Med uppgift att lära – Om matematikuppgifter som en resurs för lärande

Elever inom gymnasieskolan erbjuds begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Det visar Jonas Jäder i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2020-01-10

Titel (sv)

Med uppgift att lära – Om matematikuppgifter som en resurs för lärande

Titel (eng)

A task to teach : on mathematical tasks as a resource for learning

Författare

Jonas Jäder

Handledare

Professor Johan Lithner, Umeå universitet Mathias Norqvist, Umeå universitet Anna Teledahl, Högskolan Dalarna.

Opponent

Professor Frode Rönning, Norwegian University of Science and Technology

Institution

Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Jonas Jäder

Svenskt abstrakt:

Elevers möjligheter att utveckla sin kunskap i matematik påverkas av de uppgifter de arbetar med. Det är möjligt att göra en distinktion mellan rutinuppgifter och matematiska problem. En rutinuppgift är en uppgift som en elev kan lösa genom att använda en välbekant metod, eller genom att imitera en förlaga. För att lösa ett matematiskt problem behöver däremot eleven konstruera en för henne ny lösningsmetod. För att utveckla sin matematiska kunskap behöver elever möta såväl rutinuppgifter som matematiska problem. Problemlösning kan skapa förutsättningar för en elev att utveckla såväl en kreativ problemlösningsförmåga, som en konceptuell, matematisk förståelse.

Avhandlingen består av fem studier med ett fokus på matematikuppgifter, där studie 1-3 syftade till att undersöka vilka möjligheter att arbeta med matematisk problemlösning som elever i gymnasieskolan erbjuds. Detta undersöktes genom läroboksanalyser, studier av elevers arbete med uppgifter och av elevers uppfattningar om matematik. Uppgifter i läroböcker från 12 länder analyserades (studie 1) och ungefär 10 procent av dessa var matematiska problem. Eleverna arbetade (studie 2) nästan uteslutande med de uppgifter som av läroboksförfattarna kategoriserats som enkla och utan att arbeta problemlösande. Bland dessa uppgifter var andelen matematiska problem 4 procent. Inte heller bland uppgifter som kategoriserats som till exempel ’problemlösning’ eller ’utforska’ var matematiska problem i övervikt. Resultaten var relativt lika för de tolv ländernas läroböcker. Elevers uppfattningar om att rutinarbete är säkrare och något som är rimligt att förvänta sig i matematik (studie 3) kan ha en ytterligare påverkan på deras möjligheter att arbeta problemlösande. Med tanke på de positiva effekter som påvisats för elever som arbetar med problemlösning verkar elevers möjligheter att arbeta med problemlösning begränsade. Det finns potential i att såväl utveckla innehållet i läroböckerna för att öka andelen matematiska problem, som i ett medvetet uppgiftsurval från dessa läroböcker.

Syftet med studie 4 och 5 var att fördjupa förståelsen för problemlösning. Ett analytiskt ramverk har utvecklats för att identifiera kreativa, konceptuella och andra utmaningar i elevers problemlösning. Respektive utmaning karaktäriserades för att ytterligare fördjupa förståelsen för dessa och för problemlösning. Elevers arbete med matematiska problem (studie 4) och lärares förväntningar på de utmaningar elever möter vid problemlösning (studie 5) studerades. Konceptuella och kreativa utmaningar visade sig vara de mest centrala vid elevers problemlösning. Genom den karaktäristik som knöts till respektive utmaning kan svårigheter med att identifiera, framför allt kreativa utmaningar, och relationen mellan uppgift och utmaning diskuteras.

Sidan publicerades 2020-01-09 10:21 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-01-27 12:20 av Susanne Sawander


Relaterat

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Få uppgifter i matematikböcker på gymnasiet kan betraktas som problemlösningsuppgifter. Det går emot vad läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på som givande metoder för att lära sig matematik, konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Clearing for Action: Leadership as a Relational Phenomenon

Syftet med Lucia Crevanis avhandling "Clearing for Action: Leadership as a Relational Phenomenon" är att öka förståelsen för ledarskap som ett socialt fenomen.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities

Helene Lidström har i sin avhandling "ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities" undersökt om barn och ungdomar med rörelsehinder är delaktiga i datoraktiviteter i skolan och på fritiden i samma omfattning som barn i allmänhet.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser