Tomas Widholm

Handledare

Professor Hans Nilsson, Linköpings universitet Anna Johnsson Harrie, Linköpings universitet Professor Kjell O. Lejon, Linköpings universitet

Opponent

Professor Geir Skeie, Universitetet i Stavanger

Institution

Institutionen för kultur och samhälle

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Tomas Widholm

Svenskt abstrakt:

Syftet med avhandlingen är att undersöka läromedelsbruk i religionskunskap på den svenska gymnasieskolan. Studien argumenterar för en vid förståelse av vad som kan betraktas vara läromedel.

Resultaten visar att lärare använder en mångfald av läromedel. Förutom läroboken används olika typer av texter. Som en konsekvens av att både lärare och elever har egna datorer anslutna till internet används webbresurser i undervisningen. Dokumentärfilmer är den typ av film som används mest. Representanter från religiösa organisationer deltar vid vissa tillfällen i undervisningen. Den typ av läromedel som används mest är dock sådana som lärare producerar själva, exempelvis PowerPointpresentationer.

I studien undersöks olika lektionsaktiviteter och resultaten visar en variation i läromedelsbruket beroende av ämnesinnehåll. Användning av representanter som fysiska personer eller personer som uppträder i läromedel är exempelvis utmärkande för undervisning om världsreligioner.

Betydelsen av olika ramfaktorer har studerats. Tidsbrist innebär att lärare avstår från att visa spelfilm i sin helhet eller tidskrävande aktiviteter. Många av de läromedel som används medför inga direkta kostnader, vilket indikerar att betydelsen av begränsade ekonomiska resurser inte ska underskattas. Av allra störst betydelse är tillgången till digital utrustning, som möjliggör användning av stor mångfald av läromedel.

Läromedel kan väljas för att möta negativa attityder bland elever till religionskunskap och för några lärare är det av stor betydelse. Hänsyn tas även till elevers problem med läsning och båda dessa faktorer styr bort från användning av läroboken.

Resultaten visar även att lärares läromedelspreferenser har stor betydelse för läromedelsbruket. Även när lärare påverkas av liknande ramfaktorer och möter samma utmaningar, finns ett friutrymme att välja olika läromedel.

Sidan publicerades 2020-10-19 10:48 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-12-16 09:53 av Susanne Sawander


Relaterat

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

För dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Ta del av ämnen som prokrastinering, talrädsla, tydliggörande pedagogik på gymnasiet, dyslexi samt hur du handleder kollegor. Webbkonferensen erbjuder stor flexibilitet - titta på föreläsningarna när och var det passar dig!

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Fler detaljer när förskolebarn reflekterar digitalt

För att barnen bättre ska se sitt lärande använder sig Diamantens förskola av digitala verktyg vid reflektionstimmarna. Bland annat skriver de en blogg tillsammans med barnen som blivit väldigt uppskattad. ”Vi ser att barnen utvecklar sin digitala kompetens och att de språkar mer med varandra. Det har blivit mer samtal mellan barnen än att ett enskilt barn pratar med en pedagog åt gången”, säger Victoria Jacobson, förskollärare.

Barnen forskar i grönsakslandet

Barnens intresse får styra när Trädgårdens förskola närstuderar grönsaker. Med hjälp av sapere-metoden hittade de tre favoriter att forska vidare på; en process som inneburit många aha-upplevelser för både barn och personal. ”Jag hade ingen aning om att det fanns majs i andra färger än gult”, säger Carina Kristensson, förskollärare.