”Man är ju typ elev, fast på avstånd”: problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv

Hur beskrivs problematisk skolfrånvaro av elever, föräldrar och skolpersonal och vilka faktorer anger de som centrala för uppkomsten av omfattande frånvaro? Det är en av frågorna som Tobias Forsell undersöker i sin avhandling

Fakta
Disputation

2021-01-08

Titel (sv)

”Man är ju typ elev, fast på avstånd”: problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv

Författare

Tobias Forsell

Handledare

Professor Lisbeth Lundahl, Umeå universitet Universitetslektor Per-Åke Rosvall, Umeå universitet

Opponent

Professor Eva Alerby, Luleå tekniska universitet

Institution

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Tobias Forsell

Abstract in English:

Aim: The aim of the thesis is to increase the knowledge of problematic school absenteeism by focusing on factors and processes contributing to this phenomenon in compulsory school, but also to identify what helps turningabsenteeism into increased school attendance. The thesis uses Kearney’s (2008a) definition of problematic school absenteeism: absences that adversely affect the student’s social and cognitive development, and mental wellbeing.

Method: The thesis investigates problematic school absenteeism on the basis of in-depth interviews with 15 students aged between 16 and 25, 15 parents, and 11 school staff with long experience of working with students in this situation, thereby providing rich information on the complex phenomenon under study. The resulting narratives have been analysed using thematic content analysis.

Theoretical framework: Drawing on Bronfenbrenner’s (1977, 1979a, 1986a) ecological systems theory of human development, the analytical framework is used to unveil the dynamic interaction between the student and his/herenvironment. In addition, the concept of alienation (Bronfenbrenner, 1986a; Hascher & Hadjar, 2018) is used to facilitate a deeper understanding of potentially important generator of unfavourable conditions in school, which byextension may have negative effects on the students’ ability to attend school.

Major findings: Problematic school absenteeism in compulsory school is resulting from a range of factors at different levels interacting over a longer period of time. There is a need to distinguish between underlying, eliciting and maintaining factors. Shorter spells of truancy and absence related to illness may be early warning signs. Feelings of being different and lonely, harassment by peers, and difficulties to live up to the demands in school are commonly described as factors pushing the student away from school. Absence from school for a longer period of time in turn results in problems such as anxiety, depression, reduced social contacts and lagging behind in school-work that maintain and increase the difficulties to go back to school. The students, above all those with extensive and long-term absenteeism, usually need changes in the school environment if their attendance rates are to improve. Such ecological changes may be a question of teaching in an alternative learning environment, a change of school, or that significant others enter the student’s life and contribute to a manageable study situation. Such a conclusion is in contrast to research that one-sidedly points to measures aimed at changing the student’s patterns of thought and behaviour.

Sidan publicerades 2021-01-13 15:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-05-12 15:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Syftet med Daniel Berghs avhandling "Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?" är att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer.

Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis

Syftet med Evelina Landstedts avhandling är att undersöka vilka faktorer och omständigheter som är relaterade till ungdomars psykiska problem, samt att analysera fynden ur ett genusperspektiv. Titeln på hennes studie är "Life circumstances and adolescent mental health  perceptions, associations and a gender analysis".

Girls with social and/or attention impairments

Sammantaget tyder resultaten från Svenny Kopps avhandling på att flickor med autism och ADHD ofta antingen helt missas eller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Hon konstaterar att behovet av utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter inom alla samhällets offentliga verksamheter är mycket stort.

On the Road to a Software Profession: Students Experiences of Concepts and Thresholds

Jonas Boustedts avhandling "On the Road to a Software Profession: Students Experiences of Concepts and Thresholds" behandlar två tematiska perspektiv som fokuserar på elevernas syn på begrepp inom datavetenskap.

Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder : A longitudinal study from childhood to adulthood

Självkänsla och känsla av sammanhang ses som viktiga faktorer för hälsa och därför är det övergripande syftet med Tobias Edholms avhandling, Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder : A longitudinal study from childhood to adulthood, att undersöka längsgående och samtidiga samband mellan låg självkänsla och ADHD, från barndomen till unga vuxenlivet.

Health Complaints, Bullying and Predictors of Attention-deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in 10-year-olds in a Swedish Community

Barn med ADHD har oftare än andra ont i magen, sömnsvårigheter och känner sig trötta. De är också oftare involverade i mobbning, visar Kirsten Holmberg avhandling "Health Complaints, Bullying and Predictors of Attention-deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD)"

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer