”Man är ju typ elev, fast på avstånd”: problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv

Hur beskrivs problematisk skolfrånvaro av elever, föräldrar och skolpersonal och vilka faktorer anger de som centrala för uppkomsten av omfattande frånvaro? Det är en av frågorna som Tobias Forsell undersöker i sin avhandling

Fakta
Disputation

2021-01-08

Titel (sv)

”Man är ju typ elev, fast på avstånd”: problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv

Författare

Tobias Forsell

Handledare

Professor Lisbeth Lundahl, Umeå universitet Universitetslektor Per-Åke Rosvall, Umeå universitet

Opponent

Professor Eva Alerby, Luleå tekniska universitet

Institution

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Tobias Forsell

Abstract in English:

Aim: The aim of the thesis is to increase the knowledge of problematic school absenteeism by focusing on factors and processes contributing to this phenomenon in compulsory school, but also to identify what helps turningabsenteeism into increased school attendance. The thesis uses Kearney’s (2008a) definition of problematic school absenteeism: absences that adversely affect the student’s social and cognitive development, and mental wellbeing.

Method: The thesis investigates problematic school absenteeism on the basis of in-depth interviews with 15 students aged between 16 and 25, 15 parents, and 11 school staff with long experience of working with students in this situation, thereby providing rich information on the complex phenomenon under study. The resulting narratives have been analysed using thematic content analysis.

Theoretical framework: Drawing on Bronfenbrenner’s (1977, 1979a, 1986a) ecological systems theory of human development, the analytical framework is used to unveil the dynamic interaction between the student and his/herenvironment. In addition, the concept of alienation (Bronfenbrenner, 1986a; Hascher & Hadjar, 2018) is used to facilitate a deeper understanding of potentially important generator of unfavourable conditions in school, which byextension may have negative effects on the students’ ability to attend school.

Major findings: Problematic school absenteeism in compulsory school is resulting from a range of factors at different levels interacting over a longer period of time. There is a need to distinguish between underlying, eliciting and maintaining factors. Shorter spells of truancy and absence related to illness may be early warning signs. Feelings of being different and lonely, harassment by peers, and difficulties to live up to the demands in school are commonly described as factors pushing the student away from school. Absence from school for a longer period of time in turn results in problems such as anxiety, depression, reduced social contacts and lagging behind in school-work that maintain and increase the difficulties to go back to school. The students, above all those with extensive and long-term absenteeism, usually need changes in the school environment if their attendance rates are to improve. Such ecological changes may be a question of teaching in an alternative learning environment, a change of school, or that significant others enter the student’s life and contribute to a manageable study situation. Such a conclusion is in contrast to research that one-sidedly points to measures aimed at changing the student’s patterns of thought and behaviour.

Sidan publicerades 2021-01-13 15:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-05-12 15:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Syftet med Daniel Berghs avhandling "Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?" är att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer.

Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis

Syftet med Evelina Landstedts avhandling är att undersöka vilka faktorer och omständigheter som är relaterade till ungdomars psykiska problem, samt att analysera fynden ur ett genusperspektiv. Titeln på hennes studie är "Life circumstances and adolescent mental health  perceptions, associations and a gender analysis".

Girls with social and/or attention impairments

Sammantaget tyder resultaten från Svenny Kopps avhandling på att flickor med autism och ADHD ofta antingen helt missas eller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Hon konstaterar att behovet av utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter inom alla samhällets offentliga verksamheter är mycket stort.

Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv

I avhandlingen "Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv" har Igor Potapenko studerat relationen mellan historiemedvetande och identitet hos skolungdomar i Estland.

On the Road to a Software Profession: Students Experiences of Concepts and Thresholds

Jonas Boustedts avhandling "On the Road to a Software Profession: Students Experiences of Concepts and Thresholds" behandlar två tematiska perspektiv som fokuserar på elevernas syn på begrepp inom datavetenskap.

Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder : A longitudinal study from childhood to adulthood

Självkänsla och känsla av sammanhang ses som viktiga faktorer för hälsa och därför är det övergripande syftet med Tobias Edholms avhandling, Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder : A longitudinal study from childhood to adulthood, att undersöka längsgående och samtidiga samband mellan låg självkänsla och ADHD, från barndomen till unga vuxenlivet.

Bisatser i böcker och huvuden. Om begreppsföreställningarnas betydelse för förvärvandet av främmande språk)

Måste man veta vad som kännetecknar en tysk bisats för att kunna producera en sådan? Det är huvudfrågan i språkläraren Ingela Valfridssons avhandling "Nebensätze in Büchern und Köpfen" eller på svenska "Bisatser i böcker och huvuden".

Health Complaints, Bullying and Predictors of Attention-deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in 10-year-olds in a Swedish Community

Barn med ADHD har oftare än andra ont i magen, sömnsvårigheter och känner sig trötta. De är också oftare involverade i mobbning, visar Kirsten Holmberg avhandling "Health Complaints, Bullying and Predictors of Attention-deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD)"

Working Memory and Higher-Order Cognition in Children

Syftet med Carin Tillmans avhandling "Working Memory and Higher-Order Cognition" är att öka förståelsen för högre kognitiva funktioner hos normalutvecklade barn såväl som brister i de högre kognitiva funktionerna hos barn med ADHD.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”