2011-01-31 00:00  3334 Dela:

Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi

Fakta
Disputation

2011-02-12

Titel (sv)

Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi

Titel (eng)

Literacies and Visual Texts: Studies on Teachers and Low Educated Learners in the Basic Swedish Language Programme for Adult Immigrants

Författare

Qarin Franker

Handledare

Docent Monica Axelsson, Docent Yvonne Eriksson

Opponent

Professor Christopher Stroud

Institution

Institutionen för språkdidaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Qarin Franker

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen undersöker littteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi). Den inledande kunskapsöversikten – Att utveckla litteracitet i vuxen ålder alfabetisering i en tvåspråkig kontext.- presenterar internationell och nordisk forskning om vuxnas litteracitet och granskar även didaktisk praktik inom alfabetiseringsområdet. Litteracitets forskning med betoning på sociokulturella och kritiska perspektiv fokuseras och exempel på både kvalitativt och kvantitativt inriktade studier som haft betydelse för utveckling av kunskapsbildning och pedagogisk praktik inom området alfabetisering av vuxna andraspråksinlärare ges. Tillsammans med begreppen ömsesidig respekt, meningsfullhet och delaktighet, presenteras också en ”expansiv” modell för alfabetiseringsundervisning.De två empiriska studierna som ingår i avhandlingen: Bildval i alfabetiseringsundervisning – en fråga om synsätt och Val, vägar, variation. Vuxna andraspråksinlärares interaktion med svenska valaffischer ger genom sina olika perspektiv en bild av både lärares och sfi-deltagares förhållningssätt till undervisningen/ utbildningen och specifikt en inblick i hur de hanterar visuella texter. Båda studierna får betecknas som explorativa då de tar sig an ett relativt outforskat fält med delvis nya forskningsperspektiv och metoder. Den första studien fokuserar på lärarnas uppfattningar och val av visuellt material för andraspråks- och alfabetiseringsundervsining. Resultaten ger ett deskriptivt, etno-kognitivt och kritiskt perspektiv på bildanvändningen i undervisningen och visar en omfattande och diversifierad användning av visuella material jämfört med andra utbildningar. I sina val verkar alfabetiseringslärarna vara uppmärksamma på deltagarnas sociokulturella bakgrund men tenderar att underskatta deras kognitiva förmåga, i synnerhet deras förmåga att förstå mer komplexa bilder. Ur ett kritiskt perspektiv kan lärarnas uttalanden ses som en del av en diskursiv praktik (som påverkas av institutionella och samhälleliga maktaspekter) där de omedvetet och oavsiktligt bidrar till en konstruktion av en bristidentitet hos eleverna genom ”infantilisering” och ”andrafiering” av dem.Den andra studien undersöker och jämför, på gruppnivå, hur vuxna andraspråkinlärare (med och utan formell skolerfarenhet) interagerar med och uppfattar ett antal svenska valaffischer. De receptionsteoretiska, bildvetenskapliga och sociosemiotiska analyser som görs identifierar processer och variationer i deltagarnas interaktion med affischer och avslöjar mönster och strukturer som grafiska läsvägar och fokuspunkter . Resultatet visar att rekonstruktionerna av de visuella texterna påverkas av deltagarnas repertoar , deras språkliga, utbildningsmässiga och kulturella resurser, men även av affischernas inbyggda grafisk design, de visuella och verbala textelementen, den s.k. ”modelläsaren”. De olika grupperna interaktioner och tolkningar av affischernas budskap och avsändare kännetecknas av beskrivande, analyserande och/eller tolkande inslag vilka relateras till den klassiska bildanalysen men också visar sig korrelera med litteracitetsnivå och utbildningsbakgrund men även med kunskap om den aktuella diskursen. Tolkningarna uppvisar stor variation och skillnaderna finns inte självklart mellan de som har akademisk bakgrund eller helt saknar formell utbildning utan är mer komplex. För att öka tillgängligheten och underlätta tolkningen av valaffischer och liknande visuellt informationsmaterial både inom och utanför den reguljära skolans väggar behöver utformningen ändras så att mångkulturella språkliga perspektiv medvetet tas i beaktande vid skapandet av dem. Enligt denna studie skulle t.ex. mindre betoning av det verbala budskapet, en mer manifest retorik och ett tydligare samband mellan verbala och visuella element var ett steg i rätt riktning.

Sidan publicerades 2011-01-31 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 11:35 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.