Ledarskap för lärares lärande: förstelärare som lärarledare

Frida Grimm vill med sin avhandling skapa kunskap om lokala skolaktörers explicita och implicita konstruktioner av lärarledarskap.

Fakta
Disputation

2023-06-02

Titel (sv)

Ledarskap för lärares lärande: förstelärare som lärarledare

Titel (eng)

Leadership for teacher learning – First teachers as teacher leaders

Författare

Frida Grimm

Handledare

Professor Helene Ärlestig, Umeå universitet Docent Ulf Leo, Umeå universitet

Opponent

Professor Kristin Helstad, Oslo Metropolitan Universitet, Norge

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Today, new teacher leader functions are emerging in several parts of the world. Previous research has highlighted the potential of teacher leadership to enhance teacher learning, but also recorded resistance among teachers to being collectively led in efforts to improve teaching and learning. The aim of this thesis is to draw attention to, and contribute knowledge about, local school actors’ explicit and implicit teacher leadership constructions in schools. Three overarching research questions are addressed: 1) How is teacher leadership constructed in schools? 2) How do these constructions enhance and constrain possibilities to lead teacher learning? 3) How can visualising explicit and implicit teacher leadership practices contribute to learning about leadership for teacher learning?

Spillane’s model of distributed leadership and Wenger’s theories of social learning are used to study, analyse, and create knowledge about teacher leadership constructions. Empirically, the thesis is based on material collected in two qualitative studies conducted in Swedish schools in 2019 and 2021/22. This included interviews (58) with visual material and video-observations (6) designed to capture relevant understandings and practices, both explicit and implicit.

The results show that egalitarian and autonomous norms strongly influence teacher leadership constructions, while ‘first teachers’, whose roles are supposed to include leadership, are solely regarded as teachers, not leaders, with unrecognized functions and practices. The mainly acknowledging and facilitative teacher leader practices both enhance and constrain teachers’ learning. On one hand, teachers are encouraged to share ideas and try out alternative teaching methods, while on the other hand, current methods and perspectives on teaching and learning tend to be conserved rather than challenged. Supportive and acknowledging leadership practices therefore need to be combined with challenging of perspectives and a habit of inquiry. By visualising explicit and implicit understandings and teacher leadership practices, local school actors and researchers can gain new insights about ways to develop and improve teacher leadership to promote learning. Four conclusions are drawn: 1) Local school actors’ understandings of teacher leadership need to be nuanced, challenged, and developed. 2) Leaders for learning need to manage learning as both individual and collective, concrete and abstract, acknowledging and challenging. 3) Conscious choices and changes are needed at all organisational levels to utilise teacher leaders’ capacities. 4) Visualisation of, and reflection on, explicit and implicit understandings

Sidan publicerades 2023-05-16 12:57 av Susanne Sawander


Relaterat

Idrott och hälsa för låg- och mellanstadiet

Välkommen på konferens om idrott och hälsa för låg- och mellanstadiet. Ta del av den senaste forskningen som rör idrottsundervisning och utvecklas i din yrkesroll. Möt och nätverka med kollegor och föreläsare från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Hem- och konsumentkunskap

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i hem- och konsumentkunskap! Delta på plats i Stockholm 9–10 nov, eller se inspelade föreläsningar via vår webbkonferens mellan 16 nov och 6 dec. Boka din plats till lägsta pris idag!

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Clearing for Action: Leadership as a Relational Phenomenon

Syftet med Lucia Crevanis avhandling "Clearing for Action: Leadership as a Relational Phenomenon" är att öka förståelsen för ledarskap som ett socialt fenomen.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser