Med(ie)vetenhet, motstånd och engagemang: Gymnasieungdomars tal om och erfarenheter av religion

Anna Wrammert har undersökt hur gymnasieelever med olika etnisk och religiös bakgrund reflekterar kring möten med religion i medier, skola och andra sociala sammanhang och vad det har för konsekvenser för undervisning i ämnet religionskunskap.

Fakta
Disputation

2021-09-17

Titel (sv)

Med(ie)vetenhet, motstånd och engagemang: Gymnasieungdomars tal om och erfarenheter av religion

Författare

Anna Wrammert

Handledare

Docent Anders Sjöborg, Uppsala universitet Teologie doktor Malin Löfstedt, Uppsala universitet

Opponent

Professor Marie von der Lippe, Universitetet i Bergen

Institution

Teologiska institutionen

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande

Abstract in English:

Media and school constitute the two contexts where young people in contemporary, secularized Sweden most frequently encounter religion. The aim of this study is to explore how upper secondary students talk about their experiences of encounters with religion in various media and other social settings. In addition, the aim is to discuss what implications the results of the study have for the school subject Religious Education (RE). The study was conducted at three different schools and in three different municipalities in Sweden, using a qualitative abductive approach. Data was gained through text writing, focus groups and individual interviews. Students from various ethnic, religious and cultural backgrounds participated in the study, as well as from both vocational and preparatory programs. The material was analyzed through constructive thematic coding analysis (CTA) and by using theoretical perspectives concerning the interplay between agency and religious literacy. The results show how students described encounters with different aspects of religion in both the media, school settings and together with family and friends as common. Students expressed both engagement and ambivalence towards talking about religion with each other and others. The most noticeable result was an awareness of, and a strong critique towards, stereotyped and simplified depictions of religion in particularly established news media, films and TV series. Encounters with religion on social media platforms included both negative (e.g., fake news and hate) and positive (e.g., a higher degree of representation and inside knowledge) experiences. Theoretically, the findings suggest that agency as resistance, empowerment, awareness and engagement was visible in the students’ talk. This applies to an understanding of functional, cultural and critical religious literacy as agency. The results also indicate that social relations, such as media, friends and family and different cultural values, such as tolerance, autonomy and a critical stance towards religion, constitute possibilities as well as limitations concerning the students’ agency and talk about religion. The author argues that the study provides new empirical knowledge about young people and religion in contemporary pluralistic Sweden as well as developed theoretical understandings of the concept religious literacy.

Sidan publicerades 2021-09-01 09:20 av Susanne Sawander


Relaterat

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Religionskunskap Webbkonferens

Fyra kunniga föreläsare presenterar de senaste forskningsrönen om bland annat etikundervisning, kontroversiella frågor och globaliseringens effekter på religionen. Delta i Stockholm den 10 november eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 15–29 november. Tips! 15% rabatt om du även vill gå på konferensen i Historia, 9 november.

Historia Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat historiebruk, att arbeta med historiska källor i undervisningen samt hur man kan bemöta extrema åsikter i klassrummet! Välkommen!

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Pandemin väckte frågor om pedagogik

Pandemin har skapat lite av en pedagogisk identitetskris för folkhögskolan och lett till att folkhögskolepedagogiken kommit i fokus på ett nytt sätt. Det menar Alexandra Söderman, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet, som skrivit en rapport om hur distansundervisningen lett till nya arbetssätt i folkhögskolan.

Forskning i praktiken ska bota matterädslan

Lärare och forskare samarbetar för att motverka rädsla och oro över matematik – och samtidigt få upp betygen. ”Lärare kan använda mer alternativa undervisningsmetoder, uppmuntra diskussioner och samtal och förklara att det inte finns något som är rätt eller fel svar”, säger forskaren Ingemar Karlsson.

Så blir du en bättre rektor – expertens åtta tips

Du som är nybliven rektor – skaffa en mentor! Du som är gammal i gamet – bli mentor! De råden ger Karin Jordås, chefsutvecklare och tidigare rektor.