Learning Principalship: Becoming a Principal in a Swedish Context

Stina Jerdborg har undersökt hur rektorer som deltar i rektorsprogrammet förstår rektorsrollen och hur de tar sig an den parallella processen av utbildning och arbete under sina första år i yrket.

Fakta
Disputation

2022-05-20

Titel (eng)

Learning Principalship: Becoming a Principal in a Swedish Context

Författare

Stina Jerdborg

Handledare

Professor Ulf Blossing, Göteborgs universitet Docent Mette Liljenberg, Göteborgs universitet

Opponent

Docent Ulf Leo, Umeå universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Stina Jerdborg

Abstract in English:

Novice principals are expected to acquire professional skills by participating in education. Consequently, expectations are set for principal education to support novice principals in how to take on principalship. The aim of this study is to explore novice principals’ learning and their understanding of principalship in a Swedish context as the principals are socialised into their role through education and practice. The research questions are: How do principals engage in principal training in the interaction with their professional work practice? How can principals’ process of learning and understanding be explained? What is the importance of principal training in relation to the creation of a coherent school leader role for a contemporary school context? The study focuses on principals in Swedish compulsory schools who participate in their third and final year in the mandatory Swedish National Principal Training Programme. A qualitative research design elaborated from a practice perspective is adopted to explore principals’ processes of learning in complex contexts. A situated perspective is applied, interviewing and observing principals in both their educational and their workplace practice. In addition, teachers are interviewed in schools. Wenger’s social theory of learning constitutes the theoretical framework for the study. Three papers address principals’ processes of learning. In paper I, Educating school leaders: Engaging in diverse orientations to leadership practice, novice principals engagement in principal training is investigated together with how their identity forms in the interaction between their school leadership education and professional working practice. In paper II, Participation in the Swedish National Principal Training Programme: How does it intertwine with principals’ practice?, the focus is set on how participation in the Swedish principals’ programme actually intertwines with principals’ work. In paper III, Novice school principals in education and the enactment of pedagogical leadership in practice, novice principals’ enactment of pedagogical leadership in relation to their preparation and overall professional path toward principalship is examined. The findings show different understandings of leadership at play that effect socialisation into the role differently. Principals’ orientation toward work influences their participation in the educational programme and their experience of working practice. Three approaches are depicted, each of which describes professional identity development. Processes of learning and understanding are intertwined through principals’ engagement in programmes and practices, which affects school. This leads to development but also to conflicts and ruptures. Based on their programme participation, principals mirror their schools becoming external reviewers. The results show the importance of the principal moving into the schools’ core business and leading ‘from within’. Principals thus can take support from principal education, acting as brokers and gaining legitimacy as professional leaders. The findings show that leadership knowledge is developed in relation to principals’ previous areas of experience and expertise. However, the study makes clear that novice principals in taking the step into principalship, are often deprived of their expertise. If they cannot share their repertoire (with which to understand and develop practice), the principal cannot engage in pedagogical leadership. Likewise, not sharing a school leadership repertoire stemming from experiences of leadership practices means that principals are obstructed from learning in the programme and making connections with practice. Thus, novice principals in Sweden are at risk of becoming all new; that is, new in all senses of their professional lives and deprived of their ability to engage in pedagogical leadership practices. These findings suggest that the principal programme in its current format is focused on expert principals aiming to develop professionally but excludes novice participants who are still on the journey to becoming a principal. In sum, findings show that novice principals’ understandings of leadership can be closely attached to identity and neither easily nor naturally develop. Moreover, professional socialisation through education does not overcome former organisational socialisation. However, participation in the programme enables further development for participants with former experiences of their school practices and school leadership who take an organisational orientation to their role and work.

Sidan publicerades 2022-05-17 09:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-07-08 12:43 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Rektor i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens fortbildning för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Delta i Stockholm den 2–3 februari 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 9 februari–2 mars.

Skolbibliotek Webbkonferens

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier! Kunniga föreläsare ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta i Stockholm den 25–26 april 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 2–23 maj.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek! Ta del av spännande föreläsningar som ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta på plats i Stockholm eller via vår webbkonferens. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 25 mars 2023.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens konferens för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Möt och nätverka med kollegor från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. Boka din plats redan idag! JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 2 januari.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”