Learning Computing at University: Participation and Identity: A Longitudinal Study

Anne-Kathrin Peters har i sin avhandling utforskat hur elever inom datavetenskap reflekterar över sina erfarenheter.

Fakta
Disputation

2017-12-01

Titel (eng)

Learning Computing at University: Participation and Identity: A Longitudinal Study

Författare

Anne-Kathrin Peters

Handledare

Professor Arnold Neville Pears, Uppsala universitet Senior Lecturer Anders Berglund, Uppsala universitet Docent Anna Eckerdal, Uppsala universitet

Opponent

Professor Lars Ulriksen, University of Copenhagen

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Anne-Kathrin Peters

Abstract in English:

Computing education has struggled with student engagement and diversity in the student population for a long time. Research in science, technology, engineering, and mathematics (STEM) education suggests that taking a social, long-term perspective on learning is a fruitful approach to resolving some of these persistent challenges.

A longitudinal study has been conducted, following students from two computing study programmes (CS/IT) over a three-year period. The students reflected on their experiences with CS/IT in a series of interviews. Drawing on social identity theory, the analysis has focused on describing participation in CS/IT, doing, thinking, feeling in relation to CS/IT, as negotiated among different people.

Phenomenographic analysis yields an outcome space that describes increasingly broad ways in which the students experience participation in CS/IT over the years. Two further outcome spaces provide nuanced insights into experiences that are of increasing relevance as the students advance in their studies; participation as problem solving and problem solving for others. Problem solving defined as solving difficult (technical) problems seems predominate in the learning environment. Problem solving for others brings the user into perspective, but first in the human computer interaction (HCI) course in year three. Students react with scepticism to HCI, excluding HCI from computing, some are students who commenced their studies with broader interests in computing.

Demonstrating (technical) problem solving competence is the most vital indicator competence in the two study programmes and the students adapt their reflections on who they are as computing students and professionals accordingly. People showing broader interests in computing risk being marginalised. I identify a gap between conceptions of computing as interdisciplinary and important for society and constructions of computing as technical. Closing the gap could improve retention and diversity, and result in graduates that are better prepared to contribute to societal development.

Sidan publicerades 2017-12-19 14:49 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-02-26 10:56 av Susanne Sawander


Relaterat

Musik, 25-26 april i Stockholm

Musikämnet är mångfacetterat och kräver undervisning som behandlar en bred variation av områden. Ta del av en konferens som erbjuder föreläsningar om bl.a. bedömning och betygssättning, kreativitet, låtskrivande samt en workshop med musik. Välkommen till årets fortbildning för musiklärare!

Moraliskt arbete i förskolan. Regler och moralisk ordning i barn-barn och vuxen-barn interaktion

Magnus Karlsson har utforskat det moraliska arbete som barn gör sinsemellan och tillsammans med vuxna, i vardagliga aktiviteter på förskolan samt vilka olika resurser som används i detta interaktionella arbete.

Ledtrådar till estetiskt engagemang i processdrama: Samspel i roll i en fiktiv verksamhet

Eva Hallgren har forskat om processdrama - en metod som förenar dramapedagogik och undervisning.

Gymnasielärares mentorshandlingar. En verksamhetsteoretisk studie om lärararbete i förändring

Helena Wallströms avhandling handlar om gymnasielärares arbete som elevmentorer i en förändrad och föränderlig gymnasieskola.

Undervisning i en komplex tid: att söka akademisk förändring och utveckling i högre utbildning

Claire Englund har forskat om de faktorer som påverkar akademisk förändring.

Extremisten i klassrummet – perspektiv på skolans förväntade ansvar att förhindra framtida terrorism

Vilka nya roller skapas och legitimeras för kommuner och lärare inom det framväxande preventiva arbetet mot terrorism i Sverige? Det är en av frågorna som Christer Mattsson undersöker i sin avhandling.

Att vara och agera medborgare : En etnografisk studie i folkbildande praktiker

.Annika Pastuhov vill med sin avhandling bidra med etnografisk förståelse om vilka uttryck för medborgarskap som kan identifieras i institutionaliserade folkbildande praktiker.

Härifrån till framtiden : Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv

Johanna Sixtensson utforskar i sin avhandling 22 tjejers aktörskap, men också på hur de använder gemenskapens kraft för att skapa utrymme och göra motstånd mot rådande ordningar.

Digital Didaktisk Design: Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola

Sara Willermark har undersökt grundskollärares arbete med att utveckla sin undervisningspraktik med digital teknik.

Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan

Mie Josefson vill med sin avhandling skapa kunskap om omsorgens innebörder och praktiker så som det framställs i förskolepedagogers tal om ansvar under två skilda tidsperioder, strax före och strax efter införandet av förskolans läroplan (Lpfö98).

Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan

Helena Andersson har identifierat aspekter som påverkar engagemanget i skilda skolkontexter och vill med det bidra med kunskap om elevers engagemang i skolans verksamhet.

”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Betyget i idrott och hälsa är det betyg som elever är mest missnöjda med och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet. Det är ett av resultaten i Madeleines Wikners avhandling.

‘I don’t even remember anything’: Optimising the choice of method when interviewing preschoolers

Karin Fängström har i sin avhandling undersökt hur både  yngre barn och traumatiserade barn upplever de insatser samhället ger dem.

Drama, hat och vänskap: om ungdomars interaktioner i sociala medier

Åsa Björk vill med sin avhandling bidra till fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier.

Skolmatematisk praktik i förändring – en fallstudie

Ett av resultaten i Ann-Sofi Röj-Lindbergs forskning är att individuellt ansvar samt tillhörighet i gemenskaper där legitimt kunnande underhandlas tillsammans med läraren är viktigt, men inte tillräckligt, för elevers upplevelser av framgång.

”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.

Eva Borgfeldt vill med sin avhandling belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?