Läskulturer. Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår.

Skolans litteraturläsning har förändrats mycket lite under årens lopp, säger forskaren Annette Ewald. Ämnet kännetecknas av en historisk eftersläpning där gamla traditioner fortfarande traderas vidare. Kvantitativ ytläsning står i fokus, vilket gör att läsningen främst blir en färdighetsträning: du läser för att lära dig läsa.

Fakta
Disputation

2007-03-02

Titel (sv)

Läskulturer. Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår.

Författare

Annette Ewald

Handledare

Professor Gun Malmgren samt universitetslektor Magnus Persson

Opponent

Docent och universitetslektor Lars Gustaf Andersson, Lunds universitet, Språk- och litteraturcentrum

Institution

Lärarutbildningen, Malmö Högskola

Lärosäte

LU – Lunds universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Annette Ewald
Läs intervju med Annette Ewald i SvD

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen handlar om litteraturläsning och litteraturundervisning i grundskolan. Syftet är att belysa den betydelse läsning av skönlitteratur ges i skolans mellanår i början av det tjugoförsta århundradet. Forskningsfrågorna berör de mål och föreställningar om litteratur och läsning som lärare ger uttryck för och hur dessa kommer till uttryck i konkret klassrumsarbete. Avhandlingen bygger på en skoletnografisk undersökning i fyra grundskolor åren 2000 – 2004. I konkreta skildringar från skolvardagen ges en inblick i hur undervisningen organiseras och vilka erbjudanden om möten med litteratur och läsning eleverna ges. Genom lärar- och elevporträtt framträder bilder av hur lärare och elever förhåller sig till böcker och läsning, deras skilda attityder, textpreferenser och läsvanor belyses.

Undersökningens resultat visar på stor spridning i elevernas läsintressen. Något sådant som ”typiska mellanstadieläsare” framskymtar inte. Däremot anas gemensamma drag inom flick- respektive pojkgrupperna. Pojkarna orienterar mot avgränsade genrer som fantasy, krigsskildringar och historiska äventyrsberättelser. Flickorna är mer gränsöverskridande i sina genreval men väljer helst böcker där relationer, känslor och etiska/moraliska dilemman tematiseras.

Lärarna lägger ner stort personligt engagemang i sitt lärararbete. Deras ansträngningar att skapa konfliktfria, fungerande och hemlika undervisningsrum och förtroliga relationer till eleverna framträder tydligt. Tillsammans med organisatoriska och administrativa ansträngningar pressar dessa behov och ambitioner tillbaka ett pedagogiskt och innehållsorienterat intresse för litteraturundervisningens mål och mening. ”Fri” upplevelseläsning av bänkböcker och ”recensionsskrivande” dominerar. Ambitioner till en mer reflekterad litteraturpedagogisk hållning förekommer som spridda öar i läskulturerna.

Den historiska eftersläpning som studien synliggör kopplas till de sociala strukturer som bygger upp skolsystemet men diskuteras även som en professionsfråga.

Sidan publicerades 2007-02-01 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-02 13:04 av


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Ökad psykisk ohälsa bland förskollärare

Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en forskningsrapport från Malmö universitet. Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Bakgrund till studien är hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.

Hur viktiga är digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att belysa vikten av att ha tillgång till digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning.

Ungdomars hälsa halkar efter

Världens ungdomar är historiens hittills största generation. Tyvärr är deras hälsomässiga situation utmanande. I en studie i tidskriften the Lancet har man har undersökt utvecklingen i 195 länder under perioden 1990–2016. Resultaten visar på bland annat en ökning av övervikt och fetma, som nu drabbar en femtedel av världens ungdomar.

Teacher: Here’s how to make lessons fun

Korey Barkley, a middle-school Spanish teacher in Massachusetts, helps students love to learn by adopting strategies that make it fun. In this commentary, Barkley shares four approaches, including playing games, offering more choices and scheduling brain breaks.