Dela:

Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi

Fakta
Disputation

2011-02-12

Titel (sv)

Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi

Titel (eng)

Literacies and Visual Texts: Studies on Teachers and Low Educated Learners in the Basic Swedish Language Programme for Adult Immigrants

Författare

Qarin Franker

Handledare

Docent Monica Axelsson, Docent Yvonne Eriksson

Opponent

Professor Christopher Stroud

Institution

Institutionen för språkdidaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Qarin Franker

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen undersöker littteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi). Den inledande kunskapsöversikten – Att utveckla litteracitet i vuxen ålder alfabetisering i en tvåspråkig kontext.- presenterar internationell och nordisk forskning om vuxnas litteracitet och granskar även didaktisk praktik inom alfabetiseringsområdet. Litteracitets forskning med betoning på sociokulturella och kritiska perspektiv fokuseras och exempel på både kvalitativt och kvantitativt inriktade studier som haft betydelse för utveckling av kunskapsbildning och pedagogisk praktik inom området alfabetisering av vuxna andraspråksinlärare ges. Tillsammans med begreppen ömsesidig respekt, meningsfullhet och delaktighet, presenteras också en ”expansiv” modell för alfabetiseringsundervisning.De två empiriska studierna som ingår i avhandlingen: Bildval i alfabetiseringsundervisning – en fråga om synsätt och Val, vägar, variation. Vuxna andraspråksinlärares interaktion med svenska valaffischer ger genom sina olika perspektiv en bild av både lärares och sfi-deltagares förhållningssätt till undervisningen/ utbildningen och specifikt en inblick i hur de hanterar visuella texter. Båda studierna får betecknas som explorativa då de tar sig an ett relativt outforskat fält med delvis nya forskningsperspektiv och metoder. Den första studien fokuserar på lärarnas uppfattningar och val av visuellt material för andraspråks- och alfabetiseringsundervsining. Resultaten ger ett deskriptivt, etno-kognitivt och kritiskt perspektiv på bildanvändningen i undervisningen och visar en omfattande och diversifierad användning av visuella material jämfört med andra utbildningar. I sina val verkar alfabetiseringslärarna vara uppmärksamma på deltagarnas sociokulturella bakgrund men tenderar att underskatta deras kognitiva förmåga, i synnerhet deras förmåga att förstå mer komplexa bilder. Ur ett kritiskt perspektiv kan lärarnas uttalanden ses som en del av en diskursiv praktik (som påverkas av institutionella och samhälleliga maktaspekter) där de omedvetet och oavsiktligt bidrar till en konstruktion av en bristidentitet hos eleverna genom ”infantilisering” och ”andrafiering” av dem.Den andra studien undersöker och jämför, på gruppnivå, hur vuxna andraspråkinlärare (med och utan formell skolerfarenhet) interagerar med och uppfattar ett antal svenska valaffischer. De receptionsteoretiska, bildvetenskapliga och sociosemiotiska analyser som görs identifierar processer och variationer i deltagarnas interaktion med affischer och avslöjar mönster och strukturer som grafiska läsvägar och fokuspunkter . Resultatet visar att rekonstruktionerna av de visuella texterna påverkas av deltagarnas repertoar , deras språkliga, utbildningsmässiga och kulturella resurser, men även av affischernas inbyggda grafisk design, de visuella och verbala textelementen, den s.k. ”modelläsaren”. De olika grupperna interaktioner och tolkningar av affischernas budskap och avsändare kännetecknas av beskrivande, analyserande och/eller tolkande inslag vilka relateras till den klassiska bildanalysen men också visar sig korrelera med litteracitetsnivå och utbildningsbakgrund men även med kunskap om den aktuella diskursen. Tolkningarna uppvisar stor variation och skillnaderna finns inte självklart mellan de som har akademisk bakgrund eller helt saknar formell utbildning utan är mer komplex. För att öka tillgängligheten och underlätta tolkningen av valaffischer och liknande visuellt informationsmaterial både inom och utanför den reguljära skolans väggar behöver utformningen ändras så att mångkulturella språkliga perspektiv medvetet tas i beaktande vid skapandet av dem. Enligt denna studie skulle t.ex. mindre betoning av det verbala budskapet, en mer manifest retorik och ett tydligare samband mellan verbala och visuella element var ett steg i rätt riktning.

Sidan publicerades 2011-01-31 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 11:35 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser