Litteraturens mått: politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete

Hur framställs litteraturundervisningens demokratifrämjande funktioner i tongivande teorier om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete? Det är en av frågorna som Gustav Borsgård undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2021-04-09

Titel (sv)

Litteraturens mått: politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete

Författare

Gustav Borsgård

Handledare

Professor Anders Öhman, Umeå universitet. Professor Sven Anders Johansson, Mittuniversitetet

Opponent

Professor Magnus Persson, Malmö universitet

Institution

Institutionen för kultur- och medievetenskaper

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Gustav Borsgård

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens syfte är att undersöka politiska implikationer av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete i förhållande till det ideal om mätbar kunskap som präglar samtidens utbildningspolicydiskurser. Det som står i fokus är 2011 års gymnasiereform, som tolkas mot bakgrund av en genomgripande förändring av den globala och europeiska utbildningspolicydiskursen från och med millennieskiftet. Avhandlingen undersöker hur subjekt, samhälle och relationen däremellan förstås av aktörer inom policy, forskning och av lärare. Analysen är uppdelad i en transnationell nivå, en nationell nivå och en didaktisk nivå. Avhandlingen visar också hur policydiskurser rekontextualiseras mellan de olika nivåerna.

Vad gäller den transnationella nivån visar avhandlingen hur EU:s utbildningspolicy lägger stor vikt vid utbildningens samhällsekonomiska funktion samtidigt som demokratiska aspekter av utbildning tonas ned. EU framhäver även värdet av entreprenörskap och kopplar kreativitetsfrämjande aspekter av konst och humaniora till arbetsmarknaden och ekonomisk tillväxt. I ramverket till OECD:s PISA-studier lyfts reading literacy fram som viktigt för såväl kritiskt tänkande som ekonomisk utveckling. Läsningen av skönlitteratur specifikt definieras dock som en individuell angelägenhet och fritidsaktivitet. Genom att anlägga ett psykologiskt perspektiv på skönlitteraturen och lyfta fram den som en individuell – snarare än samhällelig eller strukturell – angelägenhet sker en av avpolitisering av litteraturläsningens emancipatoriska värde.

Vad gäller den nationella nivån visar avhandlingen hur skolans syn på demokrati och litteratur har genomgått förändringar sedan 1940-talet. Framför allt har demokratin gradvis kommit att förstås som ett ”fullbordat” projekt, snarare än som någonting som kan utvecklas eller fördjupas. Med hjälp av Gert Biestas tre dimensioner av medborgarfostran gör avhandlingen en kritisk genomgång av tongivande teorier om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete, och argumenterar för att merparten av teorierna fokuserar på medborgarfostran som socialisering snarare än subjektivering. Med andra ord innebär demokratiarbetet en anpassning till, snarare än en kritik av, det omgivande samhället. Avhandlingen använder sig också av Peter Dahler-Larsens begrepp konstitutiva effekter för att visa hur 2011 års gymnasiereform tonade ned demokratiska aspekter av litteraturundervisning i förhållande till den föregående läroplanen.

Vad gäller den didaktiska nivån använder sig avhandlingen av kvalitativa lärarintervjuer som visar hur lärares didaktiska val ramas in av styrdokumenten och olika administrativa uppgifter. Avhandlingen argumenterar för att lärarnas tolkning av styrdokumenten innebär ett rekontextualiseringsfält inom vilket lärarna förhandlar med läroplanens bestämmelser. I flera fall väljer lärarna att bortse från aspekter av styrdokumenten för att i stället grunda sina didaktiska val på den egna lärarerfarenheten.

Det avslutande kapitlet argumenterar för att en viktig politisk implikation av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete – i synnerhet när den kombineras med strävan efter mätbarhet – är att utbildningens subjektiveringsdimension marginaliseras. Avhandlingen argumenterar för att utbildning skulle kunna handla mindre om fastslagna värden och mätbara kompetenser, och mer om elevers behov av att lära sig hantera icke-vetande.

Sidan publicerades 2021-09-08 11:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-12-09 15:54 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs – Trygga talare i svenska!

Flexibel digital kurs med Klara Härgestam! Få effektiva verktyg och konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och gör dem trygga i sig själva vid muntliga presentationer. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Digital kurs! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”