Learning history in an enquiry and source-based practice: What do students need to learn in relation to second-order concepts to be able to handle historical sources?

Anders Nersäter vill med sin forskning bidra med kunskap om vad elever behöver lära i relation till specifika tolkningsbegrepp för att de ska kunna hantera historiska källor och konstruera redogörelser.

Fakta
Disputation

2022-03-04

Titel (eng)

Learning history in an enquiry and source-based practice: What do students need to learn in relation to second-order concepts to be able to handle historical sources?

Författare

Anders Nersäter

Handledare

Senior professor Ulla Runesson Kempe, Jönköping University. Assistant Professor Carl-Johan Svensson, Jönköping University. Associate Professor David Rosenlund, Malmö universitet

Opponent

Docent Johan Samuelsson, Karlstads universitet

Lärosäte

Jönköpings University

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Anders Nersäter

Svenskt abstrakt:

I avhandlingen kombineras resultat från tre artiklar med en reanalys för att bidra med kunskap om vad elever behöver lära i relation till tolkningsbegreppen historiska belägg, historisk empati samt orsaksresonemang, för att de ska kunna hantera historiska källor och konstruera redogörelser.

Avhandlingens data har samlats in i två interventionsstudier vilka genomförts i samverkan med en grupp av gymnasielärare. I interventionerna användes Learning Study (Marton & Pang, 2003) som ansats för att utforska två lärandeobjekt inramade av källhantering och orsaksresonemang i en historisk kontext knuten till imperialism och avkolonisering i Afrika. Data inkluderar dokumentation från forskargruppens möten, elevintervjuer, en förstudie, för- och efterbedömningar, lektionsmaterial samt videoinspelningar (totalt 15 lektioner). Artiklarnas forskningsfrågor har besvarats genom en sammansatt analys som utgår från teoretiska antaganden hämtade från variationsteori (Marton, 2015) och historiskt tänkandetraditionen. Vid analyserna användes variationsteori för att identifiera och kategorisera kvalitativt olika uppfattningar för lärandeobjekten i termer av urskiljning. Vad ett kvalificerat kunnande kan innebära i relation till dessa lärandeobjekt utgick från antaganden hämtade från historiskt tänkandetraditionens ramverk. Sammantaget har det gjort det möjligt att identifiera ett antal aspekter som har bedömts som kritiska för att elever ska kunna föra kvalitativa orsaksresonemang och hantera historiska källor i relation till det historiska innehållet.

I reanalysen jämfördes dessa aspekter med olika konceptualiseringar och forskningsrön gällande elevers förståelse av historiska belägg, historisk empati och orsaksresonemang i syfte att analysera vilka dimensioner elever behöver urskilja för att kunna hantera källor och konstruera redogörelser med kvalitet. I relation till historiska källor visar resultaten att det elever behöver lära i hög utsträckning, men inte till fullo, kan likställas med att de omfattar en förståelse för, och har förmågan att utföra handlingar associerade med historiska belägg och historisk empati. Sammanfattningsvis kan denna förmåga sägas omfatta fem inbördes relaterade dimensioner: 1. Epistemologisk förståelse. 2. Beredskap att skifta perspektiv. 3. Kontextuella kunskaper. 4. Relationellt förhållningssätt till källkritiska metoder. 5. Kombinera kontextuella kunskaper med källor för att skapa historiska belägg. I relation till historiska redogörelser fokuserade på orsaksresonemang visar resultaten återigen att denna förmåga omfattar fem delvis sammanlänkade dimensioner: 1. Epistemologisk förståelse. 2. Kontextuella kunskaper. 3. Temporalt ramverk. 4. Orsakers inbördes samband och relativa betydelse. 5. Interaktionen mellan aktörer och samhällsstrukturer.

Sidan publicerades 2022-02-01 16:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-04-28 11:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Jämförelser kraftfullt verktyg i undervisning om folkmord

Att i historieundervisningen jämföra olika folkmord ger eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att dra lärdomar av historien. Det visar Steven Dahl i sin avhandling.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Källkritik

Skolportens konferens i källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Aktuella föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda. Delta i Stockholm 13 okt eller på webbkonferensen 18 okt–4 nov. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 2 695 kr ex. moms t.o.m. 13/9!

Källkritik Webbkonferens

Välkommen på konferens om källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen! Gå på plats i Stockholm den 13 oktober eller se inspelade föreläsningar 18 oktober–4 november. Kunniga föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda på skolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

What happens when older students struggle to read? We asked. You answered.

Students tend to give up on school if they haven’t developed strong reading skills by the time they reach middle or high school, respondents to a recent survey say. The respondents – which included students, teachers and parents – offered recommendations for helping boost literacy among older students, including additional training for teachers, dyslexia screening, tutoring and various intervention programs.