Learning history in an enquiry and source-based practice: What do students need to learn in relation to second-order concepts to be able to handle historical sources?

Anders Nersäter vill med sin forskning bidra med kunskap om vad elever behöver lära i relation till specifika tolkningsbegrepp för att de ska kunna hantera historiska källor och konstruera redogörelser.

Fakta
Disputation

2022-03-04

Titel (eng)

Learning history in an enquiry and source-based practice: What do students need to learn in relation to second-order concepts to be able to handle historical sources?

Författare

Anders Nersäter

Handledare

Senior professor Ulla Runesson Kempe, Jönköping University. Assistant Professor Carl-Johan Svensson, Jönköping University. Associate Professor David Rosenlund, Malmö universitet

Opponent

Docent Johan Samuelsson, Karlstads universitet

Lärosäte

Jönköpings University

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Anders Nersäter

Svenskt abstrakt:

I avhandlingen kombineras resultat från tre artiklar med en reanalys för att bidra med kunskap om vad elever behöver lära i relation till tolkningsbegreppen historiska belägg, historisk empati samt orsaksresonemang, för att de ska kunna hantera historiska källor och konstruera redogörelser.

Avhandlingens data har samlats in i två interventionsstudier vilka genomförts i samverkan med en grupp av gymnasielärare. I interventionerna användes Learning Study (Marton & Pang, 2003) som ansats för att utforska två lärandeobjekt inramade av källhantering och orsaksresonemang i en historisk kontext knuten till imperialism och avkolonisering i Afrika. Data inkluderar dokumentation från forskargruppens möten, elevintervjuer, en förstudie, för- och efterbedömningar, lektionsmaterial samt videoinspelningar (totalt 15 lektioner). Artiklarnas forskningsfrågor har besvarats genom en sammansatt analys som utgår från teoretiska antaganden hämtade från variationsteori (Marton, 2015) och historiskt tänkandetraditionen. Vid analyserna användes variationsteori för att identifiera och kategorisera kvalitativt olika uppfattningar för lärandeobjekten i termer av urskiljning. Vad ett kvalificerat kunnande kan innebära i relation till dessa lärandeobjekt utgick från antaganden hämtade från historiskt tänkandetraditionens ramverk. Sammantaget har det gjort det möjligt att identifiera ett antal aspekter som har bedömts som kritiska för att elever ska kunna föra kvalitativa orsaksresonemang och hantera historiska källor i relation till det historiska innehållet.

I reanalysen jämfördes dessa aspekter med olika konceptualiseringar och forskningsrön gällande elevers förståelse av historiska belägg, historisk empati och orsaksresonemang i syfte att analysera vilka dimensioner elever behöver urskilja för att kunna hantera källor och konstruera redogörelser med kvalitet. I relation till historiska källor visar resultaten att det elever behöver lära i hög utsträckning, men inte till fullo, kan likställas med att de omfattar en förståelse för, och har förmågan att utföra handlingar associerade med historiska belägg och historisk empati. Sammanfattningsvis kan denna förmåga sägas omfatta fem inbördes relaterade dimensioner: 1. Epistemologisk förståelse. 2. Beredskap att skifta perspektiv. 3. Kontextuella kunskaper. 4. Relationellt förhållningssätt till källkritiska metoder. 5. Kombinera kontextuella kunskaper med källor för att skapa historiska belägg. I relation till historiska redogörelser fokuserade på orsaksresonemang visar resultaten återigen att denna förmåga omfattar fem delvis sammanlänkade dimensioner: 1. Epistemologisk förståelse. 2. Kontextuella kunskaper. 3. Temporalt ramverk. 4. Orsakers inbördes samband och relativa betydelse. 5. Interaktionen mellan aktörer och samhällsstrukturer.

Sidan publicerades 2022-02-01 16:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-04-28 11:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Jämförelser kraftfullt verktyg i undervisning om folkmord

Att i historieundervisningen jämföra olika folkmord ger eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att dra lärdomar av historien. Det visar Steven Dahl i sin avhandling.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Källkritik

Skolportens konferens i källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Aktuella föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda. Delta i Stockholm 13 okt eller på webbkonferensen 18 okt–4 nov.

Källkritik Webbkonferens

Välkommen på konferens om källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen! Gå på plats i Stockholm den 13 oktober eller se inspelade föreläsningar 18 oktober–4 november. Kunniga föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda på skolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!