Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology

Thomas Nordströms forskning visar hur anpassad undervisning kan användas för riktade insatser gentemot elevers individuella behov och hur användandet av assisterande teknik kan vara välgörande för elever med grava lässvårigheter.

Fakta
Disputation

2018-11-30

Titel (eng)

Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology

Författare

Thomas Nordström

Handledare

Professor Idor Svensson, Linnéuniversitetet Associate Professor Stefan Gustafson, Linköpings universitet Rickard Carlsson, Linnéuniversitetet

Opponent

Professor Dave Edyburn, University of Central Florida

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Thomas Nordström

Svenskt abstrakt:

Att lära sig att läsa är ett av de viktigaste målen i utbildningssystemet eftersom läsning möjliggör förvärvandet av kunskaper hos individer och att aktivt delta i samhällslivet. Trots forskning och framsteg i utbildningssystemet utvecklar inte alla elever läsfärdigheter i nivå med utbildningsmässiga och samhälleliga krav. Studie I syftade till att visa på den relativa betydelsen av att elever utvecklar adekvat läsförmåga för att lyckas akademiskt och att därigenom motivera interventioner i syfte att motverka den negativa inverkan av en nedsatt läsförmåga. Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska två metoder för att förbättra elevers möjligheter att utveckla en funktionell läs- och skrivkunnighet. Den första metoden fokuserade på lärares användning av bedömningar av läsfärdigheter och undervisningsrekommendationer för riktade undervisningsinsatser omfattande alla elever i klassrumsundervisningen (studie II). Den andra metoden fokuserade på användandet av assisterande läs- och skrivteknik (primärt med text-till-tal och tal-till-text funktioner) för elever i grava läs- ochskrivsvårigheter (studie III och IV). Studie I genomfördes som en uppföljningsstudie av ett tidigare projekt, i vilket screeningdata av ordavkodningsförmåga i andra klass (N=1784) analyserades i multipla regressionsanalyser för att predicera avgångsbetyg och ämnesval i årkurs 9. Studie II genomfördes som en lärarintervention inom ett större läsutbildningsprojekt, i vilket deltagande årskurs 1-3 lärare (N=8) använde programmet i syfte att stärka den ordinarie läsundervisningen. Lärarna intervjuades i fokusgruppsträffar och deras utsagor analyserades med kvalitativ metod. Studie III och IV utgjordes av en sex veckors assisterande teknikintervention (M=21 träningstillfällen) för elever med grava lässvårigheter i årskurs 4, 8 och i gymnasiet (N=146 deltagare före första mätningen). Interventionen hade en randomiserad kontrollgruppsdesign med ytterligare experimentella inslag, inklusive för-test, efter-test och ettårsuppföljning förutom datainsamling om elevers, föräldrars och lärares erfarenheter. Interventionen utvärderades både med kvantitativa och kvalitativa metoder. Studie I visade att elevers tidiga läsfärdigheter predicerade senare skolresultat,vilket innebar att elever med låga läsfärdigheter erhöll lägre betyg och utbildningsmässiga möjligheter än elever med högre läsfärdigheter. Således, fyndet motiverade att undersöka interventioner i syfte att motverka de negativa konsekvenserna av nedsatt läsförmåga. Studie II visade att lärare kunde använda bedömningsdata och rekommendationer, vilket resulterade i ökad medvetenhet hos lärarna om elevernas lärande och hur undervisningen organiserades. Inverkan av programanvändningen gällande riktade undervisningsinsatser, var, emellertid, ganska begränsat och krävde ytterligare implementering av programmet. Studie III och IV visade att assisterande teknik kan användas för att ta till sig text (dvs., att läsa) och att kommunicera text (dvs., att skriva) för elever i grava lässvårigheter, vilket påverkade elevernas motivation att interagera med text och skolarbete generellt sett. Men, utsträckningen av elevernas användning av tekniken varierade och pekade mot betydelsen av lärarstöd för att använda tekniken effektivt, och för fortsatt användning i klassrumsundervisning. Uppskattningsvis fortsatte 70% av eleverna att använda tekniken efter interventionen.Ytterligare fynd påvisade den relativa fördelen av assisterande teknik gällande ökad läshastighet och att elever som använde tekniken inte verkade tappa läsfärdighetsnivåer i jämförelse med kontrolleleverna, undersökt omedelbart efter interventionen och efter ett år. Summerat, avhandlingen visade hur anpassad undervisning, baserat på bedömningsdata och rekommendationer, kan användas för riktade insatser gentemot elevers individuella behov och hur användandet av assisterande teknik kan vara välgörande för elever med grava lässvårigheter.

Sidan publicerades 2018-12-04 13:05 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2019-01-25 10:02 av Hedda Lovén


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.