Matematiskt gestaltande i förskolan

Hur använder barn matematik i förskolan, och hur utformar förskollärare undervisning med matematiskt innehåll? Det har Kerstin Bäckman forskat om.

Fakta
Disputation

2015-01-29

Titel (sv)

Matematiskt gestaltande i förskolan

Författare

Kerstin Bäckman

Handledare

Professor Marita Lindahl, Åbo Akademi, professor Christina Gustafsson

Institution

Pedagogiska fakulteten

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Kerstin Bäckman

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens syfte är att studera hur matematik erfars och används i förskolebarns aktiviteter och hur förskollärare utformar undervisning med matematiskt innehåll. Studierna omfattar barns handlingar i olika aktiviteter utifrån ett matematiskt perspektiv och vidare förskollärares intentioner med och genomförande av undervisning i matematik. Dessutom studeras förskollärares uppfattningar av kunskapsbehov i undervisning. De teoretiska utgångspunkterna är variationsteori och sociokulturell teoribildning. Med variationsteorin sätts bl.a. fokus på hur matematikinnehållet behandlas i lärsituationer där förskollärarna valt lärandeobjekt. Det sociokulturella perspektivet har valts därför att barns matematiska lärande i lek ofta sker i samspel med andra och i mötet med kulturellt förmedlade begrepp. Till det teoretiska ramverket hör även didaktiska utgångspunkter. Studien är kvalitativ med videografi och fenomenografi som metodologiska forskningsansatser. I studien har videoobservationer och förskollärarintervjuer använts som metoder för insamling av data. Resultatet visar att matematik i barns lek omfattar volym, geometriska former, tyngd, ”många” och positionering. Situationerna inkluderar även storlek, mönster, proportioner, räkning och parbildning. Förskollärares intentioner, planering och iscensättning av sitt målinriktade arbete är att alla barn ska ges möjlighet att urskilja ett matematiskt innehåll. Intentionen omfattar också att synliggöra lärandeobjekt i ”här-och-nu”-situationer. Variation och ett tydligt fokus på det matematiska innehållet är viktigt i iscensättningen. Ett av studiens kunskapsbidrag handlar om matematikdidaktik i förskolan. Det rör undervisning av matematik och omfattar de kunskaper förskollärare anser sig behöva när de undervisar. Detta inkluderar såväl teoretiska som praktiska kunskaper om barn och barns lärande som didaktiska frågeställningar och strategier. Slutsatser är att förskollärare behöver ha vissa baskunskaper som omfattar matematik och matematikdidaktik.

Sidan publicerades 2015-01-22 11:45 av John Miller
Sidan uppdaterades 2015-03-23 11:24 av John Miller


Relaterat

Demokrati i förskolan ett komplext uppdrag

Hur arbetar man med demokrati i förskolans verksamhet? Och hur agerar barnen i relation till det som händer i verksamheten? Det har Katarina Ribaeus forskat om.

Inspirerande platser lockar till möten mellan de yngsta

Genom sitt utforskande av ljusbord, speglar och en koja kunde de yngsta barnen på förskolan Sunnebo kommunicera utan ord. Dessa mötesplatser blev också ett bra sätt för de nya barnen att lära känna varandra, säger Christel Eklöf som skrivit en utvecklingsartikel med sina kollegor på förskolan.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan.

Med avhandlingen "Att erövra litteracitet" vill Elisabeth Björklund vinna kunskap om hur litteracitet erövras och uttrycks bland de yngsta barnen i förskolan.

Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan

Det undersöker Anette Emilson i avhandlingen "Det önskvärda barnet", där hon bland annat har tittat på barns delaktighet och inflytande i förskolan samt hur förskolefostran uttrycks i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn.

Värdegrund, demokrati och tolerans

I avhandlingen "Värdegrund, demokrati och tolerans" gör Pia Nykänen en kritisk granskning av olika skrivningar om värdegrunden utifrån ett moralfilosofiskt angreppssätt. Hon granskar olika teman som alla förts fram som värdegrundsrelaterade

Hållpunkter för lärande. <br>Småbarns möten med matematik

I avhandlingen "Hållpunkter för lärande" studerar Camilla Björklund småbarns erfarenheter och lärande i daghemsmiljö när det gäller just matematik. I studien synliggörs den matematik som barnen möter i den dagliga verksamheten på småbarnsavdelningen.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

”All skolfrånvaro kan vara av ondo”

Frånvaron är en central del av svensk skolas problem och samtidigt en del av lösningen, skriver Aggie Öhman som arbetar med  skolfrånvaro i skola och kommuner.