Literacy Skills of Kiswahili Speaking Children in Rural Tanzania. The Role of Home Environment.
Damaris Ngorosho
Professor Ulla Lahtinen
Professor emeritus Ingvar Lundberg
Åbo Akademi
2011-02-18
Literacy Skills of Kiswahili Speaking Children in Rural Tanzania. The Role of Home Environment.
Pedagogiska fakulteten
Literacy Skills of Kiswahili Speaking Children in Rural Tanzania. The Role of Home Environment.
Utgångspunkten i Damaris Ngoroshos avhandling är problemen inom grundskolan i Tanzania. Elevernas skolprestationer är svaga och många barn avbryter skolgången. Orsakerna är många och komplexa men de kan i många fall spåras till svaga läs- och skrivfärdigheter. Damaris Ngorosho analyserar i sin avhandling hemmiljöns betydelse för läs- och skrivutvecklingen hos swahilitalande grundskolbarn i Tanzania. Analyserna av barnens läs- och skrivutveckling innefattar fonologisk medvetenhet och läs- och skrivfärdighet. En del studier tyder på att det finns olikheter inom läs- och skrivutvecklingen beroende på om språket har regelbunden eller oregelbunden ortografi. Denna studie fokuserar på läs- och skrivutvecklingen på swahili som är ett regelbundet språk och som är det språk som barnen i studien har som sitt hemspråk. Den första språkinlärningen sker i hemmiljön. Hemmiljön ser olika ut i olika samhällen och kulturer och följden är att de faktorer i hemmiljön som är betydelsefulla för barns läs- och skrivutveckling är olika i olika sociala och kulturella kontexter.
Syftet med studien var att undersöka hemmiljöns betydelse för barns fonologiska medvetenhet och läs- och skrivfärdighet. Ngorosho undersökte hurudana läs- och skrivsvårigheter barnen hade. Vidare undersökte hon vilka faktorer som var lämpliga att använda för att beskriva livsmiljön och läs- och skrivmiljön i hemmen på landsbygden i Tanzania. Läs- och skrivutvecklingen relaterades sedan till hemmiljön.
Avhandlingen grundar sig på sex publicerade artiklar.
Resultaten av studien visar att barnens läs- och skrivfärdighet var på låg nivå. Nästan 30 % av barnen klarade inte av att skriva ett enda testord korrekt, och endast 50 % av barnen läste alla ord korrekt. Barnen hade svårigheter att identifiera bokstäver, läsa ord och meningar. Barnen i årskurs 2 hade problem med ljuden och ljudstrukturerna i swahili; de hade svårigheter att identifiera initialljuden och också i att subtrahera ljud och stavelser från ord. Skrivfärdighetstesten visade på utelämning, tillägg och omkastning av bokstäver i rotmorfem. Resultatet visar också att skrivriktighet i swahili förutsätter kunskap om grammatik, fonologi, dialektala variationer och ortografi.
I studien identifierades fem nyckelindikatorer som bäst beskrev livsmiljön och den litterära miljön i hemmen. Dessa inkluderade faderns och moderns utbildning, kvaliteten på husets väggmaterial, belysningskällan och antalet skolböcker i hemmen.
Flera hemmiljövariabler hade samband med och predicerade barnens utveckling i läs- och skrivfärdighet och fonologisk medvetenhet. Föräldrarnas utbildning, husets väggmaterial, skolböckerna i hemmet och föräldrarnas deltagande i barnens skolhemarbete identifierades som signifikanta prediktorer för läs- och skrivfärdigheten. För fonologisk medvetenhet var faderns utbildning och moderns yrke starka prediktorer.
En av de viktiga observationerna i studien är den närmast totala avsaknaden av böcker och annat skriftligt material i hemmen som kunde stöda barnen i läs- och skrivfärdighetsutvecklingen. Utgående från resultaten i studien föreslås t.ex. barnboksprojekt och skolbibliotek för att stöda läs- och skrivrelaterade aktiviteter i hem med svaga resurser och i skolor. Vidare föreslås tidig och systematisk screening av barn med risk för läs- och skrivsvårigheter och åtgärder för att stöda utvecklingen hos dessa barn.