Läskulturer. Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår.

Skolans litteraturläsning har förändrats mycket lite under årens lopp, säger forskaren Annette Ewald. Ämnet kännetecknas av en historisk eftersläpning där gamla traditioner fortfarande traderas vidare. Kvantitativ ytläsning står i fokus, vilket gör att läsningen främst blir en färdighetsträning: du läser för att lära dig läsa.

Fakta
Disputation

2007-03-02

Titel (sv)

Läskulturer. Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår.

Författare

Annette Ewald

Handledare

Professor Gun Malmgren samt universitetslektor Magnus Persson

Opponent

Docent och universitetslektor Lars Gustaf Andersson, Lunds universitet, Språk- och litteraturcentrum

Institution

Lärarutbildningen, Malmö Högskola

Lärosäte

LU – Lunds universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Annette Ewald
Läs intervju med Annette Ewald i SvD

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen handlar om litteraturläsning och litteraturundervisning i grundskolan. Syftet är att belysa den betydelse läsning av skönlitteratur ges i skolans mellanår i början av det tjugoförsta århundradet. Forskningsfrågorna berör de mål och föreställningar om litteratur och läsning som lärare ger uttryck för och hur dessa kommer till uttryck i konkret klassrumsarbete. Avhandlingen bygger på en skoletnografisk undersökning i fyra grundskolor åren 2000 – 2004. I konkreta skildringar från skolvardagen ges en inblick i hur undervisningen organiseras och vilka erbjudanden om möten med litteratur och läsning eleverna ges. Genom lärar- och elevporträtt framträder bilder av hur lärare och elever förhåller sig till böcker och läsning, deras skilda attityder, textpreferenser och läsvanor belyses.

Undersökningens resultat visar på stor spridning i elevernas läsintressen. Något sådant som ”typiska mellanstadieläsare” framskymtar inte. Däremot anas gemensamma drag inom flick- respektive pojkgrupperna. Pojkarna orienterar mot avgränsade genrer som fantasy, krigsskildringar och historiska äventyrsberättelser. Flickorna är mer gränsöverskridande i sina genreval men väljer helst böcker där relationer, känslor och etiska/moraliska dilemman tematiseras.

Lärarna lägger ner stort personligt engagemang i sitt lärararbete. Deras ansträngningar att skapa konfliktfria, fungerande och hemlika undervisningsrum och förtroliga relationer till eleverna framträder tydligt. Tillsammans med organisatoriska och administrativa ansträngningar pressar dessa behov och ambitioner tillbaka ett pedagogiskt och innehållsorienterat intresse för litteraturundervisningens mål och mening. ”Fri” upplevelseläsning av bänkböcker och ”recensionsskrivande” dominerar. Ambitioner till en mer reflekterad litteraturpedagogisk hållning förekommer som spridda öar i läskulturerna.

Den historiska eftersläpning som studien synliggör kopplas till de sociala strukturer som bygger upp skolsystemet men diskuteras även som en professionsfråga.

Sidan publicerades 2007-02-01 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-02 13:04 av


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats