Med uppgift att lära – Om matematikuppgifter som en resurs för lärande

Elever inom gymnasieskolan erbjuds begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Det visar Jonas Jäder i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2020-01-10

Titel (sv)

Med uppgift att lära – Om matematikuppgifter som en resurs för lärande

Titel (eng)

A task to teach : on mathematical tasks as a resource for learning

Författare

Jonas Jäder

Handledare

Professor Johan Lithner, Umeå universitet Mathias Norqvist, Umeå universitet Anna Teledahl, Högskolan Dalarna.

Opponent

Professor Frode Rönning, Norwegian University of Science and Technology

Institution

Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Jonas Jäder

Svenskt abstrakt:

Elevers möjligheter att utveckla sin kunskap i matematik påverkas av de uppgifter de arbetar med. Det är möjligt att göra en distinktion mellan rutinuppgifter och matematiska problem. En rutinuppgift är en uppgift som en elev kan lösa genom att använda en välbekant metod, eller genom att imitera en förlaga. För att lösa ett matematiskt problem behöver däremot eleven konstruera en för henne ny lösningsmetod. För att utveckla sin matematiska kunskap behöver elever möta såväl rutinuppgifter som matematiska problem. Problemlösning kan skapa förutsättningar för en elev att utveckla såväl en kreativ problemlösningsförmåga, som en konceptuell, matematisk förståelse.

Avhandlingen består av fem studier med ett fokus på matematikuppgifter, där studie 1-3 syftade till att undersöka vilka möjligheter att arbeta med matematisk problemlösning som elever i gymnasieskolan erbjuds. Detta undersöktes genom läroboksanalyser, studier av elevers arbete med uppgifter och av elevers uppfattningar om matematik. Uppgifter i läroböcker från 12 länder analyserades (studie 1) och ungefär 10 procent av dessa var matematiska problem. Eleverna arbetade (studie 2) nästan uteslutande med de uppgifter som av läroboksförfattarna kategoriserats som enkla och utan att arbeta problemlösande. Bland dessa uppgifter var andelen matematiska problem 4 procent. Inte heller bland uppgifter som kategoriserats som till exempel ’problemlösning’ eller ’utforska’ var matematiska problem i övervikt. Resultaten var relativt lika för de tolv ländernas läroböcker. Elevers uppfattningar om att rutinarbete är säkrare och något som är rimligt att förvänta sig i matematik (studie 3) kan ha en ytterligare påverkan på deras möjligheter att arbeta problemlösande. Med tanke på de positiva effekter som påvisats för elever som arbetar med problemlösning verkar elevers möjligheter att arbeta med problemlösning begränsade. Det finns potential i att såväl utveckla innehållet i läroböckerna för att öka andelen matematiska problem, som i ett medvetet uppgiftsurval från dessa läroböcker.

Syftet med studie 4 och 5 var att fördjupa förståelsen för problemlösning. Ett analytiskt ramverk har utvecklats för att identifiera kreativa, konceptuella och andra utmaningar i elevers problemlösning. Respektive utmaning karaktäriserades för att ytterligare fördjupa förståelsen för dessa och för problemlösning. Elevers arbete med matematiska problem (studie 4) och lärares förväntningar på de utmaningar elever möter vid problemlösning (studie 5) studerades. Konceptuella och kreativa utmaningar visade sig vara de mest centrala vid elevers problemlösning. Genom den karaktäristik som knöts till respektive utmaning kan svårigheter med att identifiera, framför allt kreativa utmaningar, och relationen mellan uppgift och utmaning diskuteras.

Sidan publicerades 2020-01-09 10:21 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-01-27 12:20 av Susanne Sawander


Relaterat

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Få uppgifter i matematikböcker på gymnasiet kan betraktas som problemlösningsuppgifter. Det går emot vad läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på som givande metoder för att lära sig matematik, konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities

Helene Lidström har i sin avhandling "ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities" undersökt om barn och ungdomar med rörelsehinder är delaktiga i datoraktiviteter i skolan och på fritiden i samma omfattning som barn i allmänhet.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

”Want to rethink education after Covid-19? Creative solutions mean taking more risks”

Act like entrepreneurs and avoid missing opportunities. Educational leaders should be less risk averse, seize opportunities and try out new ideas, even if you only have 50 percent of the information, writes Henry M. Smith, assistant professor at the Johns Hopkins School of Education and a former U.S. assistant secretary of education.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.

Knowledge is power against hate: Online course designed to set Holocaust record straight

Initially geared to help educators, the free program was designed to help everyone from parents, grandparents, clergy of all faiths, youth-group leaders and the general public seeking a way to begin to understand what really happened.