Liv i texten: om litteraturläsningen i en svensklärarutbildning

Marie Thavenius har undersökt hur blivande svensklärare talar om litteratur och läsning i utbildningen och utforskat de läspraktiker som blir synliga i olika undervisningssituationer.

Fakta
Disputation

2017-10-27

Titel (sv)

Liv i texten: om litteraturläsningen i en svensklärarutbildning

Författare

Marie Thavenius

Handledare

Professor Magnus Persson, Malmö högskola Johan Elmfeldt, Malmö högskola

Opponent

Professor Anders Öhman, Umeå universitet

Lärosäte

Malmö högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Marie Thavenius

Abstract in English:

The overall aim of this doctoral thesis is to widen and deepen the understanding of reading practices and the functions of literature in a Swedish teacher education programme. The aim is also to contextualize the reading of literature in this education programme by discussing literary studies and teaching more generally. The theoretical framework incorporates theories within literary theory, reception study, New Literacy Studies, and discourse analysis that share the view that texts and practices are socially situated. In this thesis reading practice is the overarching term within which other terms or concepts, such as reading act, reading event, and form of reading, but also discourse and ideology, are seen as embedded. The research design is inspired by ethnography and the data consist of audio recordings from teaching activities, questionnaires, interviews, and guidance documents. In guidance documents, questionnaires and interviews, there are numerous discursive elements, which are combined in different ways, but it appears that there are two principal discourses that exist in parallel. One discourse emphasizes the literary text, analysis, interpretation, aesthetic tools and the overall understanding of text-internal aspects. The second discourse emphasizes readers, students, teaching situations and understanding of both text-internal aspects and phenomena outside the text. These two prominent discourses can create a contradiction between emphasis on text on the one hand and on students and teaching on the other hand, but they can also work together. Three recurring core issues are identified in research on literature education in the last decade in Sweden. The first one has to do with the intrinsic value of literature as opposed to the uses of literature. Most scholars nowadays emphasize reading literature in its own right, and claim that literature has a value in itself. Most of them oppose the use of literature, when there is a predetermined purpose such as the students using literature to examine ethical, existential, social and historical issues. The second issue is that of the relationship between literature and reality. There are often claims that students read literature as true stories or even as a collection of facts and not as fiction, and that is considered a problem. The third issue has to do with understanding. Understanding is an every-day word but when it has to do with literature reading and education it can have different meanings. It could refer to the understanding of content and plot, or narrative structure and metaphorical language, but also to the understanding of the world outside the fictional world. Most of the literature education scholars in Sweden today most highly value the understanding of narrative structure, metaphorical language and the meaning of the text. In research and debate it seems as if many people take for granted that students read literature as factual and use it as a means for achieving something else and that this is seen as something negative. This view seems to lead to an attempt to isolate literature and literature reading from the surrounding world. But this study shows that the reading practices are considerably more complex, and there are several examples where the students combine different forms of reading such as symbolic, analytical and personal. Aesthetic aspects, narrative technique as well as ethical, existential, and social issues are present in the reading practices. All these aspects – and others – are not present all the time, but there are examples in practice of how they are combined and interact.

Sidan publicerades 2017-10-25 14:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-11-28 07:55 av Susanne Sawander


Relaterat

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Ökad segregation men bättre arbetsmiljö efter friskolereformen

Abiel Sebhatu har utforskat skolsektorn efter avregleringen 1992. Resultaten visar att friskolereformen har inneburit ökad segregation mellan vissa skolor till följd av konkurrensen, men även en potentiellt förbättrad arbetsmiljö i vissa fall.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!