Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap

Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap

Går det att styra lärare genom skolans organisering? Tidigare forskning ger motsägelsefulla besked och framställer vanligtvis lärare som antingen i hög grad mottagliga för politisk styrning eller nära nog politiskt ostyrbara. Mot bakgrund av de senaste årens omfattande skolreformer är syftet med avhandlingen att analysera hur den politiska styrningen av skolan påverkar lärares förhållningssätt i rollen som offentliga tjänstemän. Med utgångspunkt i dels ny institutionell teori, dels i teorin om när byråkrater utvecklar avhandlingen ett teoretiskt ramverk för att förstå relationen mellan skolans organisering och lärares attityder och beteenden i skolan. Studien bygger på ett strategiskt urval av svenska gymnasielärare: lärarna i studien arbetar i kommunala skolor eller vinstdrivande friskolor vilka antigen ligger i traditionella eller marknadslika kommuner. Data på lärares attityder och beteenden i rollen som offentliga tjänstemän har samlats in genom en intervjuundersökning och en enkätundersökning. Åtta gymnasielärare har intervjuats och knappt 700 lärare har besvarat enkäten. Tre delstudier ingår i avhandlingen. Den första undersöker om skolans övergripande organisering påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap. Med hjälp av konfirmatorisk faktoranalys på data hämtad från lärarenkäten påvisas fyra distinkta förhållningssätt bland lärarna: ett byråkratiskt, ett professionellt, ett marknadsorienterat och ett brukarorienterat förhållningssätt. Den andra delstudien undersöker istället på vilket sätt organiseringen av skolan påverkar lärares myndighetsutövning. Genom analyser av intervjumaterialet konstateras att lärare i hög grad förhåller sig till skolans organisering, både genom att anpassa sig men också genom att utöva motstånd mot organiseringens förväntningar. Delstudien visar även att lärare har en betydande handlingsfrihet i relation till organiseringens förväntningar. Den tredje delstudien undersöker, med hjälp av regressionsanalys (OLS), om graden av marknadsorganisering i den kommun och skola som lärare arbetar i påverkar i vilken utsträckning lärare antar ett byråkratiskt, professionellt, marknadsorienterat respektive brukarorienterat förhållningssätt. Resultat tyder på att marknadsorganisering i viss mån kan inverka på variationen i förhållningssätten, särskilt vad gäller det marknadsorienterade förhållningssättet. Sammantaget visar avhandlingen att lärare vare sig är politiskt ostyrbara, eller politiska marionetter, i rollen som offentliga tjänstemän.