Learning Principalship: Becoming a Principal in a Swedish Context

Stina Jerdborg har undersökt hur rektorer som deltar i rektorsprogrammet förstår rektorsrollen och hur de tar sig an den parallella processen av utbildning och arbete under sina första år i yrket.

Fakta
Disputation

2022-05-20

Titel (eng)

Learning Principalship: Becoming a Principal in a Swedish Context

Författare

Stina Jerdborg

Handledare

Professor Ulf Blossing, Göteborgs universitet Docent Mette Liljenberg, Göteborgs universitet

Opponent

Docent Ulf Leo, Umeå universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande

Abstract in English:

Novice principals are expected to acquire professional skills by participating in education. Consequently, expectations are set for principal education to support novice principals in how to take on principalship. The aim of this study is to explore novice principals’ learning and their understanding of principalship in a Swedish context as the principals are socialised into their role through education and practice. The research questions are: How do principals engage in principal training in the interaction with their professional work practice? How can principals’ process of learning and understanding be explained? What is the importance of principal training in relation to the creation of a coherent school leader role for a contemporary school context? The study focuses on principals in Swedish compulsory schools who participate in their third and final year in the mandatory Swedish National Principal Training Programme. A qualitative research design elaborated from a practice perspective is adopted to explore principals’ processes of learning in complex contexts. A situated perspective is applied, interviewing and observing principals in both their educational and their workplace practice. In addition, teachers are interviewed in schools. Wenger’s social theory of learning constitutes the theoretical framework for the study. Three papers address principals’ processes of learning. In paper I, Educating school leaders: Engaging in diverse orientations to leadership practice, novice principals engagement in principal training is investigated together with how their identity forms in the interaction between their school leadership education and professional working practice. In paper II, Participation in the Swedish National Principal Training Programme: How does it intertwine with principals’ practice?, the focus is set on how participation in the Swedish principals’ programme actually intertwines with principals’ work. In paper III, Novice school principals in education and the enactment of pedagogical leadership in practice, novice principals’ enactment of pedagogical leadership in relation to their preparation and overall professional path toward principalship is examined. The findings show different understandings of leadership at play that effect socialisation into the role differently. Principals’ orientation toward work influences their participation in the educational programme and their experience of working practice. Three approaches are depicted, each of which describes professional identity development. Processes of learning and understanding are intertwined through principals’ engagement in programmes and practices, which affects school. This leads to development but also to conflicts and ruptures. Based on their programme participation, principals mirror their schools becoming external reviewers. The results show the importance of the principal moving into the schools’ core business and leading ‘from within’. Principals thus can take support from principal education, acting as brokers and gaining legitimacy as professional leaders. The findings show that leadership knowledge is developed in relation to principals’ previous areas of experience and expertise. However, the study makes clear that novice principals in taking the step into principalship, are often deprived of their expertise. If they cannot share their repertoire (with which to understand and develop practice), the principal cannot engage in pedagogical leadership. Likewise, not sharing a school leadership repertoire stemming from experiences of leadership practices means that principals are obstructed from learning in the programme and making connections with practice. Thus, novice principals in Sweden are at risk of becoming all new; that is, new in all senses of their professional lives and deprived of their ability to engage in pedagogical leadership practices. These findings suggest that the principal programme in its current format is focused on expert principals aiming to develop professionally but excludes novice participants who are still on the journey to becoming a principal. In sum, findings show that novice principals’ understandings of leadership can be closely attached to identity and neither easily nor naturally develop. Moreover, professional socialisation through education does not overcome former organisational socialisation. However, participation in the programme enables further development for participants with former experiences of their school practices and school leadership who take an organisational orientation to their role and work.

Sidan publicerades 2022-05-17 09:25 av Susanne Sawander


Relaterat

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Svenska för låg- och mellanstadiet

Vill du ta del av aktuell forskning och få praktiska verktyg som utvecklar dig i din yrkesroll? Skolportens konferensen innehåller sju föreläsningar om b.la. formativ kartläggning av elevers läsfärdighet och assisterande teknik vid läs- och skrivundervisning. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 30 september!

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.