Med facit i hand: Normalitet, elevskap och vänlig maktutövning i två svenska skolor

Vad är egentligen normalitet och hur lär man sig att behärska elevskapet? Det undersöker Åsa Bartholdsson i sin avhandling, som visar att normalitetens gränser vaktas av skolans normsystem och det hon kallar "vänlig" maktutövning.

Fakta
Disputation

2007-06-07

Titel (sv)

Med facit i hand: Normalitet, elevskap och vänlig maktutövning i två svenska skolor

Författare

Åsa Bartholdsson

Handledare

Docent Karin Norman

Opponent

Docen Karin Zetterqvist Nelson, Linköpings universitet

Institution

Socialantropologiska institutionen

Lärosäte

SU – Stockholms universitet

Länkar
Läs pressmeddelande (SU)
Läs Skolportens intervju med Åsa Bartholdsson
Läs mer om Åsa Bartholdsson
Läs första kapitlet ur

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling handlar om den läroprocess genom vilken elevskap, en särskild form av normalitet, formas inom ramen för den svenska skolan. Den svenska skolan ska, enligt de nationella styrdokumenten präglas av demokratiska principer och respekt för individen. Elevsocialisation sker då, som avhandlingen belyser, idealt genom vänlig maktutövning . Detta förutsätter elever som är benägna att auktorisera lärares maktutövning, tar ansvar och anpassar sig till de normer som råder. Genom den vänliga styrningen leds eleven mot att tillägna sig ett visst vetande för hur en elev ska uttrycka sig själv som person, både språkligt och i handling och hantera den mångfald av samtidiga relationer som råder i skolan. Elevskapet handlar också om att göra sig tillgänglig för såväl introspektion, som inspektion av seende professionella personer. Skapandet av eleven är en komplex socialisations- och normaliseringsprocess och huruvida eleven bemästrar detta eller inte mäts i termer av elevens mognad och i vilken utsträckning eleven är sig själv . Maktutövningen är därför vänlig också genom att omsorg om elevens bästa står i förgrunden, ett omsorgsanspråk som formuleras i en diskursiv växelverkan mellan skolans professionella socialisatörer och dominanta diskurser i samhället kring barn, föräldrar och skolan idag . Det etnografiska materialet bygger huvudsakligen på fältarbete i en förskoleklass och en klass i skolår fem, i två olika svenska skolor under perioden augusti 1999 till juni 2002.

Sidan publicerades 2007-05-16 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-02 10:07 av


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

Ledarskapsutveckling sker i vardagen

Ledarskapsutveckling är så mycket mer än ledarskapskurser. Ledarskapsutveckling kan med fördel också ske i det dagliga arbetet, exempelvis genom förändringar i arbetsuppgifter, roller eller organisatoriska förändringar, visar forskning från Jönköping university.

How automation could change teaching, learning

Technology could change the role of teachers for the better, according to Thomas Arnett, senior research fellow in education for the Christensen Institute.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).