Läskulturer. Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår.

Skolans litteraturläsning har förändrats mycket lite under årens lopp, säger forskaren Annette Ewald. Ämnet kännetecknas av en historisk eftersläpning där gamla traditioner fortfarande traderas vidare. Kvantitativ ytläsning står i fokus, vilket gör att läsningen främst blir en färdighetsträning: du läser för att lära dig läsa.

Fakta
Disputation

2007-03-02

Titel (sv)

Läskulturer. Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår.

Författare

Annette Ewald

Handledare

Professor Gun Malmgren samt universitetslektor Magnus Persson

Opponent

Docent och universitetslektor Lars Gustaf Andersson, Lunds universitet, Språk- och litteraturcentrum

Institution

Lärarutbildningen, Malmö Högskola

Lärosäte

LU – Lunds universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Annette Ewald
Läs intervju med Annette Ewald i SvD

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen handlar om litteraturläsning och litteraturundervisning i grundskolan. Syftet är att belysa den betydelse läsning av skönlitteratur ges i skolans mellanår i början av det tjugoförsta århundradet. Forskningsfrågorna berör de mål och föreställningar om litteratur och läsning som lärare ger uttryck för och hur dessa kommer till uttryck i konkret klassrumsarbete. Avhandlingen bygger på en skoletnografisk undersökning i fyra grundskolor åren 2000 – 2004. I konkreta skildringar från skolvardagen ges en inblick i hur undervisningen organiseras och vilka erbjudanden om möten med litteratur och läsning eleverna ges. Genom lärar- och elevporträtt framträder bilder av hur lärare och elever förhåller sig till böcker och läsning, deras skilda attityder, textpreferenser och läsvanor belyses.

Undersökningens resultat visar på stor spridning i elevernas läsintressen. Något sådant som ”typiska mellanstadieläsare” framskymtar inte. Däremot anas gemensamma drag inom flick- respektive pojkgrupperna. Pojkarna orienterar mot avgränsade genrer som fantasy, krigsskildringar och historiska äventyrsberättelser. Flickorna är mer gränsöverskridande i sina genreval men väljer helst böcker där relationer, känslor och etiska/moraliska dilemman tematiseras.

Lärarna lägger ner stort personligt engagemang i sitt lärararbete. Deras ansträngningar att skapa konfliktfria, fungerande och hemlika undervisningsrum och förtroliga relationer till eleverna framträder tydligt. Tillsammans med organisatoriska och administrativa ansträngningar pressar dessa behov och ambitioner tillbaka ett pedagogiskt och innehållsorienterat intresse för litteraturundervisningens mål och mening. ”Fri” upplevelseläsning av bänkböcker och ”recensionsskrivande” dominerar. Ambitioner till en mer reflekterad litteraturpedagogisk hållning förekommer som spridda öar i läskulturerna.

Den historiska eftersläpning som studien synliggör kopplas till de sociala strukturer som bygger upp skolsystemet men diskuteras även som en professionsfråga.

Sidan publicerades 2007-02-01 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-02 13:04 av


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats