Litterär storyline som bidrag till interkulturell pedagogik

För att optimera litterär storyline som interkulturell pedagogisk metod krävs en utförlig kritisk reflektion och granskning av elevernas värderingar i helklass. Detta förutsätter stor kompetens av läraren, visar Ann-Kristin Pihlgren-Eveli.

Fakta
Disputation

2017-12-18

Titel (sv)

Litterär storyline som bidrag till interkulturell pedagogik

Författare

Ann-Kristin Pihlgren-Eveli

Handledare

Professor Gunilla Holm, Helsingfors universitet Docent Satu Grünthal, Helsingfors universitet

Opponent

Monica Reichenberg, Göteborgs universitet

Lärosäte

Helsingfors universitet

Länkar
Läs Skolportens intervju med

Svenskt abstrakt:

Det övergripande syftet med studien är att analysera hur litterär storyline fungerar som metod för interkulturell litteraturpedagogik. Jag har designat en litterär storyline som två lärare i årskurs 7 har genomfört i två klasser i en finlandssvensk skola. Storylinen utgår från boken En ö i havet (1996) av Annika Thor och handlar om två österrikiska judiska syskon som av sina föräldrar sänds till Sverige för att undkomma judeförföljelsen under andra världskriget. Boken, vars överordnade tema är kulturmöten, erbjuder en bearbetning av mångdimensionella existentiella livsfrågor. Fältstudien präglas av en etnografisk metodisk ansats med aktionsinriktning. Min forskarroll i klassrummet är en passiv observatör där jag gör temporära interventioner under pågående projekt. Studien betraktas dels ur ett litteraturpedagogiskt perspektiv, dels ur ett kritiskt mångkulturellt pedagogiskt perspektiv där interkulturell förståelse är centralt. Eleverna har individuellt och kollektivt arbetat inom olika genrer med så kallade nyckelfrågor som rör flyktingar, kulturell tillhörighet och möten i fiktionen och i deras egna liv. Deras produktion analyseras genom receptionsanalys och meningskoncentrering. Studien bidrar till ny kunskap inom tre områden: det kunskapsmässiga, det metodologiska och det didaktiska området. För det första gäller kunskapsbidraget elevers förståelse av en historisk och aktuell samhällsproblematik i en finlandssvensk skolkontext. För det andra är kombinationen av receptionsanalys av litterär storyline och en teoristyrd analys och tolkning av ett digert material ett innovativt metodologiskt bidrag. Till detta fogas dessutom ett litteraturpedagogiskt perspektiv och en presentation av kritisk mångkulturell pedagogisk teori. För det tredje bidrar studien till utveckling av en didaktik där litteraturpedagogiska redskap och interkulturellt pedagogiskt tänkande skapat en gränsöverskridande didaktisk design med stor potential för djuplärande i förhållande till existentiella frågor i unga människors liv. Eleverna visar i olika grad förstärkt medvetande och kritiskt engagemang angående tematiken i Annika Thors bok. Hos merparten framgår en öppen attityd till andra etniciteter och människor som är annorlunda än dem själva. De har dock alltjämt fördomar och etnocentriska och stereotypa uppfattningar. Men de uttrycker också en antydan till förståelse av och empati för krigsbarnen och judarna under andra världskriget både i fiktionen och i verkligheten. I viss mån visar de tendenser till förståelse av och empati för dagens flyktingar. För att optimera litterär storyline som interkulturell pedagogisk metod krävs en utförlig kritisk reflektion och granskning av elevernas värderingar i helklass. Detta förutsätter stor kompetens av läraren, varför utbildning i kritisk mångkulturell pedagogik behövs.

Sidan publicerades 2017-12-19 14:30 av Susanne Sawander


Relaterat

Discourses of Including Students with Emotional and Behavioural Difficulties (EBD) in Swedish Mainstream Schools

Ulrika Gidlunds avhandling handlar om lärares diskurser om beteendeproblem, och om inkludering av elever med beteendeproblem.

EL APRENDIZAJE DEL ASPECTO VERBAL EN LOS TIEMPOS DEL PASADO ESPAÑOL. El pretérito perfecto simple y el imperfecto en estudiantes de ELE en Suecia.

Fernando López Serrano visar i sin avhandling hur inlärningsprocessen i spanska går till. Från de första stadierna  tills eleverna behärskar språket näst intill flytande.

Självskadande handlingar: ungdomars berättelser: kontextualisering av ett medikaliserat socialt fenomen

Inger Ekman har i sin avhandling undersökt ungdomars syn på självskadande handlingar men också granskat forskningsfältet och de förklaringar till självskadande handlingar som framförs där.

Moraliskt arbete i förskolan. Regler och moralisk ordning i barn-barn och vuxen-barn interaktion

Magnus Karlsson har utforskat det moraliska arbete som barn gör sinsemellan och tillsammans med vuxna, i vardagliga aktiviteter på förskolan samt vilka olika resurser som används i detta interaktionella arbete.

Digitala skrivtavlor – till vad, hur och varför?: En studie om den digitala skrivtavlans betydelse för grundskolans digitalisering utifrån ett lärarperspektiv

Tor Ahlbäck har i sin avhandling undersökt i vilka avseenden den digitala skrivtavlan har bidragit till digitaliseringen av grundskolan och i vilka avseenden den förändrat undervisningen.

Palaeoenvironments, palaeoecology and palaeobiogeography of Late Cretaceous (Campanian) faunas from the Kristianstad Basin, southern Sweden, with applications for science education

Elisabeth Einarssons avhandling om djur som levde i Kritahavet för 80 miljoner år sedan, innehåller även övningar och lekar för hur barn från förskola till gymnasium ska förhålla sig till långa tidsperspektiv och abstrakt tänkande.

Ledtrådar till estetiskt engagemang i processdrama: Samspel i roll i en fiktiv verksamhet

Eva Hallgren har forskat om processdrama - en metod som förenar dramapedagogik och undervisning.

Konsten att producera lärande demokrater

Linnéa Holmberg har undersökt hur fritidshemsverksamhet iscensätts och legitimeras,

Self-harm in youth : predicting mental illness, social marginalisation and suicide

Vid bedömning av stöd och insatser för unga med självskadebeteende ska den förhöjda risken för senare psykiatrisk sjuklighet och utanförskap i arbetslivet hållas i minnet, konstaterar Karin Beckman i sin avhandling.

Immigrant students’ opportunities to learn mathematics: In(ex)clusion in mathematics education

Petra Svensson Källberg vill med sin avhandling att fördjupa förståelse av elever med utländsk bakgrunds möjligheter att lära matematik och på så sätt utmana de bristförklaringar som används för att förklara elever med utländsk bakgrunds låga måluppfyllelse i matematik

Samverkan för innovation: En fallstudie av mötet mellan akademi, industri och sjukvård

Ylva Askfors visar i sin avhandling att interorganisatorisk samverkan består av flera dimensioneroch kan förstås på flera nivåer, liksom lagren i en lök.

Home for future Earth lovers: Foundations of nature-connecting habitats for children

Matteo Giusti har undersökt teoretiska- och praktiska  grunder rörande livsmiljöer som stödjer barns naturanknytning.

Peer interaction in preschool: Necessary, but not sufficient: The influence of social interaction on the link between behavior difficulties and engagement among children with and without need of special support

Barn som ofta är aktivt engagerade i förskolans vardag har bättre förutsättningar att utvecklas och lära sig nya färdigheter, visar Madeleine Sjöman i sin avhandling.

“THE STORY ABOUT ME” Psychological perspectives on young men who sexually offended in adolescence

Män som begick sexuella övergrepp under tonåren blir själva sårbara  och deras livbräckligt, särskilt i relation till de krav som ställs i vuxenlivet. Det visar Sara Ingevaldson i sin avhandling.

Hermeneutik och grammatik : Fenomenologiska undersökningar av språket som tal och teknik

Andreas Widoff har i sin avhandling undersökt språket som tal och teknik. Särskild vikt läggs på de olika sorters mening och struktur som finns inom språket.  

Training to become a master mariner in a simulator-based environment: The instructors’ contributions to professional learning.

Charlott Sellberg har i sin avhandling utforskat användandet av simulatorer i sjöfartsutbildningen.  

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?