Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology

Thomas Nordströms forskning visar hur anpassad undervisning kan användas för riktade insatser gentemot elevers individuella behov och hur användandet av assisterande teknik kan vara välgörande för elever med grava lässvårigheter.

Fakta
Disputation

2018-11-30

Titel (eng)

Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology

Författare

Thomas Nordström

Handledare

Professor Idor Svensson, Linnéuniversitetet Associate Professor Stefan Gustafson, Linköpings universitet Rickard Carlsson, Linnéuniversitetet

Opponent

Professor Dave Edyburn, University of Central Florida

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Thomas Nordström

Svenskt abstrakt:

Att lära sig att läsa är ett av de viktigaste målen i utbildningssystemet eftersom läsning möjliggör förvärvandet av kunskaper hos individer och att aktivt delta i samhällslivet. Trots forskning och framsteg i utbildningssystemet utvecklar inte alla elever läsfärdigheter i nivå med utbildningsmässiga och samhälleliga krav. Studie I syftade till att visa på den relativa betydelsen av att elever utvecklar adekvat läsförmåga för att lyckas akademiskt och att därigenom motivera interventioner i syfte att motverka den negativa inverkan av en nedsatt läsförmåga. Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska två metoder för att förbättra elevers möjligheter att utveckla en funktionell läs- och skrivkunnighet. Den första metoden fokuserade på lärares användning av bedömningar av läsfärdigheter och undervisningsrekommendationer för riktade undervisningsinsatser omfattande alla elever i klassrumsundervisningen (studie II). Den andra metoden fokuserade på användandet av assisterande läs- och skrivteknik (primärt med text-till-tal och tal-till-text funktioner) för elever i grava läs- ochskrivsvårigheter (studie III och IV). Studie I genomfördes som en uppföljningsstudie av ett tidigare projekt, i vilket screeningdata av ordavkodningsförmåga i andra klass (N=1784) analyserades i multipla regressionsanalyser för att predicera avgångsbetyg och ämnesval i årkurs 9. Studie II genomfördes som en lärarintervention inom ett större läsutbildningsprojekt, i vilket deltagande årskurs 1-3 lärare (N=8) använde programmet i syfte att stärka den ordinarie läsundervisningen. Lärarna intervjuades i fokusgruppsträffar och deras utsagor analyserades med kvalitativ metod. Studie III och IV utgjordes av en sex veckors assisterande teknikintervention (M=21 träningstillfällen) för elever med grava lässvårigheter i årskurs 4, 8 och i gymnasiet (N=146 deltagare före första mätningen). Interventionen hade en randomiserad kontrollgruppsdesign med ytterligare experimentella inslag, inklusive för-test, efter-test och ettårsuppföljning förutom datainsamling om elevers, föräldrars och lärares erfarenheter. Interventionen utvärderades både med kvantitativa och kvalitativa metoder. Studie I visade att elevers tidiga läsfärdigheter predicerade senare skolresultat,vilket innebar att elever med låga läsfärdigheter erhöll lägre betyg och utbildningsmässiga möjligheter än elever med högre läsfärdigheter. Således, fyndet motiverade att undersöka interventioner i syfte att motverka de negativa konsekvenserna av nedsatt läsförmåga. Studie II visade att lärare kunde använda bedömningsdata och rekommendationer, vilket resulterade i ökad medvetenhet hos lärarna om elevernas lärande och hur undervisningen organiserades. Inverkan av programanvändningen gällande riktade undervisningsinsatser, var, emellertid, ganska begränsat och krävde ytterligare implementering av programmet. Studie III och IV visade att assisterande teknik kan användas för att ta till sig text (dvs., att läsa) och att kommunicera text (dvs., att skriva) för elever i grava lässvårigheter, vilket påverkade elevernas motivation att interagera med text och skolarbete generellt sett. Men, utsträckningen av elevernas användning av tekniken varierade och pekade mot betydelsen av lärarstöd för att använda tekniken effektivt, och för fortsatt användning i klassrumsundervisning. Uppskattningsvis fortsatte 70% av eleverna att använda tekniken efter interventionen.Ytterligare fynd påvisade den relativa fördelen av assisterande teknik gällande ökad läshastighet och att elever som använde tekniken inte verkade tappa läsfärdighetsnivåer i jämförelse med kontrolleleverna, undersökt omedelbart efter interventionen och efter ett år. Summerat, avhandlingen visade hur anpassad undervisning, baserat på bedömningsdata och rekommendationer, kan användas för riktade insatser gentemot elevers individuella behov och hur användandet av assisterande teknik kan vara välgörande för elever med grava lässvårigheter.

Sidan publicerades 2018-12-04 13:05 av
Sidan uppdaterades 2019-01-25 10:02 av


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

4,3 miljoner kronor till forskning om asylsökande ungdomar och hälsoundervisning i skolan

Hur kan skolan förbättra hälsoundervisningen för nyanlända ungdomar – en grupp där idén om hälsa kan upplevas som oklar och problematisk. Det ska Örebroforskaren Valeria Varea studera efter att ha fått 4,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Så kommer ni igång med drama och digitala verktyg

Förskollärarna Linda Bjällerstedt och Sara Bergström berättar om arbetet bakom barnens äventyr. De passar också på att tipsa om hur du kan komma igång med drama och digitala verktyg.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.