2011-02-16 00:00  1781 Dela:

Literacy Skills of Kiswahili Speaking Children in Rural Tanzania. The Role of Home Environment.

Fakta
Disputation

2011-02-18

Titel (sv)

Literacy Skills of Kiswahili Speaking Children in Rural Tanzania. The Role of Home Environment.

Författare

Damaris Ngorosho

Handledare

Professor Ulla Lahtinen

Opponent

Professor emeritus Ingvar Lundberg

Institution

Pedagogiska fakulteten

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs pressmeddelandet från Åbo Akademi

Svenskt abstrakt:

Utgångspunkten i Damaris Ngoroshos avhandling är problemen inom grundskolan i Tanzania. Elevernas skolprestationer är svaga och många barn avbryter skolgången. Orsakerna är många och komplexa men de kan i många fall spåras till svaga läs- och skrivfärdigheter. Damaris Ngorosho analyserar i sin avhandling hemmiljöns betydelse för läs- och skrivutvecklingen hos swahilitalande grundskolbarn i Tanzania. Analyserna av barnens läs- och skrivutveckling innefattar fonologisk medvetenhet och läs- och skrivfärdighet. En del studier tyder på att det finns olikheter inom läs- och skrivutvecklingen beroende på om språket har regelbunden eller oregelbunden ortografi. Denna studie fokuserar på läs- och skrivutvecklingen på swahili som är ett regelbundet språk och som är det språk som barnen i studien har som sitt hemspråk. Den första språkinlärningen sker i hemmiljön. Hemmiljön ser olika ut i olika samhällen och kulturer och följden är att de faktorer i hemmiljön som är betydelsefulla för barns läs- och skrivutveckling är olika i olika sociala och kulturella kontexter.
Syftet med studien var att undersöka hemmiljöns betydelse för barns fonologiska medvetenhet och läs- och skrivfärdighet. Ngorosho undersökte hurudana läs- och skrivsvårigheter barnen hade. Vidare undersökte hon vilka faktorer som var lämpliga att använda för att beskriva livsmiljön och läs- och skrivmiljön i hemmen på landsbygden i Tanzania. Läs- och skrivutvecklingen relaterades sedan till hemmiljön.
Avhandlingen grundar sig på sex publicerade artiklar.
Resultaten av studien visar att barnens läs- och skrivfärdighet var på låg nivå. Nästan 30 % av barnen klarade inte av att skriva ett enda testord korrekt, och endast 50 % av barnen läste alla ord korrekt. Barnen hade svårigheter att identifiera bokstäver, läsa ord och meningar. Barnen i årskurs 2 hade problem med ljuden och ljudstrukturerna i swahili; de hade svårigheter att identifiera initialljuden och också i att subtrahera ljud och stavelser från ord. Skrivfärdighetstesten visade på utelämning, tillägg och omkastning av bokstäver i rotmorfem. Resultatet visar också att skrivriktighet i swahili förutsätter kunskap om grammatik, fonologi, dialektala variationer och ortografi.
I studien identifierades fem nyckelindikatorer som bäst beskrev livsmiljön och den litterära miljön i hemmen. Dessa inkluderade faderns och moderns utbildning, kvaliteten på husets väggmaterial, belysningskällan och antalet skolböcker i hemmen.
Flera hemmiljövariabler hade samband med och predicerade barnens utveckling i läs- och skrivfärdighet och fonologisk medvetenhet. Föräldrarnas utbildning, husets väggmaterial, skolböckerna i hemmet och föräldrarnas deltagande i barnens skolhemarbete identifierades som signifikanta prediktorer för läs- och skrivfärdigheten. För fonologisk medvetenhet var faderns utbildning och moderns yrke starka prediktorer.
En av de viktiga observationerna i studien är den närmast totala avsaknaden av böcker och annat skriftligt material i hemmen som kunde stöda barnen i läs- och skrivfärdighetsutvecklingen. Utgående från resultaten i studien föreslås t.ex. barnboksprojekt och skolbibliotek för att stöda läs- och skrivrelaterade aktiviteter i hem med svaga resurser och i skolor. Vidare föreslås tidig och systematisk screening av barn med risk för läs- och skrivsvårigheter och åtgärder för att stöda utvecklingen hos dessa barn.

Sidan publicerades 2011-02-16 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-03-02 11:45 av John Miller


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.