Mångvetenskaplig undervisning i klassläraruppdraget. Mellan autonomi och normativitet

Nina Mård har undersökt mångvetenskaplig undervisning inom det finländska klassläraruppdraget. Mångvetenskaplig undervisning innebär att två eller flera skolämnen kombineras för att ge eleverna en större förståelse av fenomen i omgivningen.

Fakta
Disputation

2021-09-24

Titel (eng)

Mångvetenskaplig undervisning i klassläraruppdraget : Mellan autonomi och normativitet

Författare

Nina Mård

Handledare

Professor Ria Heilä-Ylikallio, Åbo Akademi Tom Gullberg, Åbo Akademi Charlotta Hilli, Åbo Akademi

Opponent

Professor Martin Stolare, Karlstads universitet

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Nina Mård

Svenskt abstrakt:

I denna avhandling undersöks mångvetenskaplig undervisning som en del av det finländska klassläraruppdraget. Mångvetenskaplig undervisning är en ansats som vunnit insteg i många länders utbildningsreformer under de senaste åren. I den nuvarande finländska läroplanen från 2014 ingår mångvetenskapliga lärområden, dvs. arbetsperioder där flera skolämnen kombineras för att främja elevernas helhetsförståelse av fenomen, som obligatoriska element i alla grundskolor. Avhandlingens ansats är hermeneutisk. Syftet är att bidra med en förståelse av hur didaktiska perspektiv kommer till uttryck i klasslärares mångvetenskapliga undervisning. Den didaktiska teoribildning som avhandlingen stöder sig på medför en förståelse av läraruppdraget som autonomt och reflektivt. Läraren tolkar och omformar läroplanens riktlinjer till ett meningsfullt undervisningsinnehåll. Utifrån denna förståelse tilldelas den mångvetenskapliga undervisningen innebörd genom lärarens didaktiska agerande. Den mångvetenskapliga undervisning som undersöks i avhandlingen är inte självvald av lärarna men planeras och genomförs utifrån deras egna val av mål, innehåll och metoder. Undervisningen förverkligas därmed i ett spänningsförhållande mellan normativitet och autonomi.

Datamaterialet består av lärarintervjuer och observationer av två mångvetenskapliga lärområden, Företagsamhetsprojektet och Renässansprojektet, i årskurs 6. Två övergripande forskningsfrågor formuleras som 1) Vad karaktäriserar de mångvetenskapliga lärområdena ur ett allmändidaktiskt perspektiv, med fokus på undervisningen och dess kontext? och 2) Vad karaktäriserar de mångvetenskapliga lärområdena ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv, med fokus på ämnens betydelse och undervisningen i samhällslära och historia? Forskningsarbetet förverkligas metodiskt med hjälp av fallstudiedesign. I tre artiklar undersöks de två lärområdena ur olika didaktiska perspektiv. Artiklarna 1 och 2 har ett ämnesdidaktiskt fokus på ämnesundervisningen inom lärområdena. I separata analyser (artikel 1: Företagsamhetsprojektet, artikel 2: Renässansprojektet) undersöks hur lärarna förhåller sig till ämnen i relation till mångvetenskaplighet samt hur ämnesundervisning i samhällslära och historia gestaltas inom lärområdena. Artikel 3 har ett allmändidaktiskt fokus på undervisningsprocessen och dess kontext. I en komparativ analys jämförs de två lärområdena utifrån lärarnas didaktiska agerande i planering och genomförande av lärområdena. Därtill undersöks hur lärarna förhåller sig till den normerande läroplanskontexten samt vilka andra kontextuella faktorer som påverkar undervisningen.

Genom en dialog mellan empiri och teori utvecklas i avhandlingen en didaktisk modell för mångvetenskaplig undervisning. I modellen synliggörs för det första beslutandefaktorer som bygger upp mångvetenskaplig undervisning, och dessa är skolämnen, kompetenser, undervisningens värden och mål, elevens förutsättningar och intressen, aktuella fenomen och undervisningsmetoder. För det andra visualiseras i modellen kontextuella faktorer som har en inverkan på undervisningens förverkligande. Till de kontextuella faktorerna hör läroplanen men även skolkulturen och samverkan. I kappan diskuteras modellen, som utvecklas och presenteras i artikel 3, utifrån fyra teman som identifierats genom en meta-analys av artikelresultaten: mångdimensionella och reflektiva praktiker; lärar- och elevcentrerade praktiker; kontextens betydelse genom läroplan, skolkultur och samverkan; och skillnader i hur ämnen uppfattades och undervisades. På basen av diskussionen presenteras i kappan en reviderad didaktisk modell för mångvetenskaplig undervisning. Modellen erbjuder ett underlag för reflektion och planering av mångvetenskapliga undervisningspraktiker. I resultaten framträder den autonoma aspekten som betydande i klassläraruppdraget. Alla lärare som deltog i undersökningen förhöll sig positivt till läroplanens riktlinjer och såg en stor potential med mångvetenskaplig undervisning.

Sidan publicerades 2021-10-04 13:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-01-13 19:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Syftet med Fredrik Hanssons avhandling "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne" är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Making Sense of Negative Numbers

Utgångspunkten för denna avhandling är intresset för hur elever lär sig och förstår matematik, i det specifika fallet inom området negativa tal. Författaren heter Cecilia Kilhamn, avhandlingen: "Making Sense of Negative Numbers".

Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning

I avhandlingen "Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning" undersöker Barbro Gustafsson möjligheter och begränsningar hos sociovetenskapliga samtal mellan elever, där samtalens innehåll och form ges demokratisk betydelse.

Mellan frihet och kontroll: om läroplanskonstruktioner i svensk skola

Jan Morawski har studerat skilda läroplaner för den svenska skolan från 1800-talet till idag. I avhandlingen "Mellan frihet och kontroll: om läroplanskonstruktioner i svensk skola" diskuteras spänningsfältet mellan behovet av lokala självständiga beslut och ett överordnat centrum. Även läraridentiteten berörs.

Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study

Lisa Björklund Boistrup vill med sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study bidra till en förståelse av klassrumsbedömning i matematik i Sverige.

"Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Mary Ingemansson har i sin avhandling "Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna" undersökt hur barn i åldrarna 9-12 upplever skönlitterära texter som används i historieundervisningen i förhållande till läroböckerna?

Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv

I avhandlingen "Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv" har Igor Potapenko studerat relationen mellan historiemedvetande och identitet hos skolungdomar i Estland.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser