Learning history in an enquiry and source-based practice: What do students need to learn in relation to second-order concepts to be able to handle historical sources?
Anders Nersäter vill med sin forskning bidra med kunskap om vad elever behöver lära i relation till specifika tolkningsbegrepp för att de ska kunna hantera historiska källor och konstruera redogörelser.
Svenskt abstrakt:
I avhandlingen kombineras resultat från tre artiklar med en reanalys för att bidra med kunskap om vad elever behöver lära i relation till tolkningsbegreppen historiska belägg, historisk empati samt orsaksresonemang, för att de ska kunna hantera historiska källor och konstruera redogörelser.
Avhandlingens data har samlats in i två interventionsstudier vilka genomförts i samverkan med en grupp av gymnasielärare. I interventionerna användes Learning Study (Marton & Pang, 2003) som ansats för att utforska två lärandeobjekt inramade av källhantering och orsaksresonemang i en historisk kontext knuten till imperialism och avkolonisering i Afrika. Data inkluderar dokumentation från forskargruppens möten, elevintervjuer, en förstudie, för- och efterbedömningar, lektionsmaterial samt videoinspelningar (totalt 15 lektioner). Artiklarnas forskningsfrågor har besvarats genom en sammansatt analys som utgår från teoretiska antaganden hämtade från variationsteori (Marton, 2015) och historiskt tänkandetraditionen. Vid analyserna användes variationsteori för att identifiera och kategorisera kvalitativt olika uppfattningar för lärandeobjekten i termer av urskiljning. Vad ett kvalificerat kunnande kan innebära i relation till dessa lärandeobjekt utgick från antaganden hämtade från historiskt tänkandetraditionens ramverk. Sammantaget har det gjort det möjligt att identifiera ett antal aspekter som har bedömts som kritiska för att elever ska kunna föra kvalitativa orsaksresonemang och hantera historiska källor i relation till det historiska innehållet.
I reanalysen jämfördes dessa aspekter med olika konceptualiseringar och forskningsrön gällande elevers förståelse av historiska belägg, historisk empati och orsaksresonemang i syfte att analysera vilka dimensioner elever behöver urskilja för att kunna hantera källor och konstruera redogörelser med kvalitet. I relation till historiska källor visar resultaten att det elever behöver lära i hög utsträckning, men inte till fullo, kan likställas med att de omfattar en förståelse för, och har förmågan att utföra handlingar associerade med historiska belägg och historisk empati. Sammanfattningsvis kan denna förmåga sägas omfatta fem inbördes relaterade dimensioner: 1. Epistemologisk förståelse. 2. Beredskap att skifta perspektiv. 3. Kontextuella kunskaper. 4. Relationellt förhållningssätt till källkritiska metoder. 5. Kombinera kontextuella kunskaper med källor för att skapa historiska belägg. I relation till historiska redogörelser fokuserade på orsaksresonemang visar resultaten återigen att denna förmåga omfattar fem delvis sammanlänkade dimensioner: 1. Epistemologisk förståelse. 2. Kontextuella kunskaper. 3. Temporalt ramverk. 4. Orsakers inbördes samband och relativa betydelse. 5. Interaktionen mellan aktörer och samhällsstrukturer.
Sidan publicerades 2022-02-01 16:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-04-28 11:38 av Moa Duvarci Engman
