Med facit i hand: Normalitet, elevskap och vänlig maktutövning i två svenska skolor

Vad är egentligen normalitet och hur lär man sig att behärska elevskapet? Det undersöker Åsa Bartholdsson i sin avhandling, som visar att normalitetens gränser vaktas av skolans normsystem och det hon kallar "vänlig" maktutövning.

Fakta
Disputation

2007-06-07

Titel (sv)

Med facit i hand: Normalitet, elevskap och vänlig maktutövning i två svenska skolor

Författare

Åsa Bartholdsson

Handledare

Docent Karin Norman

Opponent

Docen Karin Zetterqvist Nelson, Linköpings universitet

Institution

Socialantropologiska institutionen

Lärosäte

SU – Stockholms universitet

Länkar
Läs pressmeddelande (SU)
Läs Skolportens intervju med Åsa Bartholdsson
Läs mer om Åsa Bartholdsson
Läs första kapitlet ur

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling handlar om den läroprocess genom vilken elevskap, en särskild form av normalitet, formas inom ramen för den svenska skolan. Den svenska skolan ska, enligt de nationella styrdokumenten präglas av demokratiska principer och respekt för individen. Elevsocialisation sker då, som avhandlingen belyser, idealt genom vänlig maktutövning . Detta förutsätter elever som är benägna att auktorisera lärares maktutövning, tar ansvar och anpassar sig till de normer som råder. Genom den vänliga styrningen leds eleven mot att tillägna sig ett visst vetande för hur en elev ska uttrycka sig själv som person, både språkligt och i handling och hantera den mångfald av samtidiga relationer som råder i skolan. Elevskapet handlar också om att göra sig tillgänglig för såväl introspektion, som inspektion av seende professionella personer. Skapandet av eleven är en komplex socialisations- och normaliseringsprocess och huruvida eleven bemästrar detta eller inte mäts i termer av elevens mognad och i vilken utsträckning eleven är sig själv . Maktutövningen är därför vänlig också genom att omsorg om elevens bästa står i förgrunden, ett omsorgsanspråk som formuleras i en diskursiv växelverkan mellan skolans professionella socialisatörer och dominanta diskurser i samhället kring barn, föräldrar och skolan idag . Det etnografiska materialet bygger huvudsakligen på fältarbete i en förskoleklass och en klass i skolår fem, i två olika svenska skolor under perioden augusti 1999 till juni 2002.

Sidan publicerades 2007-05-16 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-02 10:07 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.