Leva och lära demokrati? En etnografisk studie i två gymnasieprogram

Carina Hjelmér har i sin avhandling undersökt både demokratifostrande undervisning och elevers egna inflytandeförsök i två gymnasieklasser, en från Barn- och fritidsprogrammet och en från Naturvetenskapsprogrammet.

Svenskt abstrakt:

Syftet med avhandlingen är att utveckla kunskap om demokratifostran i gymnasieprogram med olika köns- och klassmärkning. Detta gäller såväl undervisning i och om demokrati, som elevers maktpositioner och egna försök att påverka i skolvardagen. Ett särskilt intresse finns för inflytandeprocesser där elever själva driver frågor i skolan. Analysen baseras på teorier och tidigare forskning som fokuserat köns- och klassperspektiv på demokratifostran och elevers inflytande.

Basil Bernsteins teorier om makt, kontroll och pedagogiska koder utgör grunden i avhandlingens teoretiska ramverk. Dessa kombineras med feministiska teorier, främst av Madeleine Arnot, Diane Reay, Beverley Skeggs, Tuula Gordon och Valerie Walkerdine. Etnografisk metod har använts med deltagande observationer, samtal, intervjuer med elever, lärare och rektorer samt dokumentanalys under ett läsår. Två klasser i gymnasieskolan har följts, en från det yrkesförberedande Barn- och fritidsprogrammet (BF) och en från det studieförberedande Naturvetenskapsprogrammet (NV). Undervisningen om demokrati och inflytande framstod generellt som oplanerad och oreflekterad i båda klasserna. De inbjudningar till inflytande som förekom hade en individuell prägel och fokuserade elevers val, ansvar och plikter snarare än deras rättigheter i skolan. Demokrati presenterades i form av faktakunskaper om formell demokrati och ett framtida formellt inflytande, medan en mer kritisk hållning och möjliga inflytandestrategier för ungdomar marginaliserades. Kritisk granskning förlades inom ämnesuppgifter som skolning av ett vetenskapligt förhållningssätt, medan granskning av undervisning sällan förekom. Utvärderingar var främst en värdering av egna insatser som ett led i en fostran av självreglerande subjekt. I båda klasserna ville och försökte eleverna påverka undervisningen, främst under informella former.

Däremot fanns det skillnader som var betydelsefulla när det gällde vad de kunde påverka. I förståelsen av maktrelationer i dessa inflytandeprocesser har analysen av elevernas röster i relation till den pedagogiska kontexten varit central att beakta. Det handlade om ämnen, men framför allt program, som var olika starkt klassificerade och där verksamheten hade olika tydlighet när det gällde kravnivåer, tempo och svårighetsgrad. Detta stod i sin tur i relation till vad programmen syftade till efter gymnasiet – högre studier och/eller arbete. Generellt lyckades BF-eleverna bättre när de ville dra ner på tempo och svårighetsgrad än när de ville få ut mer av sin utbildning, medan det omvända gällde för NV-klassen. Trots jämlikhetssträvanden i reformtexter med exempelvis samma kärnämneskurser i programmen, var det i praktiken en reproducerande verksamhet där vem som hade inflytande över vad huvudsakligen kunde relateras till programmens köns- och klassmärkning och elevernas förväntade position i samhället.

Sidan publicerades 2013-01-15 22:18 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-03-06 11:21 av Moa Duvarci Engman