From doing to learning: Inquiry- and context-based science education in primary school

Susanne Walan har undersökt sammanhangsbaserad undervisning i naturvetenskapliga ämnen i grundskolan.

Fakta
Disputation

2016-05-20

Titel (eng)

From doing to learning: Inquiry- and context-based science education in primary school

Författare

Susanne Walan

Handledare

Niklas Gericke, Karlstads universitet Birgitta Mc Ewen, Karlstads universitet Pia Nilsson, Högskolan Halmstad

Opponent

Barbara A. Crawford, University of Georgia

Institution

Institutionen för miljö- och livsvetenskaper

Lärosäte

Karlstads universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Susanne Walan

Abstract in English:

The aim of this thesis is to develop an understanding of primary school teachers’ knowledge of Inquiry- and Context-Based Science Education (IC-BaSE) from different perspectives: what it is, how to use it and why these strategies are used. There are at least two reasons for performing research in this field. First, there is a need for professional development in teaching science among primary school teachers. Second, IC-BaSE has been suggested to provide useful instructional strategies for stimulating students’ interests in learning science. The thesis contains four papers with the overall research question: How do primary school teachers reflect on Inquiry- and Context-based Science Education as a framework for teaching and learning in the primary school classroom? Both quantitative and qualitative research methods have been used. The main participants in the studies were twelve primary school teachers working with 10-12 year old students. The results are discussed with reference to theories mainly based on pragmatism, but also from a sociocultural perspective. Primary school teachers found IC-BaSE to provide useful instructional strategies in the primary school classroom, as it engaged their students and developed their skills in planning inquiries. The teachers developed their knowledge about IC-BaSE, what it is and how to use it.  Furthermore, the primary purpose of using IC-BaSE seemed to be that students should have fun. Students also responded positive to the use of IC-BaSE. However when teachers were informed about their students’ responses to IC-BaSE, they became more aware of the importance of informing the students about the purposes of the activities. The findings presented show that teachers need to move forward, not only be “doing”, but also knowing why they are doing the activities and how to do them. Students’ experiences can contribute to this awareness among teachers and develop the teaching practice.

Inquiry- and context-based science education (IC-BaSE) have been suggested as useful, stimulating students´ interests in learning science. The aim of this thesis is to develop an understanding of primary school teachers’ knowledge of IC-BaSE from different perspectives: what it is, how to use it and why these strategies are used.

The results are discussed with reference to theories mainly based on pragmatism, but also from a sociocultural perspective. The findings show that primary school teachers found IC-BaSE useful in the primary school classroom, as it engaged their students and developed their skills in planning inquiries. Students´ experiences of IC-BaSE are included and show positive responses to the use of these strategies. However, when teachers were informed about their students’ responses, they became more aware of the importance of informing the students about the purposes of the activities, and to reflect on why they themselves choose IC-BaSE as instructional strategies.

The findings presented show that teachers need to move forward, not only be “doing”, but also knowing why they are doing the activities and how to do them. Students’ experiences can contribute to this awareness among teachers and develop the teaching practice.

 

Sidan publicerades 2016-05-16 15:38 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-06-15 10:02 av Susanne Sawander


Relaterat

Elevsamtal uppstår när teori kopplas till verklighet

För att meningsskapande samtal ska uppstå hos eleverna måste det finnas en koppling mellan den abstrakta kunskapen och elevernas verklighet. - En pedagogisk utmaning, säger Anna-Karin Westman, som forskat i ämnet.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools and the Influence of role stress and self-efficacy on school leaders

Syftet med Erik Lindbergs avhandling "Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools" är att undersöka effekterna av Management by Objectives (MBO) inom svensk gymnasieutbildning.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang

Syftet med Catharina Hällströms avhandling "Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang" är att lyfta barns villkor som de uttrycks i insändarbrev till Kamratposten mellan 1977 och 2007.

As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education

Syftet med Tova Stenlunds avhandling "As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education" är främst att undersöka validiteten i bedömning av reell kompetens inom högre utbildning.

Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor

Eva Petterssons avhandling "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor" belyser, som titeln avslöjar, studiesituationen för de elever som har särskilda matematiska förmågor.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

5 saker du gör – som skapar konflikter

Ditt ledarskap kan vara orsaken till oro och konflikter på arbetsplatsen, även om det inte är meningen från din sida. Här är fem vanliga misstag – och vad du kan göra i stället.

Deras forskning föreslår hur framtidens skolor ska byggas

Bullriga skolmatsalar, glaspartier som stör koncentrationen under lektionen och för små skolgårdar. Dagens skolmiljöer kräver ofta en del förbättringar. Didaktikforskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs på Högskolan i Gävle har deltagit i det fristående forskningsinstitutet Ifous projekt ”Bygga skola” med syfte att utforska hur dagens skolor fungerar i praktiken.

Samverkanskontor startar under 2020

Specialpedagogiska skolmyndigheten startar 16 nya samverkanskontor under våren 2020. Kontoren innebär ett mer uppsökande arbetssätt än tidigare för att nå de skolor som mest behöver stöd.

Det här tänker niorna på när de väljer gymnasium

Vilka program har gymnasieskolan? Hur välrenommerad är den? De faktorerna fäster elever i nionde klass mest uppmärksamhet vid när de väljer gymnasium. Men även en gratis dator eller surfplatta kan fungera som lockbete – i synnerhet för elever med låga betyg, visar ny forskning.

Use 6 leadership pillars to empower teachers

There are six leadership pillars that help principals support teachers and encourage the development of positive school cultures, according to Evan Robb, a middle-school principal in Virginia. In this article, Robb shares how to use six pillars — including vision, trust and relationships — to help build success among students and staff.