2010-11-03 00:00  2769 Dela:

Mellan frihet och kontroll: om läroplanskonstruktioner i svensk skola

Fakta
Disputation

2010-09-17

Titel (sv)

Mellan frihet och kontroll om läroplanskonstruktioner i svensk skola

Författare

Jan Morawski

Handledare

Lars Peterson, Tomas Englund

Opponent

Professor Ingrid Carlgren

Institution

Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap

Lärosäte

Örebro universitet

Länkar
Läs hela avhandligen
Läs pressmeddelande Örebro universitet
Läs Skolportens intervju med Jan Morawski

Svenskt abstrakt:

Vad jag i denna avhandling försökt undersöka är hur skilda typer av läroplaner inte bara formulerar vad lärare förväntas göra utan också tillskriver lärarna specifika identiteter.
Avhandlingen kan därmed karaktäriseras som en läroplansteoretisk studie där intresset är att identifiera de ordnande principer för hur en läroplan konstrueras och vem som erkänns vara läroplanens legitime författare. Min utgångspunkt har varit att läroplaner konstrueras i ett spänningsfält mellan frihet och kontroll, mellan externa utbildningskrav från ett överordnat auktoritativt center och interna behov att självständigt reflektera över undervisningens problem och utmaningar. Denna bipolära relation kan i ett utbildningssystem uppträda som vertikala eller horisontella maktrelationer vilka producerar skilda styrteknologier och därmed skilda läraridentiteter. Avhandlingen diskuterar två sådana modeller, dels Panoptikon som exempel på en vertikal maktrelation där individers olika statuspositioner i ett hierarkiskt system producerar olika innebörder av frihet och kontroll, och dels kollegiala samtalsgemenskaper som exempel på en horisontell maktrelation vilket i sin tur ger de två begreppen en helt annan innebörd. Läroplaner är nu inte enbart en spegling av en specifik maktrelation utan dess ordnande princip är också en strid om vilka av de didaktiska frågorna om mål, innehåll, metod och bedömning som skall besvaras och av vem. En läroplan kan alltså konstrueras på olika sätt beroende på vilka av de didaktiska frågorna som betonas och besvaras. När det gäller min undersökning är det inte svarens karaktär som varit det intressanta utan vilka didaktiska frågor som de statliga läroplanerna väljer att besvara och vilka som överlämnas till lärarna att besvara. För att kunna undersöka denna problematik har jag i avhandlingen konstruerat tre disparata idealtyper av läroplanskonstruktioner; den innehålls-, den resultat- och den processfokuserade. Genom att analytiskt kategorisera läroplaner i olika idealtyper efter hur de selekterar och prioriterar sig till de didaktiska frågorna har jag skapat ett instrument som i mötet med det historiska textmaterialet synliggjort hur olika utbildningsdiskurser argumenterat, inte bara för en specifik typ av konstruktion, utan också hur de tillskriver lärarna ett specifikt uppdrag och identitet.
Avhandlingens andra del är en läroplanshistorisk undersökning hur rivaliserande sociala och politiska diskurser har hävdat olika principer för hur den svenska skolan via sina läroplaner skall styras. Vad min undersökning visat är att från Folkskolestadgan 1842 fram till 1994 års läroplan har olika diskursiva samhörighetsregimer avlöst varandra och trots att de hävdat olika mål och innehåll för skolan har de förenats i övertygelsen att skolans innehåll måste bestämmas av en överordnad statlig instans och därmed formulerat lärarens främsta uppgift till att förmedla ett påbjudet innehåll. Nu har denna styrteknologi inte varit utan kritiker. Konkurrerande diskurser har vid skilda tidpunkter utmanat och föreslagit en annan styrande princip för hur läroplanen bör konstrueras. I korthet och mycket förenklat har dels olika effektivitets diskurser hävdat behovet av en läroplan som fokuserar på vad som skall examineras, och dels en reformpedagogisk diskurs som betonat behovet av en läroplan som överlämnar de didaktiska besluten till lärare och elever.

Sidan publicerades 2010-11-03 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 15:28 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)