”Litteraturen, det är vad man undervisar om” – Det svenska litteraturdidaktiska fältet i förvandling

Varför bör vi egentligen läsa och studera skönlitteratur, och vad kan en litteraturpedagogisk forskning säga oss om litteraturens värde? I sin avhandling undersöker Peter Degerman frågor om hur litteraturens legitimitet och funktion besvaras i den litteraturdidaktiska forskningen.

Fakta
Disputation

2013-02-01

Titel (sv)

Litteraturen, det är vad man undervisar om – Det svenska litteraturdidaktiska fältet i förvandling

Författare

Peter Degerman

Handledare

Professor Claes Ahnlund, Åbo Akademi, Professor Anders Öhman, Umeå universitet

Opponent

Fil.dok Jenny Bergenmar, Göteborgs universitet

Institution

Humanistiska fakulteten, Litteraturvetenskapen

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Peter Degerman här

Svenskt abstrakt:

Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet har ett nytt litteraturdidaktiskt forskningsfält vuxit sig allt starkare i Sverige, samtidigt som litteraturens ställning i samhälle och skola har försvagats. För att söka förstå en sådan paradox undersöker Peter Degerman hur frågor om litteraturens legitimitet och funktion besvaras i den litteraturdidaktiska forskningen. Varför bör vi egentligen läsa och studera skönlitteratur, och vad kan en litteraturpedagogisk forskning säga oss om litteraturens värde?
Avhandlingens analysmetod är inspirerad av Michel Foucault, såväl begreppsligt som i genomförandet, vilket betyder att undersökningen framför allt riktar in sig på litteraturdidaktiken i termer av ett ”spridningsmönster” av ett antal ”diskursivt formerade vetenskapliga utsagor” som konstruerar sitt objekt eller en ”objektdomän” – ”en korpus av påståenden som hålls för sanna”. Litteraturdidaktikens huvudsakliga objektdomän, dess utskilda objekt, är litteraturläsningen. Det som gör litteraturdidaktiken till vetenskap – connaissance – är dess speciella avgränsning mot andra vetenskapliga områden, samtidigt som litteraturdidaktiken, som connaissance är beroende av förhållandet till ett speciellt episteme – ett större diskursivt fält som möjliggör vetenskapen. En ny vetenskap, som litteraturdidaktiken, uppstår i brottet mot ett större samhälleligt vetande, ett vetande vilket i detta fall kan återfinnas i utbildningssystemet, politiska opinioner, massmediala debatter etc.
Det som är möjligt att säga inom området för litteraturdidaktik eller litteraturpedagogik begränsas emellertid av det som i avhandlingen benämns ”klassrummets princip”. Förhållandet mellan skilda litterära repertoarer – exempelvis mellan lärare och elev – eller mellan subjektiva och objektiva läsningar, mellan olika texttyper, knyts till klassrummet i betydelsen av en kontext för den pedagogiska situationen. Ytterst sett är det den litteraturdidaktiska forskningens relevans för klassrummets praktik som avgränsar den litteraturdidaktiska domänen.

Sidan publicerades 2013-01-25 14:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-03-20 11:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Toposläran som verktyg för lärande och kunskap

Om man har en pluralistisk kunskapssyn där många perspektiv kan vara giltiga, som det är i många ämnen, hur hanterar man det i undervisningen så att det inte blir kaotiskt? Maria Wolrath Söderberg har i sin avhandling undersökt om toposläran kan ge oss något för att hantera problemet.

Forskningen som vänder upp och ner på NO-undervisningen

Anders Jidesjös avhandling visar att det är en myt att elever är ointresserade av naturvetenskap och teknik. Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Populärvetenskapliga tv-program vet dock vad ungdomar vill ha.

Upper Secondary School Student Engagement and Disengagement: in Blended Learning

Nina Bergdahl har forskat om gymnasieelevers engagemang och dis-engagemang i teknikstött lärande.

Nya perspektiv på litteraturhistoria: Utbildningsprogram om antiken, romantiken och Strindberg 1960–2012

Stina-Karin Skillermark har forskat om de litteraturhistoriska framställningarna och deras tänkta mottagare i utbildningsprogram om antiken, romantiken och författaren August Strindberg under tidsperioden 1960–2012.

Social Networks and the School-to-Work Transition

Kontakter via tillfälliga anställningar under gymnasietiden är mycket viktiga för var yrkeselever hittar sina första jobb. Det visar Dagmar Müller i sin avhandling.

Consolidating concepts of technology education

För att förstå varför styrdokumentens mål i ämnet teknik inte uppfylls har Andrew Doyle utforskat  lärarens roll i teknikundervisningen.

Teenage Kicks – The Differential Development of Drug Use, Drunkenness, and Criminal Behaviour in Early to Mid-Adolescence

Russell Turner har undersökt utvecklingen av drogbruk, berusningsdrickande, och kriminellt beteende från början av tonårstiden upp till 15 år.

Empirical Essays on Education and Health Policy Evaluation

Debbie Laus forskning om orsakssamband i utbildnings- och hälsopolitik visar att mångfald i skolan är ett viktigt verktyg för beslutsfattare som vill minska segregation.

Från språkpolicy till språkanvändning: Språkpolicy och samisk utbildning i Sverige: Ideologier, implementering och rum för samisk språkanvändning

Kristina Belancic har undersökt vilka faktorer som möjliggör eller hindrar samisk språkanvändning i sameskolan.  

Konsten att hålla ihop: Om lärande och organisering i rockband

Tobias Malms forskning om lärande och organisering i rockband bidrar till att bredda gränserna för vilka sammanhang som är av intresse för organisationspedagogik.

Möten med dikten: Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan

Anna Sigvardsson hoppas att hennes forskning kan fungera som ett underlag för lärare i diskussioner kring poesiundervisningen i gymnasieskolan.

Respektabla frisörer: – Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning

Eva Klope vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur tjejer på gymnasiets frisörutbildning skapar yrkesidentiteter ur ett köns- och klassperspektiv.

Val-omröstning-styrning. En etnografisk studie om intentioner med, villkor för och utfall av barns inflytande i förskolan

Trots att barns inflytande är ett centralt mål i förskolan underordnas det andra mål i läroplanen och andra behov i verksamheten. Det konstaterar Carina Peterson i sin avhandling.

Integrated teaching for expanded vocational knowing: Studies in the Swedish upper secondary Health and social care program

Maria Christidis har forskat om integrerad undervisning vid gymnasiets Vård- och omsorgsprogram.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.