2011-01-17 00:00  1340 Dela:

Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis

Fakta
Disputation

2010-12-17

Titel (eng)

Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis

Författare

Evelina Landstedt

Handledare

Katja Gillander Gådin, Kenneth Asplund

Institution

Institutionen för hälsovetenskap

Lärosäte

MiU – Mittuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs pressmeddelandet

Svenskt abstrakt:

Trots ett väldokumenterat genusmönster i ungdomars psykiska hälsa finns det en kunskapslucka i den folkhälsovetenskapliga forskningen avseende genusteoretiska analyser av sambanden mellan ungas livsvillkor och psykisk hälsa. Föreliggande studie syftade till att undersöka vilka faktorer och omständigheter som är relaterade till psykiska problem, samt att analysera fynden ur ett genusperspektiv för att fördjupa förståelsen av relationerna mellan ungas livsvillkor och genusmönster i psykiska hälsa.
Studiepopulationen var gymnasielever i åldern 16-19 år. Studien genomfördes i skolmiljö och data insamlades genom fokusgrupper (N=29) och en enkätstudie (N=1,663, 78.3% svarsfrekvens). En bred definition av psykisk ohälsa tillämpades vilken representerades av ungdomarnas egen förståelse, samt de psykiska problemen upplevd stress, psykiska besvär samt självskadebeteende.
Resultaten visade att stress, psykiska besvär och självskadebeteende var dubbelt så vanligt bland flickor som bland pojkar. Psykiska problem var relaterade till livsvillkoren sociala relationer, krav och ansvarstagande samt utsatthet för våld och trakasserier. Stödjande relationer med vänner, familj och lärare var av stor betydelse för psykisk hälsa medan dåliga relationer, ensamhet och brist på inflytande var relaterat till psykiska problem. Psykiska problem var starkt kopplade till erfarenheter av höga krav och ansvarstagande avseende skolarbete, relationer, framtidsplaner, utseende och ekonomi, i synnerhet bland flickor oavsett socioekonomisk bakgrund. Resultaten indikerar att olika former av våld och trakasserier är allvarliga riskfaktorer för psykiska problem och att flickors och pojkars skilda erfarenheter av olika former av våld samt relationen till förövaren, kan vara relaterade till skillnader i psykiska problem.
Genusanalysen av resultaten föreslår att flickors livsvillkor påverkas av ojämlika maktstrukturer och konstruktioner av femininitet och att dessa livsvillkor bidrar till en ökad risk för psykisk ohälsa bland flickor. Livsvillkor kopplade till manlig överordning och hegemoniska konstruktioner av maskulinitet influerar sannolikt pojkars psykiska hälsa positivt. Dessa villkor kan dock också innebära risk faktorer för psykiska problem, t.ex. i fråga om våld. Studien uppmärksammar även hur kulturella och strukturella aspekter av både genus och social klass kan påverka livsvillkor och psykisk hälsa för pojkar och flickor. Studiens slutsats är att genusifierade och klassrelaterade mekanismer på olika nivåer i samhället bidrar till en skev fördelning av riskfaktorer för psykiska problem vilket kan vara en möjlig förklaring till skillnaderna mellan pojkar och flickor i fråga om upplevd stress, psykiska besvär och självskadebeteende.
Genus- och socioekonomiska skillnader i psykiska problem bör tas i beaktande i preventivt och hälsofrämjande arbete på alla nivåer i samhället. Detsamma gäller för en ökad medvetenhet om hur ungas livsvillkor är relaterade till psykisk hälsa och hur dessa villkor är genus- och klassrelaterade. Studien uppmärksammar skolan som en viktig arena för preventivt och hälsofrämjande arbete samt att gemensamma insatser krävs på olika arenor för att motverka våld och trakasserier. Implikationer av studien omfattar även generella samhällspolitiska insatser för minskad ojämlikhet.

Sidan publicerades 2011-01-17 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-03-02 16:11 av John Miller


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)