”Man är ju typ elev, fast på avstånd”: problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv

Hur beskrivs problematisk skolfrånvaro av elever, föräldrar och skolpersonal och vilka faktorer anger de som centrala för uppkomsten av omfattande frånvaro? Det är en av frågorna som Tobias Forsell undersöker i sin avhandling

Fakta
Disputation

2021-01-08

Titel (sv)

”Man är ju typ elev, fast på avstånd”: problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv

Författare

Tobias Forsell

Handledare

Professor Lisbeth Lundahl, Umeå universitet Universitetslektor Per-Åke Rosvall, Umeå universitet

Opponent

Professor Eva Alerby, Luleå tekniska universitet

Institution

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Tobias Forsell

Abstract in English:

Aim: The aim of the thesis is to increase the knowledge of problematic school absenteeism by focusing on factors and processes contributing to this phenomenon in compulsory school, but also to identify what helps turningabsenteeism into increased school attendance. The thesis uses Kearney’s (2008a) definition of problematic school absenteeism: absences that adversely affect the student’s social and cognitive development, and mental wellbeing.

Method: The thesis investigates problematic school absenteeism on the basis of in-depth interviews with 15 students aged between 16 and 25, 15 parents, and 11 school staff with long experience of working with students in this situation, thereby providing rich information on the complex phenomenon under study. The resulting narratives have been analysed using thematic content analysis.

Theoretical framework: Drawing on Bronfenbrenner’s (1977, 1979a, 1986a) ecological systems theory of human development, the analytical framework is used to unveil the dynamic interaction between the student and his/herenvironment. In addition, the concept of alienation (Bronfenbrenner, 1986a; Hascher & Hadjar, 2018) is used to facilitate a deeper understanding of potentially important generator of unfavourable conditions in school, which byextension may have negative effects on the students’ ability to attend school.

Major findings: Problematic school absenteeism in compulsory school is resulting from a range of factors at different levels interacting over a longer period of time. There is a need to distinguish between underlying, eliciting and maintaining factors. Shorter spells of truancy and absence related to illness may be early warning signs. Feelings of being different and lonely, harassment by peers, and difficulties to live up to the demands in school are commonly described as factors pushing the student away from school. Absence from school for a longer period of time in turn results in problems such as anxiety, depression, reduced social contacts and lagging behind in school-work that maintain and increase the difficulties to go back to school. The students, above all those with extensive and long-term absenteeism, usually need changes in the school environment if their attendance rates are to improve. Such ecological changes may be a question of teaching in an alternative learning environment, a change of school, or that significant others enter the student’s life and contribute to a manageable study situation. Such a conclusion is in contrast to research that one-sidedly points to measures aimed at changing the student’s patterns of thought and behaviour.

Sidan publicerades 2021-01-13 15:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-05-12 15:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Syftet med Daniel Berghs avhandling "Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?" är att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer.

Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis

Syftet med Evelina Landstedts avhandling är att undersöka vilka faktorer och omständigheter som är relaterade till ungdomars psykiska problem, samt att analysera fynden ur ett genusperspektiv. Titeln på hennes studie är "Life circumstances and adolescent mental health  perceptions, associations and a gender analysis".

Girls with social and/or attention impairments

Sammantaget tyder resultaten från Svenny Kopps avhandling på att flickor med autism och ADHD ofta antingen helt missas eller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Hon konstaterar att behovet av utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter inom alla samhällets offentliga verksamheter är mycket stort.

On the Road to a Software Profession: Students Experiences of Concepts and Thresholds

Jonas Boustedts avhandling "On the Road to a Software Profession: Students Experiences of Concepts and Thresholds" behandlar två tematiska perspektiv som fokuserar på elevernas syn på begrepp inom datavetenskap.

Spaces, mobilities and youth biographies in the New Sweden: Studies on education governance and social inclusion and exclusion

Huvudtemat i Joakim Lindgrens avhandling "Spaces, mobilities and youth biographies in the New Sweden: Studies on education governance and social inclusion and exclusion" är relationer mellan pedagogisk styrning och socialt innanförskap och utanförskap.

Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder : A longitudinal study from childhood to adulthood

Självkänsla och känsla av sammanhang ses som viktiga faktorer för hälsa och därför är det övergripande syftet med Tobias Edholms avhandling, Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder : A longitudinal study from childhood to adulthood, att undersöka längsgående och samtidiga samband mellan låg självkänsla och ADHD, från barndomen till unga vuxenlivet.

Health Complaints, Bullying and Predictors of Attention-deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in 10-year-olds in a Swedish Community

Barn med ADHD har oftare än andra ont i magen, sömnsvårigheter och känner sig trötta. De är också oftare involverade i mobbning, visar Kirsten Holmberg avhandling "Health Complaints, Bullying and Predictors of Attention-deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD)"

Warriors and Worriers: Development, protective and exacerbating factors in children with behavior problems. A study across the first six years of school

Det har Lisbeth Henricsson undersökt i avhandlingen "Warriors and Worriers". Hon har tittat närmre på lärare-elev relationen och vilka faktorer som förbättrar eller förvärrar möjligheterna till anpassning för barn med beteendemässiga störningar.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.