Mångvetenskaplig undervisning i klassläraruppdraget : Mellan autonomi och normativitet

Nina Mård har undersökt mångvetenskaplig undervisning inom det finländska klassläraruppdraget. Mångvetenskaplig undervisning innebär att två eller flera skolämnen kombineras för att ge eleverna en större förståelse av fenomen i omgivningen.

Fakta
Disputation

2021-09-24

Titel (eng)

Mångvetenskaplig undervisning i klassläraruppdraget : Mellan autonomi och normativitet

Författare

Nina Mård

Handledare

Professor Ria Heilä-Ylikallio, Åbo Akademi Tom Gullberg, Åbo Akademi Charlotta Hilli, Åbo Akademi

Opponent

Professor Martin Stolare, Karlstads universitet

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

I denna avhandling undersöks mångvetenskaplig undervisning som en del av det finländska klassläraruppdraget. Mångvetenskaplig undervisning är en ansats som vunnit insteg i många länders utbildningsreformer under de senaste åren. I den nuvarande finländska läroplanen från 2014 ingår mångvetenskapliga lärområden, dvs. arbetsperioder där flera skolämnen kombineras för att främja elevernas helhetsförståelse av fenomen, som obligatoriska element i alla grundskolor. Avhandlingens ansats är hermeneutisk. Syftet är att bidra med en förståelse av hur didaktiska perspektiv kommer till uttryck i klasslärares mångvetenskapliga undervisning. Den didaktiska teoribildning som avhandlingen stöder sig på medför en förståelse av läraruppdraget som autonomt och reflektivt. Läraren tolkar och omformar läroplanens riktlinjer till ett meningsfullt undervisningsinnehåll. Utifrån denna förståelse tilldelas den mångvetenskapliga undervisningen innebörd genom lärarens didaktiska agerande. Den mångvetenskapliga undervisning som undersöks i avhandlingen är inte självvald av lärarna men planeras och genomförs utifrån deras egna val av mål, innehåll och metoder. Undervisningen förverkligas därmed i ett spänningsförhållande mellan normativitet och autonomi.

Datamaterialet består av lärarintervjuer och observationer av två mångvetenskapliga lärområden, Företagsamhetsprojektet och Renässansprojektet, i årskurs 6. Två övergripande forskningsfrågor formuleras som 1) Vad karaktäriserar de mångvetenskapliga lärområdena ur ett allmändidaktiskt perspektiv, med fokus på undervisningen och dess kontext? och 2) Vad karaktäriserar de mångvetenskapliga lärområdena ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv, med fokus på ämnens betydelse och undervisningen i samhällslära och historia? Forskningsarbetet förverkligas metodiskt med hjälp av fallstudiedesign. I tre artiklar undersöks de två lärområdena ur olika didaktiska perspektiv. Artiklarna 1 och 2 har ett ämnesdidaktiskt fokus på ämnesundervisningen inom lärområdena. I separata analyser (artikel 1: Företagsamhetsprojektet, artikel 2: Renässansprojektet) undersöks hur lärarna förhåller sig till ämnen i relation till mångvetenskaplighet samt hur ämnesundervisning i samhällslära och historia gestaltas inom lärområdena. Artikel 3 har ett allmändidaktiskt fokus på undervisningsprocessen och dess kontext. I en komparativ analys jämförs de två lärområdena utifrån lärarnas didaktiska agerande i planering och genomförande av lärområdena. Därtill undersöks hur lärarna förhåller sig till den normerande läroplanskontexten samt vilka andra kontextuella faktorer som påverkar undervisningen.

Genom en dialog mellan empiri och teori utvecklas i avhandlingen en didaktisk modell för mångvetenskaplig undervisning. I modellen synliggörs för det första beslutandefaktorer som bygger upp mångvetenskaplig undervisning, och dessa är skolämnen, kompetenser, undervisningens värden och mål, elevens förutsättningar och intressen, aktuella fenomen och undervisningsmetoder. För det andra visualiseras i modellen kontextuella faktorer som har en inverkan på undervisningens förverkligande. Till de kontextuella faktorerna hör läroplanen men även skolkulturen och samverkan. I kappan diskuteras modellen, som utvecklas och presenteras i artikel 3, utifrån fyra teman som identifierats genom en meta-analys av artikelresultaten: mångdimensionella och reflektiva praktiker; lärar- och elevcentrerade praktiker; kontextens betydelse genom läroplan, skolkultur och samverkan; och skillnader i hur ämnen uppfattades och undervisades. På basen av diskussionen presenteras i kappan en reviderad didaktisk modell för mångvetenskaplig undervisning. Modellen erbjuder ett underlag för reflektion och planering av mångvetenskapliga undervisningspraktiker. I resultaten framträder den autonoma aspekten som betydande i klassläraruppdraget. Alla lärare som deltog i undersökningen förhöll sig positivt till läroplanens riktlinjer och såg en stor potential med mångvetenskaplig undervisning.

Sidan publicerades 2021-10-04 13:09 av Susanne Sawander


Relaterat

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Engelska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som undervisar i engelska på högstadiet och gymnasiet. Här presenteras den senaste forskningen och du får praktiska verktyg för verksamheten.

Religionskunskap Webbkonferens

Fyra kunniga föreläsare presenterar de senaste forskningsrönen om bland annat etikundervisning, kontroversiella frågor och globaliseringens effekter på religionen. Delta i Stockholm den 10 november eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 15–29 november. Tips! 15% rabatt om du även vill gå på konferensen i Historia, 9 november.

Integrating Environmental Education in Primary School Education in Tanzania: Teachers’ Perceptions and Teaching Practices.

I avhandlingen "Integrating Environmental Education in Primary School Education in Tanzania: Teachers' Perceptions and Teaching Practices." har Lydia Kimaryo fokuserat på hur lärare inom den grundläggande utbildningen (årskurs 1-6) i Tanzania uppfattar miljöfostran samt på hur miljöfostran integreras i undervisningen och hur lärarna genomför undervisningen i praktiken.

Education for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting in South African Comprehensive Schools

I avhandlingen "Education for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting in South African Comprehensive Schools" undersöker Getahun Abraham hur lärare uppfattar, tolkar och undervisar om olika aspekter av social utveckling i skolämnet "Life Orientation" i grundskolan i Sydafrika.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

Skolportens favorit: Praktiska frågor präglar samtal i lärarlagen

Lärarlagssamtal i skolan utmärks ofta av praktiska frågor, konstaterar forskaren Anna Norrström, som pekar på vikten av att utveckla samtalen för att rymma även djupare professionella frågor. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.