Med blicken på möten. Bubers pedagogiska idé i dialog med förskolans praktik

Maria Fredriksson vill med sin avhandling utveckla en fördjupad kunskap om möten mellan barn och pedagoger i en förskolepraktik.

Fakta
Disputation

2019-12-06

Titel (sv)

Med blicken på möten. Bubers pedagogiska idé i dialog med förskolans praktik

Författare

Maria Fredriksson

Handledare

Professor Sara Irisdotter Aldenmyr, Högskolan Dalarna Professor Ann Quennerstedt, Örebro universitet Boglárka Straszer, Högskolan Dalarna

Opponent

Professor Jonas Aspelin, Högskolan Kristianstad

Lärosäte

Högskolan i Dalarna

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Maria Fredriksson

Abstract in English:

This thesis aims to develop knowledge and empirical understanding relating to encounters between preschool children and their teachers. Supported by Martin Buber’s philosophy of dialogue and research, it describes the interpersonal encounters between preschool children and their teachers as being the most significant aspect of educational practice as well as foundational for learning. This doctoral thesis comprises two studies, both of which are video-documented observational studies conducted at a preschool that had 53 children and ten teachers.

The first study, which is a summarised rewrite of a published licentiate thesis, examines dialogue as being a form of qualitative encounter between teacher and child. The focus of interest is the effect on a dialogue when more children join one already in progress. Results demonstrate that the dialogue can be interrupted; interrupted and then resumed with a new participant; interrupted and then resumed without a new participant; or simply continued without a new participant. It is the action on the part of the teacher in these situations that seems to have the greatest effect.

The second study focuses on the preconditions of educational encounters. Of interest here are the following questions: what aspects of a teacher’s actions can be understood as forming the preconditions of educational encounters?; what aspects of teaching are significant when it comes to opportunities for educational encounters?; and how can relationship- and knowledge-building dimensions of educational encounters be considered intertwined?

Results demonstrate that teachers’ actions that serve to create the preconditions of educational encounters are often everyday and spontaneous, where attentiveness, tolerance, affirmation and extending are significant. These actions often occur simultaneously and are affected by the actions of the children. Together, the results provide opportunity to put words to and highlight how small everyday actions on the part of the teacher can be considered fundamental for educational encounters that simultaneously build relationships and knowledge.

Sidan publicerades 2020-01-08 09:23 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-06 10:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Stockholm

Nya datum 17-18 sept! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Fullmatade och intressanta dagar - både i Göteborg och Stockholm!

När förskolan möter neurovetenskap: Kunskapsteoretiska möten i teori och i praktik

Vad kan förskoledidaktiskt arbete på vetenskaplig grund innebära i mötet med neurovetenskap med avseende på kunskapsteorier och didaktiskt arbete med språkpraktiker och språkutveckling? Det är en av frågorna som Lena Aronsson undersöker i sin avhandling.

Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

Ellinor Skaremyrs avhandling ökar kunskapen om hur förskolan bättre kan stödja minoritetsspråk i sin verksamhet.

Barn använder material som kommunikativa verktyg

Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.

När förskola och neurovetenskap möts vidgas repertoaren

Vad händer med förskolans teori och praktik om den öppnar dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning? Det har Lena Aronsson forskat om.

Learning science through aesthetic experience in elementary school. Aesthetic judgement, metaphor and art.

Britt Jakobsons avhandling "Learning science through aesthetic experience " handlar om den roll estetiskt meningsskapande spelar när yngre skolbarn lär sig NO. Hennes resultat visar att estetiskt erfarande är avgörande för den riktning lärandet tar.

Food for Thought. Communication and the transformation of work experience in web-based in-service training

Det övergripande forskningsintresset i Mona Nilsens avhandling "Food for Thought" är att bidra till en förståelse av den typ av kommunikation som utvecklas i webbaserade miljöer, och hur sådanamiljöer utgör arenor för kommunikativ socialisation och lärande för yrkesverksamma.

Meta-managing: A Study on How Superiors and Subordinates Manage Their Relationship in Everyday Work

Susanne Lundholms avhandling "Meta-managing: A Study on How Superiors and Subordinates Manage Their Relation" utforskar hur relationen mellan överordnade och underordnade konstrueras i det dagliga arbetet.

Reading Nature: developing ecological literacy through teaching

Ola Magntorn har studerat elevers förmåga att tolka naturen ur ett ekologiskt pespektiv. Genom att följa utvecklingen hos lärarstudenter och elever i grundskolan försöker Ola identifiera de faktorer som gör att ekologiska kunskaper når fram.

Konstruktionen av kön i skolpolitiska texter 1948 – 1994, med särskilt fokus på naturvetenskap och teknik

Laborativt arbete i grundskolans senare år: lärares mål och hur de implementeras

Att laborationer har en naturlig och central plats i naturvetenskaplig undervisning håller de flesta med om. I avhandlingen "Laborativt arbete i grundskolans senare år" vill Per Högström ge ytterligare kunskap om det laborativa arbetet i svensk grundskola.

Flexibility in knowing school mathematics in the contexts of a Swedish and an Indian school class

Det huvudsakliga syftet med Ingrid Dashs avhandling "Flexibility in knowing school mathematics" har varit att nå insikt i olika förståelseformer i skolmatematik och former av lärandeidentiteter i två miljöer: en skolklass i södra Sverige och en i Orissa.

Embodied Pedagogical Agents: From Visual Impact to Pedagogical Implications

Programmerade lärare i datorn kan visa oss vägen och öka vårt intresse för att lära. det framgår av Magnus Haakes avhandling "Embodied Pedagogical Agents - From Visual Impact to Pedagogical Implications"

Nature and Sustainability: An Educational Study with Rousseau and Foucault

Lili-Ann Wolffs avhandling "Nature and Sustainability: An Educational Study with Rousseau and Foucault" fokuserar på människans förhållande till naturen och de politiska kraven på en hållbar utveckling ur ett historiskt och filosofiskt utbildningsperspektiv.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Undervisa på distans – så kan du arbeta

Struktur är viktig i all undervisning – men det är särskilt viktigt när undervisningen sker på distans. Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, har sammanställt tips och råd för dig som ska undervisa på distans.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.