Learning Computing at University: Participation and Identity: A Longitudinal Study

Anne-Kathrin Peters har i sin avhandling utforskat hur elever inom datavetenskap reflekterar över sina erfarenheter.

Fakta
Disputation

2017-12-01

Titel (eng)

Learning Computing at University: Participation and Identity: A Longitudinal Study

Författare

Anne-Kathrin Peters

Handledare

Professor Arnold Neville Pears, Uppsala universitet Senior Lecturer Anders Berglund, Uppsala universitet Docent Anna Eckerdal, Uppsala universitet

Opponent

Professor Lars Ulriksen, University of Copenhagen

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Computing education has struggled with student engagement and diversity in the student population for a long time. Research in science, technology, engineering, and mathematics (STEM) education suggests that taking a social, long-term perspective on learning is a fruitful approach to resolving some of these persistent challenges.

A longitudinal study has been conducted, following students from two computing study programmes (CS/IT) over a three-year period. The students reflected on their experiences with CS/IT in a series of interviews. Drawing on social identity theory, the analysis has focused on describing participation in CS/IT, doing, thinking, feeling in relation to CS/IT, as negotiated among different people.

Phenomenographic analysis yields an outcome space that describes increasingly broad ways in which the students experience participation in CS/IT over the years. Two further outcome spaces provide nuanced insights into experiences that are of increasing relevance as the students advance in their studies; participation as problem solving and problem solving for others. Problem solving defined as solving difficult (technical) problems seems predominate in the learning environment. Problem solving for others brings the user into perspective, but first in the human computer interaction (HCI) course in year three. Students react with scepticism to HCI, excluding HCI from computing, some are students who commenced their studies with broader interests in computing.

Demonstrating (technical) problem solving competence is the most vital indicator competence in the two study programmes and the students adapt their reflections on who they are as computing students and professionals accordingly. People showing broader interests in computing risk being marginalised. I identify a gap between conceptions of computing as interdisciplinary and important for society and constructions of computing as technical. Closing the gap could improve retention and diversity, and result in graduates that are better prepared to contribute to societal development.

Sidan publicerades 2017-12-19 14:49 av Susanne Sawander


Relaterat

Musik, 25-26 april i Stockholm

Musikämnet är mångfacetterat och kräver undervisning som behandlar en bred variation av områden. Ta del av en konferens som erbjuder föreläsningar om bl.a. bedömning och betygssättning, kreativitet, låtskrivande samt en workshop med musik. Välkommen till årets fortbildning för musiklärare!

Studie- och yrkesvägledare, 25-26 jan i Göteborg

Studie- och yrkesvägledning är en fråga för hela skolan och studie- och yrkesvägledaren har en central roll i att stödja eleverna att göra hållbara val för sin framtid. På konferensen får du ta del av föreläsningar om allt från att vägleda nyanlända elever och pojkar med hög frånvaro till hur man utifrån elevers hälsa kan hjälp dem att välja rätt gymnasieprogram och yrke. Välkommen till en konferens med fokus på att stärka vägledningen!

Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan

Helena Andersson har identifierat aspekter som påverkar engagemanget i skilda skolkontexter och vill med det bidra med kunskap om elevers engagemang i skolans verksamhet.

”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Betyget i idrott och hälsa är det betyg som elever är mest missnöjda med och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet. Det är ett av resultaten i Madeleines Wikners avhandling.

Drama, hat och vänskap: om ungdomars interaktioner i sociala medier

Åsa Björk vill med sin avhandling bidra till fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier.

”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.

Eva Borgfeldt vill med sin avhandling belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext.

Sexualitet i klassrummet. Språkundervisning, elevsubjektivitet och heteronormativitet

Angelica Simonsson har i sin avhandling undersökt sexualitetsskapande praktiker i högstadiets språkundervisning.

Om lärarblivande: En livsvärldsfenomenologisk studie av bildningsgångar in i läraryrket

Hur framträder lärarblivande i lärarstudenters livsberättelser och senare som nyutexaminerade lärare? Det är en av frågorna som Monica Vikner Stafberg utforskar i sin avhandling.

Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden

De stora barngrupperna  på många fritidshem inverkar negativt, dels på relationerna mellan personal och barn, dels på personalens möjligheter att erbjuda en god pedagogisk verksamhet, konstaterar Catarina Andishmand i sin avhandling.

Återkoppling i interaktion: En studie av klassrumsbaserad bedömning i frisörutbildningen

Anna Öhman visar hur bedömning och återkoppling utgår både från lärares professionella yrkeskunnande och från elevernas egna initiativ på specifika områden där något problem behöver redas ut i relation till deras pågående arbeten.

Sångsituationer: en fenomenologisk studie av sång i musikämnet under grundskolans senare år

Både elever och musiklärare talar om att sjunga som något att ”våga” till skillnad från att spela andra musikinstrument i musikundervisningen. Det visar Linn Hentschel som forskat om musikundervisning ur ett genusperspektiv.

Perspektiv på historiefilmslitteracitet: en didaktisk studie av gymnasieelevers historiska och emotionella meningsskapande i mötet med spelfilm

Användandet av film kan leda till ett didaktiskt dilemma eftersom spelfilmer väcker många känslor och kan aktivera motstridiga moraliska ställningstaganden som kan grumla elevernas historiska tänkande. Det visar Maria Deldén i sin avhandling.

Skriftbruk som yrkeskunnande i gymnasial lärlingsutbildning. Vård- och omsorgselevers möte med det arbetsplatsförlagda lärandets skriftpraktiker

Enni Paul har i sin avhandling beskrivit och kritiskt granskat skriftbruk som gymnasiala lärlingselever möter under sitt arbetsplatsförlagda lärande.

Att vara lagom perfekt. Hur tjejer och killar beskriver ohälsa i relation till social positionering, kamratrelationer och skolans krav.

Jakten på social status och press att lyckas i skolan skapar stor stress bland unga. Det visar Lina Hultanen som i sin avhandling utforskat gymnasieungdomars upplevelse av psykisk ohälsa.

En lektion i gemenskap: Ordning och (o)reda bland lärare i Malmö och Marseille

Jannete Hentati vill med sin avhandling bidra till ökad kunskap om lärares yrkeserfarenheter, liksom till en problematiserande diskussion om den roll och betydelse som lärare förväntar sig spela för det gemensamma livet i Sverige och Frankrike i stort.

Tänka rätt och tycka lämpligt: historieämnet i skärningspunkten mellan att fostra kulturbärare och förbereda kulturbyggare

Fredrik Alvén visar att det finns spänningar inom historieämnet mellan individens utrymme och kollektivets begränsningar i läroplanerna.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Tema: Inkludering

Tema: Inkludering

Vad innebär inkludering? Stor temaartikel. Dessutom: Intervju med Gloria Ray Karlmark som skrev historia som den första svarta eleven i en helvit skola. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Film: Tips för att må bra

Inspirera dina elever att göra hälsofrämjande aktiviteter för att må bra. Visa och sprid gärna filmen till alla elever på skolan.  Filmen är framtagen för Youmo.se, som är en sajt från UMO, ungdomsmottagningen på nätet.  

Västeråsforskning om cerebral pares: Skolidrott ger ofta effekt hela livet

Sannolikheten att en person med cerebral pares ska bli fysiskt aktiv som vuxen fördubblas om personen var fysiskt aktiv i tonåren. Det visar en ny studie från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Viktig å diskutere barnehagekvalitet, selv når voksne kan bli støtt

Barnehageforskning er et minefelt i et land der nesten alle barn er i barnehage. Mange aktører ønsker helst å få bekreftet at alt står bare bra til.

IQ i Norden: Uppgång och fall

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet skyddar mot symptom på depression

Det är nu tio år sedan forskare genomförde en stor undersökning av tusen fyraåringar i Trondheim. Här är studiens senaste forskningsresultat om bland annat övervikt hos barn.

Rikskonferens
För högstadielärare i svenska

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!