Dela:

Mellan fysisk bildning och aktivering – En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9

Fakta
Disputation

2009-05-15

Titel (sv)

Mellan fysisk bildning och aktivering – En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9

Författare

Jan-Eric Ekberg

Handledare

Professor Tomas Peterson, Malmö Högskola. Experthandledare: Lars-Magnus Engström, professor emeritus, Stockholms Univers

Opponent

Professor Per Nilsson, Ungdomsstyrelsen i Stockholm.

Institution

Lärarutbildningen i Malmö

Lärosäte

LU – Lunds universitet

Länkar
Läs avhandlingen i fulltext här (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Jan-Eric Ekberg
Läs mer om disputationen

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling handlar om skolämnet idrott och hälsa och har som fokus ämnets lärobjekt. Avhandlingens första syfte är att beskriva och analysera vad som är kunskap värd att förmedla i skolämnet idrott och hälsa, dvs. den kunskap som framträder i kursplanen, i lärarens tal om verksamheten och under lektioner i ämnet. Det andra syftet är att belysa och analysera likheter och skillnader, vad gäller kunskap värd att förmedla, mellan dessa tre nivåer. Den teoretiska ansatsen är läroplansteoretisk, framförallt inspirerad av Lindes och Bernsteins arbeten.
På formuleringsarenan utgörs analysmaterialet av den kursplan som var gällande för grundskolan då intervjuer och observationer genomfördes, dvs. Lpo 94. På transformeringsarenan består materialet av halvstrukturerade intervjuerna med sex lärare i idrott och hälsa som undervisar i år nio på grundskolan. På realiseringsarenan inbegriper materialet 20 videoinspelade lektioner inomhus i år 9 där de sex intervjuade lärare undervisar. Det empiriska materialet insamlades under perioden hösten 2003 till och med våren 2005.
Den analys som tillämpats är temacentrerad, såtillvida att en analysram har utvecklats för analysen av materialet, bestående av två analysscheman, varav det första, som benämnts dimensioner, omfattar fyra huvudkategorier. Den första huvudkategorin är rörelser och består av fyra underkategorier, vilka är den rekreativa, den funktionella, den formaliserade och den estetiska formen. Den andra huvudkategorin omfattar enkla och komplexa begrepp. De tredje och fjärde är inter- och intrapersonella kategorier inriktade mot socialisationsinnehållet. Det andra analysschemat har benämnts kvaliteter och innehåller huvudkategorierna förståelse och mångtydighet.
Studien visar att det går att urskilja två, till stora delar olika, lärobjekt i skolämnet idrott och hälsa. Ämnets lärobjekt skiljer sig mest markant åt mellan å ena sidan formuleringsarenan ( det formulerade lärobjektet ) och å andra sidan transformerings- och realiseringsarenan ( det realiserade lärobjektet ). Formuleringsarenans innehåll omformuleras till stor del på transformeringsarenan, men det sker inte någon större förändring från transformerings- till realiseringsarenan. Transformerings- och realiseringsarenan framstår således som i hög grad kongruenta.Det formulerade lärobjektet omfattas främst av såväl den funktionella formen som begreppslig utveckling och förståelse för hälsa och livsstil liksom av det inter- och intrapersonella. Det realiserade lärobjektet omfattas främst av formaliserade idrotter, men erbjuder även utveckling av olika fysiska kvaliteter, liksom en betoning av det inter- och intrapersonella. När begrepp används är det främst enkla begrepp och fokus är i första hand på en lägre grad av förståelse och mångtydighet.Resultatet tyder också på att ämnet idrott och hälsa har en svag klassifikation och är icke-paradigmatiskt utifrån ämnets lärobjekt. När det gäller vilken kunskap som anses vara värd att förmedla inom ämnet råder låg grad av konsensus.
Slutligen diskuteras begreppet fysisk bildning , vilket bör förstås i förhållande till de två analysscheman som utvecklats. Begreppet erbjuder möjlighet att på ett kvalificerat sätt diskuterar skolämnet Idrott och hälsa och pekar på en verksamhet som medverkar till elevernas kunnande och vetande inom den etablerade idrottskulturen såväl som skapande och konstruktion av ny idrottskultur.

Sidan publicerades 2009-05-08 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 10:37 av


Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.