Longing to belong. Deaf and hard of hearing young adults’ social interaction, social relationships, and identity

Sylvia Olsson har undersökt levnadsförhållanden och livserfarenheter för unga män och kvinnor som är döva eller har en hörselnedsättning.

Fakta
Disputation

2021-09-24

Titel (eng)

Longing to belong: deaf and hard of hearing young adults’ social interaction, social relationships, and identity

Författare

Sylvia Olsson

Handledare

Docent Munir Dag, Mälardalens högskola Professor Christian Kullberg, Mälardalens högskola

Opponent

Professor Carin Roos, Karlstad universitet

Lärosäte

Mälardalens högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Sylvia Olsson

Svenskt abstrakt:

I denna avhandling ges en inblick i hur det är att ha så pass nedsatt hörsel att du är beroende av att kunna läsa på läppar och använda hörapparat för att kunna kommunicera med andra. De unga vuxna med en hörselnedsättning som ingår i avhandlingen kan förmedla ett mycket centralt inifrånperspektiv som kan ha betydelse för en förändring av interventioner och bemötande i skolliv, arbetsliv och även på fritiden. Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera levnadsförhållanden och livserfarenheter för unga män och kvinnor som är döva eller har en hörselnedsättning (DHH). Trots den ökade andelen personer med hörselnedsättning verkar det fortfarande finnas utmaningar inför inkluderande miljöer för personer med hörselnedsättning. Denna avhandling hoppas kunna sprida lite ljus över de erfarenheter som personer med en hörselnedsättning har och även att förklara sambandet mellan hörselnedsättning, social inkludering och social exkludering. Avhandlingen är baserad på fyra olika delstudier. I studie I och IV användes en enkätstudie med material inhämtat från Liv och hälsa ung. I studie I användes Liv och hälsa ung 2011 och i studie IV användes Liv och hälsa ung 2017. Alla elever i skolår 7 och 9 vid alla grundskolor och i år 2 på alla gymnasieskolor i Örebro län erbjuds vart tredje år att delta i undersökningen. Genom undersökningen Liv & hälsa ung fundersöks ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Resultaten av studie I visade att personer med (DHH) upplevde lägre grad av välbefinnande än de som inte hade någon funktionsnedsättning. Resultaten visade även på att de som gick i specialskola upplevde att de hade fler vänner och var mer socialt inkluderade än de som gick i integrerad skola. Resultaten i studie IV visade på att eleverna med en hörselnedsättning mådde sämre gällande välbefinnande, somatiska besvär och mental hälsa. Allra sämst mådde de som hade en hörselnedsättning och ytterligare någon funktionsnedsättning. De som mådde bäst var de utan någon funktionsnedsättning och även var kille. I studie II och III genomfördes intervjuer med 16 stycken personer med hörselnedsättning i varierande grad. Dessa 16 stycken personer använde alla hörapparat och läppläsning som hjälp för att kunna kommunicera. De var mellan 24 till 31 år gamla och det var 10 män och sex stycken kvinnor. Resultatet av den analysen i studie II visade på att de längtade efter att bli inkluderade, att bli accepterade, skapa en inkluderande social miljö, hitta vänner och partners och att kommunicera på effektivt sätt så att de kunde förstås. Med andra ord önskade de att känna en tillhörighet, en grupptillhörighet. Det största hindret som framkom i denna studie var svårigheten att kommunicera med andra hörande. Den svårigheten ledde till att de hellre umgicks med andra som hade en form av hörselnedsättning och kunde teckenspråk. Det framkom också i studie III hur viktigt teknologin är för sociala interaktioner och sociala relationer. Teknologin har hjälpt till att reducera flera barriärer när det gäller att kommunicera med andra. Både vad som gäller Assistant Technology (AT) och Information and Communication Technology (ICT) är viktiga redskap för att kunna upprätthålla sociala aktiviteter med vänner och partner och att skapa inkluderande arenor.

Sidan publicerades 2021-09-09 09:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-12-16 15:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser