”Man är ju typ elev, fast på avstånd”: problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv

Hur beskrivs problematisk skolfrånvaro av elever, föräldrar och skolpersonal och vilka faktorer anger de som centrala för uppkomsten av omfattande frånvaro? Det är en av frågorna som Tobias Forsell undersöker i sin avhandling

Fakta
Disputation

2021-01-08

Titel (sv)

”Man är ju typ elev, fast på avstånd”: problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv

Författare

Tobias Forsell

Handledare

Professor Lisbeth Lundahl, Umeå universitet Universitetslektor Per-Åke Rosvall, Umeå universitet

Opponent

Professor Eva Alerby, Luleå tekniska universitet

Institution

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Aim: The aim of the thesis is to increase the knowledge of problematic school absenteeism by focusing on factors and processes contributing to this phenomenon in compulsory school, but also to identify what helps turningabsenteeism into increased school attendance. The thesis uses Kearney’s (2008a) definition of problematic school absenteeism: absences that adversely affect the student’s social and cognitive development, and mental wellbeing.

Method: The thesis investigates problematic school absenteeism on the basis of in-depth interviews with 15 students aged between 16 and 25, 15 parents, and 11 school staff with long experience of working with students in this situation, thereby providing rich information on the complex phenomenon under study. The resulting narratives have been analysed using thematic content analysis.

Theoretical framework: Drawing on Bronfenbrenner’s (1977, 1979a, 1986a) ecological systems theory of human development, the analytical framework is used to unveil the dynamic interaction between the student and his/herenvironment. In addition, the concept of alienation (Bronfenbrenner, 1986a; Hascher & Hadjar, 2018) is used to facilitate a deeper understanding of potentially important generator of unfavourable conditions in school, which byextension may have negative effects on the students’ ability to attend school.

Major findings: Problematic school absenteeism in compulsory school is resulting from a range of factors at different levels interacting over a longer period of time. There is a need to distinguish between underlying, eliciting and maintaining factors. Shorter spells of truancy and absence related to illness may be early warning signs. Feelings of being different and lonely, harassment by peers, and difficulties to live up to the demands in school are commonly described as factors pushing the student away from school. Absence from school for a longer period of time in turn results in problems such as anxiety, depression, reduced social contacts and lagging behind in school-work that maintain and increase the difficulties to go back to school. The students, above all those with extensive and long-term absenteeism, usually need changes in the school environment if their attendance rates are to improve. Such ecological changes may be a question of teaching in an alternative learning environment, a change of school, or that significant others enter the student’s life and contribute to a manageable study situation. Such a conclusion is in contrast to research that one-sidedly points to measures aimed at changing the student’s patterns of thought and behaviour.

Sidan publicerades 2021-01-13 15:34 av Susanne Sawander


Relaterat

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Syftet med Daniel Berghs avhandling "Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?" är att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer.

Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis

Syftet med Evelina Landstedts avhandling är att undersöka vilka faktorer och omständigheter som är relaterade till ungdomars psykiska problem, samt att analysera fynden ur ett genusperspektiv. Titeln på hennes studie är "Life circumstances and adolescent mental health  perceptions, associations and a gender analysis".

Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder : A longitudinal study from childhood to adulthood

Självkänsla och känsla av sammanhang ses som viktiga faktorer för hälsa och därför är det övergripande syftet med Tobias Edholms avhandling, Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder : A longitudinal study from childhood to adulthood, att undersöka längsgående och samtidiga samband mellan låg självkänsla och ADHD, från barndomen till unga vuxenlivet.

Health Complaints, Bullying and Predictors of Attention-deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in 10-year-olds in a Swedish Community

Barn med ADHD har oftare än andra ont i magen, sömnsvårigheter och känner sig trötta. De är också oftare involverade i mobbning, visar Kirsten Holmberg avhandling "Health Complaints, Bullying and Predictors of Attention-deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD)"

Physical activity and its effect on bone in the short- and long- term perspective

Benskörhet är ett gissel som drabbar många äldre, men det kan förebyggas med mycket rörelse i unga år. Det visar Christian Lindéns avhandling "Physical activity and its effect on bone in the short- and long- term perspective".

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)