Litterär storyline som bidrag till interkulturell pedagogik

För att optimera litterär storyline som interkulturell pedagogisk metod krävs en utförlig kritisk reflektion och granskning av elevernas värderingar i helklass. Detta förutsätter stor kompetens av läraren, visar Ann-Kristin Pihlgren-Eveli.

Fakta
Disputation

2017-12-18

Titel (sv)

Litterär storyline som bidrag till interkulturell pedagogik

Författare

Ann-Kristin Pihlgren-Eveli

Handledare

Professor Gunilla Holm, Helsingfors universitet Docent Satu Grünthal, Helsingfors universitet

Opponent

Monica Reichenberg, Göteborgs universitet

Lärosäte

Helsingfors universitet

Länkar
Läs Skolportens intervju med

Svenskt abstrakt:

Det övergripande syftet med studien är att analysera hur litterär storyline fungerar som metod för interkulturell litteraturpedagogik. Jag har designat en litterär storyline som två lärare i årskurs 7 har genomfört i två klasser i en finlandssvensk skola. Storylinen utgår från boken En ö i havet (1996) av Annika Thor och handlar om två österrikiska judiska syskon som av sina föräldrar sänds till Sverige för att undkomma judeförföljelsen under andra världskriget. Boken, vars överordnade tema är kulturmöten, erbjuder en bearbetning av mångdimensionella existentiella livsfrågor. Fältstudien präglas av en etnografisk metodisk ansats med aktionsinriktning. Min forskarroll i klassrummet är en passiv observatör där jag gör temporära interventioner under pågående projekt. Studien betraktas dels ur ett litteraturpedagogiskt perspektiv, dels ur ett kritiskt mångkulturellt pedagogiskt perspektiv där interkulturell förståelse är centralt. Eleverna har individuellt och kollektivt arbetat inom olika genrer med så kallade nyckelfrågor som rör flyktingar, kulturell tillhörighet och möten i fiktionen och i deras egna liv. Deras produktion analyseras genom receptionsanalys och meningskoncentrering. Studien bidrar till ny kunskap inom tre områden: det kunskapsmässiga, det metodologiska och det didaktiska området. För det första gäller kunskapsbidraget elevers förståelse av en historisk och aktuell samhällsproblematik i en finlandssvensk skolkontext. För det andra är kombinationen av receptionsanalys av litterär storyline och en teoristyrd analys och tolkning av ett digert material ett innovativt metodologiskt bidrag. Till detta fogas dessutom ett litteraturpedagogiskt perspektiv och en presentation av kritisk mångkulturell pedagogisk teori. För det tredje bidrar studien till utveckling av en didaktik där litteraturpedagogiska redskap och interkulturellt pedagogiskt tänkande skapat en gränsöverskridande didaktisk design med stor potential för djuplärande i förhållande till existentiella frågor i unga människors liv. Eleverna visar i olika grad förstärkt medvetande och kritiskt engagemang angående tematiken i Annika Thors bok. Hos merparten framgår en öppen attityd till andra etniciteter och människor som är annorlunda än dem själva. De har dock alltjämt fördomar och etnocentriska och stereotypa uppfattningar. Men de uttrycker också en antydan till förståelse av och empati för krigsbarnen och judarna under andra världskriget både i fiktionen och i verkligheten. I viss mån visar de tendenser till förståelse av och empati för dagens flyktingar. För att optimera litterär storyline som interkulturell pedagogisk metod krävs en utförlig kritisk reflektion och granskning av elevernas värderingar i helklass. Detta förutsätter stor kompetens av läraren, varför utbildning i kritisk mångkulturell pedagogik behövs.

Sidan publicerades 2017-12-19 14:30 av Susanne Sawander


Relaterat

Universal prevention of anxiety and depression in school children

Johan Åhlén har forskat om förebyggande åtgärder av ångest och depression hos barn i Sverige.

Higher education meets private use of social media technologies – an explorative study of students´ use

Pernilla Josefsson har utforska thur studenter upplever användningen av sociala medier i högre utbildning.

Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching

Ulrika Bossér vill med sin avhandling bidra med kunskap som kan användas vid utformning och genomförande av undervisning i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI).

Critical features and impacts of mathematics teacher professional development programs: Comparing and characterizing programs implemented at scale

Jannika Lindvall vill med sin avhandling bidra till kunskap om kritiska aspekter av kompetensutvecklingsprogram för lärare.

Learning Computing at University: Participation and Identity: A Longitudinal Study

Anne-Kathrin Peters har i sin avhandling utforskat hur elever inom datavetenskap reflekterar över sina erfarenheter.

Litterär storyline som bidrag till interkulturell pedagogik

Ann-Kristin Pihlgren-Eveli har forskat om hur litterär storyline fungerar som metod för interkulturell litteraturpedagogik.

Experiential entrepreneurship education : Reflective thinking as a counterbalance to action for developing entrepreneurial knowledge

Gustav Hägg har i sin avhandling utforskat det reflekterande tänkandet som en motvikt mot antagandet om handlingsorientering när man utbildar studentföretagare.

Breakdowns, overlaps and ambivalence: an Actor-network theory study of the Swedish preschool curriculum

Hur görs den svenska läroplanen för förskolan till en aktör i en förskolevardag? Det är en av frågorna som Emelie Moberg utforskar i sin avhandling.

Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan

Helena Andersson har identifierat aspekter som påverkar engagemanget i skilda skolkontexter och vill med det bidra med kunskap om elevers engagemang i skolans verksamhet.

Bilingual Language Switching and Executive Functions

Jussi Jylkkäs slår i sin avhandling hål på hypotesen om det exekutiva försprånget hos tvåspråkiga (EFT).  Hans forskning visar att tvåspråkighet inte är associerad med fördelar i kognitiv kontroll.  

”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Betyget i idrott och hälsa är det betyg som elever är mest missnöjda med och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet. Det är ett av resultaten i Madeleines Wikners avhandling.

Education, Stratification and Reform: Educational Institutions in Comparative Perspective

Marcus Österman framhåller att utformningen av utbildningsinstitutioner är en djupt politisk fråga som berör grundläggande samhälleliga spörsmål ifråga om social stratifiering och lika möjligheter inom utbildning.

‘I don’t even remember anything’: Optimising the choice of method when interviewing preschoolers

Karin Fängström har i sin avhandling undersökt hur både  yngre barn och traumatiserade barn upplever de insatser samhället ger dem.

Den pedagogiska skickligheten och akademins väktare: Kollegial bedömning vid rekrytering av universitetslärare

Sara Levander vill med sin avhandling utveckla kunskap och pedagogisk skicklighet som bedömningsobjekt vid rekrytering och befordran inom akademin.

Just assessment in school: – a context-sensitive comparative study of pupils’ conceptions in Sweden and Germany

Bettina Vogt har utifrån ett konsekvent elevperspektiv jämfört tyska och svenska elevers konceptioner om rättvis bedömning och betygssättning i olika ’socioedukationella kontexter.

Drama, hat och vänskap: om ungdomars interaktioner i sociala medier

Åsa Björk vill med sin avhandling bidra till fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Tema: Inkludering

Tema: Inkludering

Vad innebär inkludering? Stor temaartikel. Dessutom: Intervju med Gloria Ray Karlmark som skrev historia som den första svarta eleven i en helvit skola. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Film: Tips för att må bra

Inspirera dina elever att göra hälsofrämjande aktiviteter för att må bra. Visa och sprid gärna filmen till alla elever på skolan.  Filmen är framtagen för Youmo.se, som är en sajt från UMO, ungdomsmottagningen på nätet.  

Västeråsforskning om cerebral pares: Skolidrott ger ofta effekt hela livet

Sannolikheten att en person med cerebral pares ska bli fysiskt aktiv som vuxen fördubblas om personen var fysiskt aktiv i tonåren. Det visar en ny studie från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Viktig å diskutere barnehagekvalitet, selv når voksne kan bli støtt

Barnehageforskning er et minefelt i et land der nesten alle barn er i barnehage. Mange aktører ønsker helst å få bekreftet at alt står bare bra til.

IQ i Norden: Uppgång och fall

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet skyddar mot symptom på depression

Det är nu tio år sedan forskare genomförde en stor undersökning av tusen fyraåringar i Trondheim. Här är studiens senaste forskningsresultat om bland annat övervikt hos barn.

Rikskonferens
För högstadielärare i svenska

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!