Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter

Karin Stenlund har undersökt en grupp mellanstadieelevers läsförmåga och vilka förutsättningar till utveckling av läsförmågan som elever ges i klassrummet.

Fakta
Disputation

2017-04-28

Titel (sv)

Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter

Titel (eng)

Reading development during middle- and lower secondary school : A longitudinal study of reading abilities in students with and without reading difficulties

Författare

Karin Stenlund

Handledare

PhD Diana Berthén, Stockholms universitet Professor Ulla Ek, Stockholms universitet

Opponent

Docent Ulf Fredriksson, Stockholms universitet

Institution

Specialpedagogiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Karin Stenlund

Abstract in English:

This dissertation consists of two studies, a middle school study and a follow-up study. In the middle school study, the reading ability of a group of middle school students, of which some have reading difficulties, is described and analyzed along with the classroom conditions the students are given for the development of their reading abilities. The overall aim of the follow-up study is to describe and analyze the reading ability development in the same group of students from the beginning of middle school to the end of lower secondary school, as well as examine the students’ use of strategies in grade 9.

In lower secondary school decoding, vocabulary and reading comprehension were tested like in middle school. Students’ reading comprehension was tested on both stages based on a reading comprehension test and a national test. Since the use of strategies seems to be important for students’ reading comprehension, even the use of learning strategies were examined by including a question from the PISA (2009) student questionnaire. Furthermore, six students who in the beginning of middle school had shown poor results in one or more of the reading aspects were, referred to as the small sample group and, were interviewed in grade 9 regarding their use of comprehension strategies when reading an age-appropriate historical factual text in a textbook.

Analyses show that there is a small development in reading comprehension from the beginning of middle school to the end of lower secondary school. Even the development of correct reading and vocabulary is relatively small. The largest development is shown for the reading rate, but analyses show that the reason for that is not merely a more automated process of decoding. A comparison between the results in the reading comprehension tests and the national tests at both stages show higher results for the national tests, which can depend on the different aims of the two tests. Regarding learning strategies, the entire study group stated in the questionnaire that they mostly use the deeper monitoring strategies, while the students in the small sample group reported that they tended to use the more superficial memory strategies. The results of the interviews show that the small sample group as a group found it more convenient to use comprehension strategies for superficial rather than for deeper comprehension.

Sidan publicerades 2017-04-24 15:14 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-12-19 15:48 av Susanne Sawander


Relaterat

Tydliga förväntningar på gymnasieelevers läsning

Eva Nilson har kategoriserat vilka läsarter som tydliggörs i gymnasieskolans centrala och nationella prov. Den läsning som efterfrågas mest är textanalys med fokus på formfrågor samt läsning för att diskutera samhällsfrågor.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Syftet med Daniel Berghs avhandling "Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?" är att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education

Syftet med Tova Stenlunds avhandling "As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education" är främst att undersöka validiteten i bedömning av reell kompetens inom högre utbildning.

Ansvarsförhållanden vid skolutveckling

Anette Oxenswärdh vill med sin avhandling "Ansvarsförhållanden vid skolutveckling" skapa kunskap om hur aktiva skolutvecklingsåtgärder kan bidra till tydliggörande av skolans ansvarsförhållanden i relationen mellan uppdragsgivaren och uppdragstagaren.

Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt

Grundtanken med Mikael Segolssons avhandling "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bild" är att med utgångspunkt i bildningsbegreppet och med hermeneutikens tolkning och dialogbegrepp analysera ett lärande för genuin kunskap, vilket innebär kunskap för förståelse och att den måste bli förkroppsligad; en del i ens person.

Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi

Qarin Frankers avhandling "Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi" undersöker litteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi).

Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap

Anders Fredriksson vill mot bakgrund av de senaste årens omfattande skolreformer analysera hur den politiska styrningen av skolan påverkar lärares förhållningssätt i rollen som offentliga tjänstemän. "Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap" är titeln på hans avhandling.

Att urskilja tekniska system: didaktiska dimensioner i grundskolan

Syftet med Maria Svenssons avhandling "Att urskilja tekniska system: didaktiska dimensioner i grundskolan" är att bidra till den ämnesdidaktiska kunskapsbasen för undervisning och lärande om tekniska system i grundskolan.

Framing The Israel/Palestine Conflict in Swedish History School Textbooks

Michael Walls har i sin avhandling "Framing The Israel/Palestine Conflict in Swedish History School Textbooks" jämfört hur Israel-Palestina-konfliktens historia skildras i svenska läroböcker i historia och av lärare i samhällskunskap.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.