Dela:

Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi

Fakta
Disputation

2011-02-12

Titel (sv)

Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi

Titel (eng)

Literacies and Visual Texts: Studies on Teachers and Low Educated Learners in the Basic Swedish Language Programme for Adult Immigrants

Författare

Qarin Franker

Handledare

Docent Monica Axelsson, Docent Yvonne Eriksson

Opponent

Professor Christopher Stroud

Institution

Institutionen för språkdidaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Qarin Franker

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen undersöker littteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi). Den inledande kunskapsöversikten – Att utveckla litteracitet i vuxen ålder alfabetisering i en tvåspråkig kontext.- presenterar internationell och nordisk forskning om vuxnas litteracitet och granskar även didaktisk praktik inom alfabetiseringsområdet. Litteracitets forskning med betoning på sociokulturella och kritiska perspektiv fokuseras och exempel på både kvalitativt och kvantitativt inriktade studier som haft betydelse för utveckling av kunskapsbildning och pedagogisk praktik inom området alfabetisering av vuxna andraspråksinlärare ges. Tillsammans med begreppen ömsesidig respekt, meningsfullhet och delaktighet, presenteras också en ”expansiv” modell för alfabetiseringsundervisning.De två empiriska studierna som ingår i avhandlingen: Bildval i alfabetiseringsundervisning – en fråga om synsätt och Val, vägar, variation. Vuxna andraspråksinlärares interaktion med svenska valaffischer ger genom sina olika perspektiv en bild av både lärares och sfi-deltagares förhållningssätt till undervisningen/ utbildningen och specifikt en inblick i hur de hanterar visuella texter. Båda studierna får betecknas som explorativa då de tar sig an ett relativt outforskat fält med delvis nya forskningsperspektiv och metoder. Den första studien fokuserar på lärarnas uppfattningar och val av visuellt material för andraspråks- och alfabetiseringsundervsining. Resultaten ger ett deskriptivt, etno-kognitivt och kritiskt perspektiv på bildanvändningen i undervisningen och visar en omfattande och diversifierad användning av visuella material jämfört med andra utbildningar. I sina val verkar alfabetiseringslärarna vara uppmärksamma på deltagarnas sociokulturella bakgrund men tenderar att underskatta deras kognitiva förmåga, i synnerhet deras förmåga att förstå mer komplexa bilder. Ur ett kritiskt perspektiv kan lärarnas uttalanden ses som en del av en diskursiv praktik (som påverkas av institutionella och samhälleliga maktaspekter) där de omedvetet och oavsiktligt bidrar till en konstruktion av en bristidentitet hos eleverna genom ”infantilisering” och ”andrafiering” av dem.Den andra studien undersöker och jämför, på gruppnivå, hur vuxna andraspråkinlärare (med och utan formell skolerfarenhet) interagerar med och uppfattar ett antal svenska valaffischer. De receptionsteoretiska, bildvetenskapliga och sociosemiotiska analyser som görs identifierar processer och variationer i deltagarnas interaktion med affischer och avslöjar mönster och strukturer som grafiska läsvägar och fokuspunkter . Resultatet visar att rekonstruktionerna av de visuella texterna påverkas av deltagarnas repertoar , deras språkliga, utbildningsmässiga och kulturella resurser, men även av affischernas inbyggda grafisk design, de visuella och verbala textelementen, den s.k. ”modelläsaren”. De olika grupperna interaktioner och tolkningar av affischernas budskap och avsändare kännetecknas av beskrivande, analyserande och/eller tolkande inslag vilka relateras till den klassiska bildanalysen men också visar sig korrelera med litteracitetsnivå och utbildningsbakgrund men även med kunskap om den aktuella diskursen. Tolkningarna uppvisar stor variation och skillnaderna finns inte självklart mellan de som har akademisk bakgrund eller helt saknar formell utbildning utan är mer komplex. För att öka tillgängligheten och underlätta tolkningen av valaffischer och liknande visuellt informationsmaterial både inom och utanför den reguljära skolans väggar behöver utformningen ändras så att mångkulturella språkliga perspektiv medvetet tas i beaktande vid skapandet av dem. Enligt denna studie skulle t.ex. mindre betoning av det verbala budskapet, en mer manifest retorik och ett tydligare samband mellan verbala och visuella element var ett steg i rätt riktning.

Sidan publicerades 2011-01-31 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 11:35 av


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.