Learning to reason in environmental education: Digital tools, access points to knowledge and science literacy

Emma Edstrands avhandling handlar om hur elever lär om miljöfrågor och den roll som digitala teknologier kan spela i sådana undervisningskontexter.

Fakta
Disputation

2017-01-27

Titel (eng)

Learning to reason in environmental education: Digital tools, access points to knowledge and science literacy

Författare

Emma Edstrand

Handledare

Docent Annika Lantz-Andersson, Göteborgs universitet Seniorprofessor Roger Säljö, Göteborgs univeristet

Opponent

Anniken Furberg, Universitetet i Oslo

Institution

Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Emma Edstrand

Abstract in English:

Digital technologies and environmental education represent two rather new areas in school curricula. The background of the present research is an interest at the inter-section between how students learn about environmental issues (e.g., climate change) and the role digital technologies may play in such contexts. Thus, the aim is to investigate tool-mediated activities in environmental science education. The digital tools that are used in the instruction in this research are a virtual laboratory and a carbon footprint calculator. The study is guided by the questions of how digital tools codetermine activities and students’ reasoning about scientific knowledge and environmental topics, as well as what implications the use of such tools have for the development of science literacy. Analytically, this is studied within a sociocultural perspective on learning and by relating it to Dewey’s view of learning through inquiry. The empirical material consists of questionnaires and video data. The thesis consists of four studies. Study 1 builds on the analysis of questionnaire data from a corpus of almost 500 students’ written pre- and post-test answers to a problem-solving question in which they are required to design an experiment before and after working with a virtual lab. The second set of data comprises video recordings of upper secondary school students’ work with the two virtual tools. The results are presented in Studies 2 and 3. In addition, and in relation to the interest in science literacy more generally, Study 4 focuses on students’ work with an assignment requiring them to evaluate research reported in two scientific article abstracts on climate change. On a general level, the findings show that digital tools incorporate conceptual distinctions and operations that provide “shortcuts” for the students’ reasoning by providing access points to complex knowledge about the environment. This means that the students are able to engage in sophisticated discussions about environmental issues linked to human-driven climate change without requiring too much specific prior knowledge. However, the results also point to dilemmas connected to the use of such sophisticated tools. That is, for students to make meaning in ways that are relevant to understanding scientific argumentation, some of the processes and conceptual premises need to be unpacked by a competent partner (e.g., a teacher). Through engaging in such tool-mediated activities, students develop new cognitive habits, that is, new ways of reasoning which are made possible through the support of the tools. Thus, in sum, the present empirical studies demonstrate that digital tools have the potential to reconfigure learning activities that support students’ development of science literacy in environmental science education. At the same time, the analyses show that the tools are abstract and far from self-instructive. They index complex forms of knowledge that are not always transparent to the users. Thus, to reach curricular goals, the use of such tools in environmental science instruction presupposes guidance and support by teachers.

Sidan publicerades 2017-01-03 11:39 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-02-15 15:14 av Susanne Sawander


Relaterat

1LN – förstelärarnätverket

Vårt förstelärarnätverk är något extra för dig som är förstelärare och som söker en skräddarsydd arena där ditt uppdrag står i fokus. Vi har skapat en lättillgänglig mötesplats för kunskaps- och erfarenhetsutbyte där du kan knyta goda och värdefulla kontakter med andra förstelärare från hela landet. Välkommen som medlem!

Komplex vardag påverkar användningen av digital teknik

Sadaf Salavati har undersökt högstadielärares användning av digital teknik. Resultaten visar att synen på den egna lärarrollen, pedagogik, arbetssätt och världsbild i mångt styr valet av hur digitala resurser används.

Så fungerar kommunikation i virtuella miljöer

Det krävs en tydlig organisation av tid och rum för att få till en fungerande kommunikation på distansutbildningar. Det konstaterar Giulia Messina Dahlberg som undersökt kommunikationen mellan studenter som läser en språkkurs för nybörjare på distans.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.