Dela:

Mellan frihet och kontroll: om läroplanskonstruktioner i svensk skola

Fakta
Disputation

2010-09-17

Titel (sv)

Mellan frihet och kontroll om läroplanskonstruktioner i svensk skola

Författare

Jan Morawski

Handledare

Lars Peterson, Tomas Englund

Opponent

Professor Ingrid Carlgren

Institution

Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap

Lärosäte

Örebro universitet

Länkar
Läs hela avhandligen
Läs pressmeddelande Örebro universitet
Läs Skolportens intervju med Jan Morawski

Svenskt abstrakt:

Vad jag i denna avhandling försökt undersöka är hur skilda typer av läroplaner inte bara formulerar vad lärare förväntas göra utan också tillskriver lärarna specifika identiteter.
Avhandlingen kan därmed karaktäriseras som en läroplansteoretisk studie där intresset är att identifiera de ordnande principer för hur en läroplan konstrueras och vem som erkänns vara läroplanens legitime författare. Min utgångspunkt har varit att läroplaner konstrueras i ett spänningsfält mellan frihet och kontroll, mellan externa utbildningskrav från ett överordnat auktoritativt center och interna behov att självständigt reflektera över undervisningens problem och utmaningar. Denna bipolära relation kan i ett utbildningssystem uppträda som vertikala eller horisontella maktrelationer vilka producerar skilda styrteknologier och därmed skilda läraridentiteter. Avhandlingen diskuterar två sådana modeller, dels Panoptikon som exempel på en vertikal maktrelation där individers olika statuspositioner i ett hierarkiskt system producerar olika innebörder av frihet och kontroll, och dels kollegiala samtalsgemenskaper som exempel på en horisontell maktrelation vilket i sin tur ger de två begreppen en helt annan innebörd. Läroplaner är nu inte enbart en spegling av en specifik maktrelation utan dess ordnande princip är också en strid om vilka av de didaktiska frågorna om mål, innehåll, metod och bedömning som skall besvaras och av vem. En läroplan kan alltså konstrueras på olika sätt beroende på vilka av de didaktiska frågorna som betonas och besvaras. När det gäller min undersökning är det inte svarens karaktär som varit det intressanta utan vilka didaktiska frågor som de statliga läroplanerna väljer att besvara och vilka som överlämnas till lärarna att besvara. För att kunna undersöka denna problematik har jag i avhandlingen konstruerat tre disparata idealtyper av läroplanskonstruktioner; den innehålls-, den resultat- och den processfokuserade. Genom att analytiskt kategorisera läroplaner i olika idealtyper efter hur de selekterar och prioriterar sig till de didaktiska frågorna har jag skapat ett instrument som i mötet med det historiska textmaterialet synliggjort hur olika utbildningsdiskurser argumenterat, inte bara för en specifik typ av konstruktion, utan också hur de tillskriver lärarna ett specifikt uppdrag och identitet.
Avhandlingens andra del är en läroplanshistorisk undersökning hur rivaliserande sociala och politiska diskurser har hävdat olika principer för hur den svenska skolan via sina läroplaner skall styras. Vad min undersökning visat är att från Folkskolestadgan 1842 fram till 1994 års läroplan har olika diskursiva samhörighetsregimer avlöst varandra och trots att de hävdat olika mål och innehåll för skolan har de förenats i övertygelsen att skolans innehåll måste bestämmas av en överordnad statlig instans och därmed formulerat lärarens främsta uppgift till att förmedla ett påbjudet innehåll. Nu har denna styrteknologi inte varit utan kritiker. Konkurrerande diskurser har vid skilda tidpunkter utmanat och föreslagit en annan styrande princip för hur läroplanen bör konstrueras. I korthet och mycket förenklat har dels olika effektivitets diskurser hävdat behovet av en läroplan som fokuserar på vad som skall examineras, och dels en reformpedagogisk diskurs som betonat behovet av en läroplan som överlämnar de didaktiska besluten till lärare och elever.

Sidan publicerades 2010-11-03 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 15:28 av


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser