Longing to belong. Deaf and hard of hearing young adults’ social interaction, social relationships, and identity

Sylvia Olsson har undersökt levnadsförhållanden och livserfarenheter för unga män och kvinnor som är döva eller har en hörselnedsättning.

Fakta
Disputation

2021-09-24

Titel (eng)

Longing to belong: deaf and hard of hearing young adults’ social interaction, social relationships, and identity

Författare

Sylvia Olsson

Handledare

Docent Munir Dag, Mälardalens högskola Professor Christian Kullberg, Mälardalens högskola

Opponent

Professor Carin Roos, Karlstad universitet

Lärosäte

Mälardalens högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Sylvia Olsson

Svenskt abstrakt:

I denna avhandling ges en inblick i hur det är att ha så pass nedsatt hörsel att du är beroende av att kunna läsa på läppar och använda hörapparat för att kunna kommunicera med andra. De unga vuxna med en hörselnedsättning som ingår i avhandlingen kan förmedla ett mycket centralt inifrånperspektiv som kan ha betydelse för en förändring av interventioner och bemötande i skolliv, arbetsliv och även på fritiden. Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera levnadsförhållanden och livserfarenheter för unga män och kvinnor som är döva eller har en hörselnedsättning (DHH). Trots den ökade andelen personer med hörselnedsättning verkar det fortfarande finnas utmaningar inför inkluderande miljöer för personer med hörselnedsättning. Denna avhandling hoppas kunna sprida lite ljus över de erfarenheter som personer med en hörselnedsättning har och även att förklara sambandet mellan hörselnedsättning, social inkludering och social exkludering. Avhandlingen är baserad på fyra olika delstudier. I studie I och IV användes en enkätstudie med material inhämtat från Liv och hälsa ung. I studie I användes Liv och hälsa ung 2011 och i studie IV användes Liv och hälsa ung 2017. Alla elever i skolår 7 och 9 vid alla grundskolor och i år 2 på alla gymnasieskolor i Örebro län erbjuds vart tredje år att delta i undersökningen. Genom undersökningen Liv & hälsa ung fundersöks ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Resultaten av studie I visade att personer med (DHH) upplevde lägre grad av välbefinnande än de som inte hade någon funktionsnedsättning. Resultaten visade även på att de som gick i specialskola upplevde att de hade fler vänner och var mer socialt inkluderade än de som gick i integrerad skola. Resultaten i studie IV visade på att eleverna med en hörselnedsättning mådde sämre gällande välbefinnande, somatiska besvär och mental hälsa. Allra sämst mådde de som hade en hörselnedsättning och ytterligare någon funktionsnedsättning. De som mådde bäst var de utan någon funktionsnedsättning och även var kille. I studie II och III genomfördes intervjuer med 16 stycken personer med hörselnedsättning i varierande grad. Dessa 16 stycken personer använde alla hörapparat och läppläsning som hjälp för att kunna kommunicera. De var mellan 24 till 31 år gamla och det var 10 män och sex stycken kvinnor. Resultatet av den analysen i studie II visade på att de längtade efter att bli inkluderade, att bli accepterade, skapa en inkluderande social miljö, hitta vänner och partners och att kommunicera på effektivt sätt så att de kunde förstås. Med andra ord önskade de att känna en tillhörighet, en grupptillhörighet. Det största hindret som framkom i denna studie var svårigheten att kommunicera med andra hörande. Den svårigheten ledde till att de hellre umgicks med andra som hade en form av hörselnedsättning och kunde teckenspråk. Det framkom också i studie III hur viktigt teknologin är för sociala interaktioner och sociala relationer. Teknologin har hjälpt till att reducera flera barriärer när det gäller att kommunicera med andra. Både vad som gäller Assistant Technology (AT) och Information and Communication Technology (ICT) är viktiga redskap för att kunna upprätthålla sociala aktiviteter med vänner och partner och att skapa inkluderande arenor.

Sidan publicerades 2021-09-09 09:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-12-16 15:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.