Mångvetenskaplig undervisning i klassläraruppdraget. Mellan autonomi och normativitet

Nina Mård har undersökt mångvetenskaplig undervisning inom det finländska klassläraruppdraget. Mångvetenskaplig undervisning innebär att två eller flera skolämnen kombineras för att ge eleverna en större förståelse av fenomen i omgivningen.

Fakta
Disputation

2021-09-24

Titel (eng)

Mångvetenskaplig undervisning i klassläraruppdraget : Mellan autonomi och normativitet

Författare

Nina Mård

Handledare

Professor Ria Heilä-Ylikallio, Åbo Akademi Tom Gullberg, Åbo Akademi Charlotta Hilli, Åbo Akademi

Opponent

Professor Martin Stolare, Karlstads universitet

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Nina Mård

Svenskt abstrakt:

I denna avhandling undersöks mångvetenskaplig undervisning som en del av det finländska klassläraruppdraget. Mångvetenskaplig undervisning är en ansats som vunnit insteg i många länders utbildningsreformer under de senaste åren. I den nuvarande finländska läroplanen från 2014 ingår mångvetenskapliga lärområden, dvs. arbetsperioder där flera skolämnen kombineras för att främja elevernas helhetsförståelse av fenomen, som obligatoriska element i alla grundskolor. Avhandlingens ansats är hermeneutisk. Syftet är att bidra med en förståelse av hur didaktiska perspektiv kommer till uttryck i klasslärares mångvetenskapliga undervisning. Den didaktiska teoribildning som avhandlingen stöder sig på medför en förståelse av läraruppdraget som autonomt och reflektivt. Läraren tolkar och omformar läroplanens riktlinjer till ett meningsfullt undervisningsinnehåll. Utifrån denna förståelse tilldelas den mångvetenskapliga undervisningen innebörd genom lärarens didaktiska agerande. Den mångvetenskapliga undervisning som undersöks i avhandlingen är inte självvald av lärarna men planeras och genomförs utifrån deras egna val av mål, innehåll och metoder. Undervisningen förverkligas därmed i ett spänningsförhållande mellan normativitet och autonomi.

Datamaterialet består av lärarintervjuer och observationer av två mångvetenskapliga lärområden, Företagsamhetsprojektet och Renässansprojektet, i årskurs 6. Två övergripande forskningsfrågor formuleras som 1) Vad karaktäriserar de mångvetenskapliga lärområdena ur ett allmändidaktiskt perspektiv, med fokus på undervisningen och dess kontext? och 2) Vad karaktäriserar de mångvetenskapliga lärområdena ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv, med fokus på ämnens betydelse och undervisningen i samhällslära och historia? Forskningsarbetet förverkligas metodiskt med hjälp av fallstudiedesign. I tre artiklar undersöks de två lärområdena ur olika didaktiska perspektiv. Artiklarna 1 och 2 har ett ämnesdidaktiskt fokus på ämnesundervisningen inom lärområdena. I separata analyser (artikel 1: Företagsamhetsprojektet, artikel 2: Renässansprojektet) undersöks hur lärarna förhåller sig till ämnen i relation till mångvetenskaplighet samt hur ämnesundervisning i samhällslära och historia gestaltas inom lärområdena. Artikel 3 har ett allmändidaktiskt fokus på undervisningsprocessen och dess kontext. I en komparativ analys jämförs de två lärområdena utifrån lärarnas didaktiska agerande i planering och genomförande av lärområdena. Därtill undersöks hur lärarna förhåller sig till den normerande läroplanskontexten samt vilka andra kontextuella faktorer som påverkar undervisningen.

Genom en dialog mellan empiri och teori utvecklas i avhandlingen en didaktisk modell för mångvetenskaplig undervisning. I modellen synliggörs för det första beslutandefaktorer som bygger upp mångvetenskaplig undervisning, och dessa är skolämnen, kompetenser, undervisningens värden och mål, elevens förutsättningar och intressen, aktuella fenomen och undervisningsmetoder. För det andra visualiseras i modellen kontextuella faktorer som har en inverkan på undervisningens förverkligande. Till de kontextuella faktorerna hör läroplanen men även skolkulturen och samverkan. I kappan diskuteras modellen, som utvecklas och presenteras i artikel 3, utifrån fyra teman som identifierats genom en meta-analys av artikelresultaten: mångdimensionella och reflektiva praktiker; lärar- och elevcentrerade praktiker; kontextens betydelse genom läroplan, skolkultur och samverkan; och skillnader i hur ämnen uppfattades och undervisades. På basen av diskussionen presenteras i kappan en reviderad didaktisk modell för mångvetenskaplig undervisning. Modellen erbjuder ett underlag för reflektion och planering av mångvetenskapliga undervisningspraktiker. I resultaten framträder den autonoma aspekten som betydande i klassläraruppdraget. Alla lärare som deltog i undersökningen förhöll sig positivt till läroplanens riktlinjer och såg en stor potential med mångvetenskaplig undervisning.

Sidan publicerades 2021-10-04 13:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-01-13 19:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Engelska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Årets konferens i Engelska för högstadiet och gymnasiet! Kunniga föreläsare ger dig som undervisar i engelska information om ny forskning, inspirerande verktyg och språklig input för egen del. Delta i Stockholm den 29–30 mars eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 5–22 april, 2022. Innehållet kan också passa för vuxenutbildningen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.