-Måste det här vara som en väckelserörelse?: en studie om (det som kallas) entreprenöriellt lärande i grundskolan, utifrån Basil Bernsteins begreppsapparat

Monika Diehl vill med sin avhandling beskriva och förstå förutsättningar för, och eventuella konsekvenser av entreprenöriellt lärande i grundskolans senare år.

Fakta
Disputation

2017-04-28

Titel (sv)

-Måste det här vara som en väckelserörelse?: en studie om (det som kallas) entreprenöriellt lärande i grundskolan, utifrån Basil Bernsteins begreppsapparat

Titel (eng)

-Does this have to be like a revival movement? : a study on (what is called) entrepreneurial learning in compulsory school based on the conceptual framework of Basil Bernstein

Författare

Monika Diehl

Handledare

Docent Eva Leffler, Umeå universitet Docent Joakim Lindgren, Umeå universitet

Opponent

Professor Maj Asplund Carlsson, Högskolan Väst

Institution

Pedagogiska institutionen

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Monika Diehl

Abstract in English:

The aim of this compilation thesis is to describe prerequisites for what, in a Swedish educational context, is often called ‘entrepreneurial learning’ and to examine the possible influence that this has on school practice. The study was carried out in two lower secondary schools and was guided by the following two research questions. First, how is entrepreneurial learning reflected in educational practice regarding teaching, learning and assessment? Second, how has the phenomenon of entrepreneurship been recontextualized in educational discourse through politics and policy? Basil Bernstein’s concepts and theories have consistently been the point of departure for analysis. Altogether, 52 classroom observations were made, particularly focusing on the subjects of social science, science and mathematics. In addition, 8 individual interviews with teachers and 15 group interviews with pupils were conducted. For decades, national and international policy documents have promoted the need for a creative, innovative and flexible future working force; bringing this about has highly involved the education system. In Sweden, entrepreneurship was inscribed in the curriculum in 2011, and it is meant to run like a thread throughout education. In this study the broad approach of entrepreneurship in education, which is about generating an entrepreneurial mindset, is focused. Research points out various difficulties and dilemmas regarding the implementation of entrepreneurial learning. These difficulties and dilemmas are connected to concerns about perceived difficulties in relation to differences in school subjects, pupils’ backgrounds, degree of managerial support and/or collegial consensus and cooperation. The main findings are linked to recurrent difficulties regarding teaching methods and assessments in relation to entrepreneurial learning. Curricula and syllabi express explicit learning outcomes, which both teachers and learners perceive as being challenging to combine with entrepreneurial classroom work. This in turn links to an aspect which is often addressed in research—that is, the question about whether to use traditional or entrepreneurial (progressive) teaching methods. Curricula express a need for both, and teachers often find it difficult to find a functioning balance between them, not least because of current societal discussions and demands. In many respects, the implementation of entrepreneurial learning sends mixed messages. On the one hand, pupils are meant to develop entrepreneurial skills and competencies through cooperation and interaction within groups, and, on the other hand, the essence of entrepreneurship indicates competition; this is yet another dilemma addressed in the study. The study shows that, due to the schools’ different prerequisites regarding, for instance, teachers’ approaches and understandings and the schools’ catchment areas, entrepreneurial learning is performed somewhat different. Bernstein’s concepts and theories offer tools to explain and understand different aspects, including dilemmas and difficulties in relation to both classroom practice and social discourse.

Sidan publicerades 2017-04-18 16:03 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2017-10-25 15:29 av Hedda Lovén


Relaterat

”Entreprenörskapet har blivit ideal”

Entreprenörskap har blivit ett ideal för fostran, likvärdigt med demokratibegreppet. Att entreprenöriellt lärande har skrivits in i läroplanen ska ses som en anpassning till ett europeiskt utbildningssystem, konstaterar forskaren Håkan Karlsson.

Demokrati i skymundan med entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande fokuserar på företagande och individuella kvaliteter på bekostnad av skolans demokratiska uppdrag. Det menar forskaren Eva-Lena Lindster Norberg.

“Count on me!”: Mathematical development, developmental dyscalculia and computer-based intervention

Linda Olsson vill med sin avhandling bidra till beskrivningen av vilka aspekter av icke-symboliskt och symboliskt processande som bidrar till aritmetisk förmåga, samt att studera effekterna av olika teoretiskt designade datorbaserade träningsprogram på förskoleklassbarn.

Etnologiska kompositioner. Orienteringar i yrkeslivet

Elias Mellander har undersökt utexaminerade etnologistudenters förutsättningar vid inträdet i yrkeslivet samt hur deras utbildningsbakgrund blir verksam i arbetets vardag.

The Ecology of Mary’s Mathematics Teaching: Tracing Co-determination within School Mathematics Practices

Anna Pansell har utforskat hur andra lärare, läroböcker och läroplaner påverkar matematiklärare och deras undervisning.

Social Influence and Educational Decisions: Studies on Peer Influence in Secondary Education

Skolkamrater kan påverka varandras utbildningsval på flera olika sätt, Erik Rosenqvist har undersökt frågorna i sin avhandling.

Medborgarkunskap i fokus: Samhällskunskapsundervisning för nyanlända

Christina Odenstad  har i sin avhandling undersökt hur medborgarskap kommer till uttryck i ämnet samhällskunskap i ett mångkulturellt klassrum.

Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan

Malin Nilsen vill med sin forskning om datorplattor och appar i förskolan också bidra till en kritisk diskussion om digitala teknologiers roll i förskolan.

Två lärarkategoriers arbete med sociala relationer i övergången från förskoleklass till årskurs 1

Pernilla Kallbergs avhandling bidrar till att belysa hur lärares målmedvetna handlingar för att skapa en fungerande undervisningsmiljö i övergången blir särskilt värdefulla ur utbildningssynpunkt, i form av uppmärksammade socialisationsprocesser.

Historia i futurum : Progression i historia i styrdokument och läroböcker 1919-2012

Helén Persson har bland annat utforskat hur kunskapsutveckling i historia kan definieras och vilka olika typer av progression kan identifieras i styrdokument och lärobokstexter mellan 1919 och 2011.

Using Learning Analytics to Understand and Support Collaborative Learning

Mohammed Saqr har undersökt hur social nätverksanalys kan användas för att förutsäga studenters framsteg och utmaningar i sina utbildningar och därmed främja samarbetet mellan studenter och mellan lärare och studenter i högre utbildning för att nå bättre resultat.

Student experience of vocational becoming in upper secondary vocational education and training. Navigating by feedback.

Martina Wyszynska Johansson vill med sin avhandling bidra till en fördjupad förståelse för unga elevers agens i yrkespersonsblivandet under den tid som de genomför sin gymnasieutbildning.

The formation of successful physics students: Discourse and identity perspectives on university physics

Anders Johansson har undersökt sociala aspekter av fysikutbildning på universitetet.

Participation in and outside school: Self-ratings by Swedish adolescents with and without impairments and long-term health conditions

Frida Lygnegårds forskning visar att vardagsfungerande för unga med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar påverkas av samma faktorer som andra ungdomar men att effekten av funktionsnedsättningen blir mer framträdande i skolan.

Föränderlig tillblivelse: Figurationen av det posthumana förskolebarnet

Therese Lindgren har forskat om förskolebarnets tillblivelse i skärningspunkten mellan utbildningsforskning, policy och praktik.

Raka spår, sidospår, stopp: Vägen genom gymnasieskolans språkintroduktion som ung och ny i Sverige

Mirjam Hagström har utforskat hur ungdomar som nyligen har kommit till Sverige upplever sin vardag, i och utanför skolan, under den första tiden efter migrationen, samt hur de ser på sin framtid i det svenska samhället.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema sambedömning
  Nytt nr ute nu!

Tema sambedömning

Ligger skolans likvärdighetsproblem i betygssättningen – och stavas lösningen i så fall sambedömning? Dessutom: Intervju med den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek, som inte skräder orden när det gäller lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Svart på vitt – svårt bryta segregationen i skolan

På den ena skolan egna laptops, på den andra delar 400 elever en sal med stationära datorer. Elever från hem med låg utbildning får sämst undervisning – bäst undervisning finns på skolor med välbärgade föräldrar. Tio års forskning ger en tydlig bild av det som forskarna kallar pedagogisk segregation.

Vardagsanknuten matematikundervisning ger sämre resultat

Hur bör mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? En ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik ger en tydlig fingervisning. Att lägga tid på att eleverna lär sig saker utantill verkar leda till bättre inlärning, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken till elevernas vardag.

Så kan skolan och lärare hantera hoten mot demokratin

Forskare, lärare, lärarstudenter och skolpolitiker från hela Norden var samlade på Örebro universitet i slutet på oktober för konferensen Nordic education in a democratically troublesome time.

”Mer forskning innan reformer genomförs”

Debatten om huruvida ett fokus på kunskapssyn är produktivt för skolan fortsätter. Malin Tväråna varnar för att denna lägger ut dimridåer för det som spelar roll – det som händer i klassrummet. Hon efterlyser därför praktikgrundade studier om hur undervisning egentligen fungerar.

Cracking the school breakfast code

Historically, stigma and issues of accessibility have kept many hungry students from eating school breakfast. Schools nationwide serve about 57 low-income children breakfast for every 100 who participate in the school lunch program. Here’s the good news: participation is rising. Try these tips for growth from schools that are successfully feeding students the most important meal of the day.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats