Making science come alive: Student-generated stop-motion animations in science education

Daniel Orraryd visar att skapandet stop motion-animationer för att förklara naturvetenskapliga begrepp är en engagerande aktivitet som stimulerar elever att utforska sin förståelse på ett kreativt och personligt sätt.

Fakta
Disputation

2021-02-26

Titel (eng)

Making science come alive: Student-generated stop-motion animations in science education

Författare

Daniel Orraryd

Handledare

Professor Lena Tibell, Linköpings universitet Jesper Jesper Haglund, Karlstads universitet

Opponent

Professor Jörg Zabel, University of Leipzig

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Tillgång till digitala verktyg i klassrummen gör det i dag möjligt för elever att aktivt skapa multimedia representationer med naturvetenskapligt innehåll. En tillgänglig och flexibel metod för att skapa animationer är stop-motion. Den här avhandlingen utforskar potentialen med att introducera stop motion-animationer i naturvetenskaplig undervisning huvudsakligen med hjälp av kvalitativa metoder. Utforskandet motiveras av de svårigheter många elever upplever med att lära och förstå abstrakta och dynamiska naturvetenskapliga begrepp som sträcker sig över flera organisationsnivåer i tid och rum. Den innovativa ansatsen som används är elevskapade stop-motion animationer. Avhandlingen bygger vidare på kunskapen om elevers föreställningar om evolution genom naturligt urval och utforskar potentialen av att nyttja stopmotion animationer för att stimulera meningsskapande i klassrum där evolutionsbiologi och redox-kemi står i centrum.

Avhandlingens första studie jämför hur studenter förklarar evolutionära mekanismer i olika kontexter. Här kan man tydligt se att beskrivningarna till stor del beror av om frågan gäller bakterier eller djur, eller uppkomst av en ny egenskap eller förlust av en egenskap. Detta gäller även vanliga missförstånd. I nästa studie jämför vi elevers skrivna förklaringar av evolutionära mekanismer med, hur dessa uttrycks i elevernas stop-motion animationer. Båda uttrycksformerna ger samma mönster av de nyckelbegrepp som utgör evolution genom naturligt urval. Uttrycket av vanliga missförstånd skiljde sig dock åt på intressanta sätt mellan animationerna och de skrivna förklaringarna. Den ofta rapporterade alternativa uppfattningen att samtliga individer i en population har en gemensam essens som måste förändras om populationen ska förändras, uttrycktes enbart i enstaka fall i elevernas animationer. Å andra sidan uttrycktes den alternativa förståelsen att evolutionen sker snabbt och som en avslutad händelse mer frekvent i stop-motion animationerna än i skrivna förklaringar. Dessa fynd stödjer ståndpunkten att elevers uttryck av olika alternativa förklaringsmodeller påverkas av uttrycksformen, på liknande sätt som visades gälla för kontexten i den första studien.

Dessutom visar de båda nästa studierna att arbetet med att skapa stop motion-animationer för att förklara naturvetenskapliga begrepp utgör en engagerande aktivitet som stimulerar elever att utforska sin förståelse på ett kreativt och personligt sätt. Analysen av videoinspelningar från processen då elever skapar animationer visade att de diskuterar de visuella representationernas symboliska natur och hur de inte kan vara en bild av ’verkligheten’ eftersom de då skulle förlora en del av sitt förklaringsvärde.

Men, animationsuppgiftens utformning, den återkoppling som ges samt det naturvetenskapliga innehållets natur är viktiga faktorer att överväga innan stop motion-animationer används i klassrummet. Om inte, så riskerar potentialen för meningsfullt lärande att gå förlorad och det hela blir som mest en övning i att göra en animation, om än en rolig och kreativ sådan.

Sidan publicerades 2021-02-02 11:13 av Susanne Sawander


Relaterat

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Svenska som andraspråk

Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver kursplanens innehåll ska läraren kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Under två dagar behandlar konferensen den senaste forskningen i undervisningsämnet, och praktiska exempel presenteras. Välkommen!

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk och svensk skola

I Ann-Christin Torpstens avhandling "Erbjudet och upplevt lärande" får vi lyssna på andraspråkselevers egna berätteler om mötet med svenska som andraspråk och med svensk skola.

Skolbokspropaganda? En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995-2005)

Jörgen Mattlar undersöker i avhandlingen "Skolbokspropaganda?" bilden av det svenska samhället i läromedel i svenska som andraspråk. Bilden som framkommer är samstämmig - men också skiftande.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Tillgänglig på webben 6–27 april

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Webbkonferens för dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.