Dela:

Läsningens och skrivandets bilder: en analys av villkor och möjligheter för barns läs- och skrivutveckling

Carin Jonsson har studerat bildens betydelse för barns läs- och skrivlärande. Hennes avhandling visar att bilden har enorm potential som brobyggare mellan skolans språk och barnets - men då måste man veta hur man ska använda den, och bli medveten om att en bild, precis som en text, har ett innehåll som kan tolkas på många olika sätt.

Fakta
Disputation

2006-09-29

Titel (sv)

Läsningens och skrivandets bilder: en analys av villkor och möjligheter för barns läs- och skrivutveckling

Titel (eng)

The picture of reading and writing. An analysis of conditions and opportunities for children

Författare

Carin Jonsson

Handledare

Åsa Bergenheim och Anders Marner.

Opponent

Professor Anna-Lena Östern, Pedagogiska fakulteten, Åbo akademi, Finland

Institution

Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Lärarutbildningen

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande (UmU)
Läs Skolportens intervju med Carin Jonsson

Svenskt abstrakt:

När barnet skolas in i skriftspråklighet används bilder ofta i läsläror och annat undervisningsmaterial. Barnet uppmanas också, i olika sammanhang, att rita och samtala om bilder. Mot bakgrund av detta beskrivs och analyseras bildens betydelse för barns läs- och skrivlärande. I studien problematiseras aspekter på skolpraktik, forskning och lärarutbildning. Resultaten synliggör ett behov av såväl förändring som utveckling av läs- och skrivområdet. Undersökningen baseras delvis på en textstudie där 11 svenska avhandlingar publicerade mellan 1996-2003 diskuteras. Dessutom analyseras ett bildmaterial, bestående av bilder hämtade ur läsläror och diagnoser samt barns egenproducerade bilder. Analysen visar att fältet inrymmer två diskurser; en läs- respektive en skrivdiskurs. Läsdiskursen, som också är den dominerande, utmärks av en stark framskrivning av lärarens kompetens i termer av att kunna se, skapa progression, inordna, ordna upp och rätta till för att skapa goda förutsättningar för lärande, oavsett det handlar om läsning eller skrivning. Inom skrivdiskursen uppfattas skrivning och läsning som aktiva lärprocesser. Av detta följer att barnets skriv- och läsförsök hanteras som uttryck för barnets egen förmåga att i handling kunna känna igen och göra upptäckter. Inom skrivdiskursen behandlas bilder snarast som en komplementär medieringsform. Inom läsdiskursen kritiseras bilden inte sällan för att dess mångtydighet riskerar att leda barnet bort från effektiv avkodning. Den problematiska mångtydigheten hindrar inte att bilder används i exempelvis läsdiagnoser och traditionella läsläror utifrån föreställningen att bilder i dessa sammanhang kan tilldelas en entydig funktion. Beroende på vad vi avser med bildens funktion i läs- och skrivsammanhang kan bilden alltså tolkas som antingen en försvårande omständighet eller en resurs. Utgår vi från att det visuella språket, i olika bildmöten, där barnet läser, ritar, berättar och skriver med papper och penna eller tangentbord och skärm kan stimulera och förstärka skriftspråksprocessen krävs att vi hanterar bilden med hänsyn till såväl bildens som barnets villkor. I analyserna ges exempel på att barn själva tycks kunna tillämpa en välintegrerad användning av bild och text som har likheter med bilderbokens förstärkande och expanderande konceptioner.

Sidan publicerades 2006-09-18 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-03 12:37 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

De tar sången till nya höjder

I Kulans förskola sjungs det i alla möjliga sammanhang. På promenaden, vid matteinlärningen, vid teman och projekt. Pedagogerna har gått på kurs och lärt sig att sjunga på barnens villkor – i ljusa tonarter.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.