Lost in transition? A study of newly graduated teachers’ experiences during the initial period of employment
Svenskt abstrakt:
De faktorer som hade störst påverkan på utbrändhet och arbetsengagemang under den första tiden i yrkeslivet var upplevelsen av att man hade tillräckligt med kompetens för att tillfredställande kunna utföra sitt arbete, skillnaden mellan förväntningar på arbetslivet och den faktiska verkligheten samt balansen mellan arbetsliv och privatliv. Nyblivna lärare som kände sig kompetenta, vars förväntningar överensstämde med hur det var i arbetslivet och som hade en sund balans mellan arbetsliv och privatliv upplevde i mindre utsträckning utbrändhet och var mer engagerade i sitt arbete. På det stora hela hanterade de flesta lärarna övergången från utbildning till yrkesliv bra och hade låga nivåer av utbrändhet och höga nivåer av arbetsengagemang. Det fanns emellertid lärare som upplevde problem och efter en relativt kort tid valde att lämna läraryrket och det fanns även lärare som blev utbrända. Bakgrunden till studien var den kraftiga ökningen av långtidssjukskivningar som en följd av psykisk ohälsa som skedde i Sverige i slutet av 1990-talet. Läraryrket var ett av de yrkena med högst nivåer av långtidssjukskrivningar och nationella data har även visat att läraryrket är det yrke där flest upplever höga nivåer av arbetsrelaterad stress. Vidare har forskning visat att övergången från utbildning till arbetsliv upplevs som en utmaning av många och att den första perioden i arbetslivet i många fall är avgörande för utvecklingen av arbetsrelaterade attityder, detta gäller speciellt för utvecklingen av utbrändhet. Det övergripande syftet med studien var att studera lärares övergång från utbildning in i arbetslivet med fokus på deras upplevelser av utbrändhet och arbetsengagemang. De data som använts i studierna kommer ursprungligen från studien Lärares Tillvaro i Utbildning och Arbete (LÄST). LÄST-studien har en longitudinell studiedesign och data har insamlats årligen under en femårsperiod med hjälp av enkäter. Två datainsamlingar ägde rum under lärarstudenternas två sista år på utbildningen och tre datainsamlingar ägde rum under deras tre första år i arbetslivet. Totalt 4067 lärarstudenter ingick i urvalsramen varav 2853 valde att delta och utgjorde därmed studiens kohort. Data har analyserats med hjälp av kvantitativa analyser. Resultaten visade att erfarenheter under utbildningen i viss mån påverkade initiala nivåer av utbrändhet och arbetsengagemang. Det var dock tydligt att både utbrändhet och arbetsengagemang i huvudsak påverkades av förhållandena i arbetslivet. Det var mer sannolikt att nyblivna lärare som upplevde höga nivåer av krav och låga nivåer av resurser utvecklade utbrändhet, varav det motsatta förhållandet gällde för arbetsengagemang. Resultaten visade även att upplevelser redan under första året i arbetslivet påverkade utvecklingen av både utbrändhet och arbetsengagemang, något som indikerar att dessa begrepp har spiralliknande utvecklingsmönster, en negativ spiral som resulterar i utbrändhet och en positiv spiral som resulterar i arbetsengagemang. Sammanfattningsvis visade studien att majoriteten av lärarna hanterade övergången bra och att de fortsatte vara engagerade i sitt arbete. Den kraftiga inverkan av förväntningar på arbetslivet samt upplevd kompetens på utbrändhet och arbetsengagemang understryker vikten av att förbereda lärarstudenterna väl inför deras kommande arbete. Det finns därmed ett viktigt arbete att göra på lärarutbildningarna i Sverige i att förse framtida lärare med de nödvändiga kunskaper och färdigheter som krävs för att bli framgångsrika lärare samt att ge en realistisk bild av hur deras kommande arbetsliv kommer att se ut.
Sidan publicerades 2011-05-23 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 10:35 av
