Long-term Outcome of Cognitive and Emotional Functioning in Young People with ADHD

Genom att ge barn med adhd fler och bättre stödinsatser kan stress och misslyckanden i vardagen minska, vilket kan öka livskvaliteten och barnens möjligheter att klara skolan, visar Pia Tallberg.

Fakta
Disputation

2021-09-17

Titel (eng)

Long-term Outcome of Cognitive and Emotional Functioning in Young People with ADHD

Författare

Pia Tallberg

Handledare

Peik Gustafsson, Lunds universitet Maria Råstam, Lunds universitet Anne-Li Hallin, Lunds universitet Sean Perrin, Lunds universitet

Opponent

Professor Astri Lundervold, Universitetet i Bergen

Lärosäte

Lunds universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Pia Tallberg

Svenskt abstrakt:

Artikel I handlar om den kliniska nyttan av att använda CPT som ett komplement i kliniska bedömningar. Den första delen utvärderade Conners CPT-II hos 118 barn som utretts för ADHD. Åttio barn som diagnostiserats med ADHD jämfördes med 38 barn som inte bedömts uppfylla kriterierna för ADHD. Det framkom att Conners CPT-II var till klinisk nytta som ett komplement till skattningsformulär för att bekräfta eller avfärda diagnosen ADHD när resultatet från skattningsformulär av föräldrar och lärare var tvetydiga. Den andra delen utvärderade behandlingsuppföljningar hos 56 unga personer med ADHD som behandlades med centralstimulerande medicin. Resultatet visade att ett annat CPT, QbTest, var till nytta i behandlingsutvärderingar för att fånga upp fler patienter som drog nytta av medicinsk behandling vid ADHD. Detta kan vara viktigt i underbehandlade grupper. Artikel II, III och IV handlar om hur kognitiva, exekutiva och emotionella funktioner förändrades under tre år hos en grupp unga personer som behandlades för sin ADHD-problematik. Vi undersökte också om dessa kognitiva och exekutiva funktioner bidrog till symtomminskning, bättre funktion och internaliserade symtom hos barn med ADHD. 137 barn och ungdomar med ADHD undersöktes neuropsykologiskt när de utreddes för sin ADHD-problematik. De undersöktes med samma metoder tre år senare. I artikel II och IV deltog en kontrollgrupp bestående av 59 skolbarn i samma ålder som ADHD-gruppen. I undersökningen användes vedertagna psykologiska utredningsmetoder som mäter ADHD-symtom (Swanson-Nolan-Pelham scale, fourth edition, SNAP-IV), begåvning och kognitiva funktioner (Wechlser Intelligence Scales for Children, WISC), exekutiva funktioner (Conners CPT-II och Behavior Rating of Executive functions, BRIEF) och internaliserade symtom (Beck ungdomsskalor, Fem Till Femton, FTF, och Strengths and Difficulties Questionnaire, SDQ). Alla instrument utom SNAP-IV är standardiserade och normerade. Det betyder att råpoängen omvandlats till en standardiserad poäng som genererats från en representativ normgrupp med flickor och pojkar i olika åldrar i befolkningen. Den standardiserade poängen gör att barn i olika åldrar och med olika kön kan jämföras med varandra.
I artikel II rapporteras att ADHD-gruppens kognitiva funktioner låg lägre än kontrollgruppens och att dessa i stort sett var stabila mellan baseline (första mättillfället) och treårsuppföljningen. Undantaget var den verbala funktionen, vars åldersnormerade resultat försämrades i ADHD-gruppen. Arbetsminnet, men ingen annan kognitiv funktion, var associerad med ADHD-symtom longitudinellt. Verbal funktion vid baseline och uppföljning predicerade godkända skolbetyg vid treårsuppföljningen.
I artikel III tydliggörs att alla funktioner som mättes med standardiserade psykometriska test (Conners CPT-II) och föräldraskattning (BRIEF) var i stort sett stabila över tid i ADHD-gruppen. Undantaget var reaktionstidsvariabiliteten, som förbättrades, liksom ADHD-symtomen (SNAP-IV). Försämrade föräldraskattade exekutiva funktioner mellan baseline och treårsuppföljningen var kopplade till högre nivåer av ADHD-symtom och en uttalad funktionsnedsättning vid treårsuppföljningen.
I artikel IV redogörs för hur internaliserade symtom förändrades under tre års tid hos barn med ADHD och huruvida exekutiva funktioner och ADHD-symtom påverkade utvecklingen. ADHD-gruppen hade högre grad av ångest, depression och ilska i jämförelse med kontrollgruppen. Symtomnivån var i stort sett bestående mellan baseline och treårsuppföljningen. Inga statistiskt säkerställda (signifikanta) samband noterades mellan psykologiska test av exekutiva funktioner och internaliserade symtom. Det fanns däremot statistiskt signifikanta samband mellan föräldraskattade exekutiva funktioner och internaliserade symtom hos ADHD-gruppen. Exekutiva vardagsfunktioner, som har med kognitiva funktioner att göra som igångsättning, arbetsminne, planeringsförmåga samt förmåga att hålla ordning på sina saker, var kopplade till internaliserade symtom som skattats av barnen själva och deras föräldrar. Beteendereglering, såsom att hejda impulser, reglera känslor, flexibilitet, övervaka sitt eget beteende, var kopplade till föräldraskattade internaliserade symtom och självskattade symtom av ilska. Alla samband var longitudinella, vilket betyder att alla skattningsformulär och test som ingick i analyserna hade gjorts vid både baseline och treårsuppföljningarna.

Sidan publicerades 2021-09-13 09:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-11-11 16:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer