Mellan policy och praktik: En studie om nyanlända elevers pedagogiska och sociala inkludering i skolan

Hur verkar skolans formella och informella strukturer för nyanlända elevers inkludering och hur upplever, förstår och hanterar de nyanlända eleverna och skolpersonalen dessa strukturer? Det är ett par av de frågor som Denis Tajic undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2022-10-28

Titel (sv)

Mellan policy och praktik: En studie om nyanlända elevers pedagogiska och sociala inkludering i skolan

Titel (eng)

Between policy and practice : A study of newly arrived students’ pedagogical and social inclusion in school

Författare

Denis Tajic

Handledare

Professor Nihad Bunar, Stockholms universitet. Professor Anna Lund, Stockholms universitet. Mirjam Hagström, Stockholms universitet

Opponent

Professor Johannes Lunneblad, Göteborgs universitet

Institution

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Denis Tajic

Abstract in English:

The overall aim of the thesis is to investigate how schools’ formal and informal structures affect the pedagogical and social inclusion of newly arrived students, as well as how newly arrived students in grades 7-9 and school staff themselves understand and handle these structures. Formal structures refer to forms of pedagogical measures for newly arrived students. Informal structures refer to opportunities for and the quality of interactions and social relations between, on the one hand, newly arrived students and, on the other, non-newly arrived students and school staff.

The majority of the newly arrived students in this study came to Sweden during or immediately after the so-called refugee crisis of 2015 and 2016. This is also a period when an extensive educational policy reform was carried out in Sweden in order to provide better conditions for schools to organize the reception and education of newly arrived students.

By using a critical policy analysis, the theoretical focus is placed on a critical and contextualized understanding of how policy implementation can be understood in the relation between local practices and national support measures. The thesis is based on an ethnographic approach, and the empirical material was collected in two primary schools in the Stockholm region during academic year 2018/2019. Besides fieldnotes, interviews with newly arrived students and school staff formed the basis for the analysis.

The thesis involves three empirical studies. In Study I, the meaning of inclusion is constructed in relation to three contextual perspectives: the contextual requirements, contextual opportunities and contextual limits. The study shows that organizational and pedagogical ”solutions”, whose purpose is to include newly arrived students, sometimes have exclusionary premises. The school staff constantly find a way to legitimize their practices in relation to what the policy prescribes.

Study II shows that the students and teachers can influence the school’s institutional habitus through informal structures. This entails creating places where newly arrived students are accepted as a legitimate part of the school’s educational and social environment, in which solidarity comes to the fore through the institutional habitus of multicultural incorporation.

In Study III, the analyses show that the schools’ authorized policy actors, such as school leaders, or in some cases teachers, have a legitimate mandate to interpret and enact policy regarding multilingual classroom assistance, which sometimes turns out to be different than what was intended in a certain policy decision. However, there are some actors who do not have a legitimate mandate, but in some cases, they can influence the formal structures and adapt local policy as nonauthorized policy actors.

In conclusion, the thesis shows how the school contexts can offer belonging when implementation of formal policy has already created otherness. The outcome is thus not a unilateral distribution of power by principals and teachers, but their power is reduced by the students’ relational practices.

Sidan publicerades 2022-10-25 13:37 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-11-10 13:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Nyanlända elevers upplevelse av inkludering

Lärares beskrivningar av elever på språkintroduktionsprogrammet färgas i hög grad av det regelverk som omgärdar den här elevgruppen. Det framkommer i Åsa Bjuhrs forskning om övergången från språkintroduktion till gymnasiet.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka till boka-tidigt-pris t.o.m. 28 februari!

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning

Syftet med Lotta Brantefors avhandling "Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning" är att klargöra olika föreställningar om kulturella relationer i skola och utbildning, samt potentiella konsekvenser av dessa för barn och ungdomars fostran till att kunna delta som likar i sociala och offentliga livet.

Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi

Qarin Frankers avhandling "Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi" undersöker litteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi).

”Öppna högskolan”: Diskursiva transformationer i styrningen av distansutbildning och högre utbildning

I avhandlingen "Öppna högskolan: Diskursiva transformationer i styrningen av distansutbildning och högre utbildning" undersöker Annika Bergviken Rensfeldt diskurser om öppenhet inom distans- och högskoleutbildning, baserat på svenska, utbildningspolitiska dokument från 1992 till 2005.

"Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Mary Ingemansson har i sin avhandling "Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna" undersökt hur barn i åldrarna 9-12 upplever skönlitterära texter som används i historieundervisningen i förhållande till läroböckerna?

Tvåspråkighet hos döva skolelever: Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk

Krister Schönströms avhandling "Tvåspråkighet hos döva skolelever: Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk" behandlar döva specialskoleelevers tvåspråkigautveckling. Särskilt intresserar sig avhandlingen för hur elevernas svenska och teckenspråk utvecklas i skolåldern.

Contingency in high-school students reasoning about electrochemical cells: Opportunities for learning and teaching in school science

Resultaten i Karim Hamzas avhandling "Contingency in high-school students reasoning about electrochemical cells: Opportunities for learning and teaching in school science" visar hur lärare kan uppmuntra en produktiv användning av oförutsebarhet för att främja lärande inom naturvetenskap klassrummet.

Skolbokspropaganda? En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995-2005)

Jörgen Mattlar undersöker i avhandlingen "Skolbokspropaganda?" bilden av det svenska samhället i läromedel i svenska som andraspråk. Bilden som framkommer är samstämmig - men också skiftande.

Working Memory and Higher-Order Cognition in Children

Syftet med Carin Tillmans avhandling "Working Memory and Higher-Order Cognition" är att öka förståelsen för högre kognitiva funktioner hos normalutvecklade barn såväl som brister i de högre kognitiva funktionerna hos barn med ADHD.

Naturens kanon: formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842

Läroplan och lärmedel påverkar och definierar skolans innehåll, därför kan dessa texter kallas för kanoniska. Magnus Hultén har i avhandlingen "Naturens kanon" analyserat hur läroplanen för de naturvetenskapliga ämnena förändrats mellan 1842 2007.

Man liksom bara skriver. Skrivande och skrivkontexter i grundskolans år 7 och 8

I avhandlingen "Man liksom bara skriver" har Birgitta Norberg Brorsson följt två klasser i år 7-8, för att undersöka skrivundervisningen och dess villkor. Detaljerade studier av lärare och elever relateras även till skolan som samhällelig institution.

Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsperspektiv.

Bristen på dialog gör svenska till ett färdighetsämne. Det visar Kerstin Bergöös "Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsperspektiv."

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer