Mellan tradition och förnyelse: Utmaningar i religionsläraruppdraget

Linda Jonsson utforskar i sin avhandling den komplexa bild som framträder i religionsläraruppdraget i svensk skola mellan 1842-1994.

Fakta
Disputation

2016-11-18

Titel (sv)

Mellan tradition och förnyelse: Utmaningar i religionsläraruppdraget

Författare

Linda Jonsson

Handledare

Docent Niclas Månsson, Mälardalens högskola Professor Tomas Englund, Örebro universitet Docent Laila Niklasson, Mälardalens högskola Professor Maria Olsson, Högskolan Dalarna

Opponent

Professor Sara Irisdotter Aldenmyr, Högskolan Dalarna

Lärosäte

Mälardalens högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Linda Jonsson

Svenskt abstrakt:

Religionsläraruppdraget vilar idag på en konfessionsfri grund uttryckt genom den svenska skolans värdegrund men bär spår av konfessionella traditioner bakåt i tiden. I en tid, för inte så länge sedan, spelade kristendomen en stor roll i både undervisning och läraruppdrag.

Den här studien intresserar sig för den komplexa bild som framträder när det gäller religionsläraruppdraget i svensk skola med historiska rötter och traditioner i ett läraruppdrag där uppgiften bestod i att förmedla en konfessionell undervisning i kristendomskunskap. En analytisk kontextualisering genomförs av tidsspannet 1842-1994 för att åskådliggöra två traditioner av vikt med start i konfessionell kristendomskunskap till objektiv religionskunskap. Ett sådant långtidsperspektiv ses som en nödvändig läroplanshistorisk kontext för studiens empiri – analys av ett samtida religionsläraruppdrag i det som i studien benämns en osäker period. Även om det finns ett ämnesdidaktiskt ansvar i föreliggande studie när det gäller fältet religionsdidaktik är det inom det allmändidaktiska och läroplanshistoriska fältets ramar studien håller sig. Studien ska med andra ord ses som en allmändidaktisk analys av en ämnesdidaktisk utmaning. För att möjliggöra en studie av religionsläraruppdraget blir även ämnet religionskunskap ett centralt inslag i studien. Ämnets användning, i bemärkelsen dess status, roll och funktion åskådliggörs och har implikationer för religionsläraruppdraget.

 

Den historiska kontexten tar utgångspunkt i en litteraturstudie av styrdokument och texter och ska ses som studiens sekundärlitteratur. En arena för religionskunskapslärare, tidskriften Religion & Livsfrågor samt årsböcker (1994-2011) granskas genom en textanalys. Här uppmärksammas och analyseras de röster som uttalar sig om religionsläraruppdraget och utgör studiens primärlitteratur. De utmaningar som genom textanalysen utkristalliserats tematiseras i tre sammanfattande utmaningar: Mellan tradition och förnyelse, Gränslöst uppdrag på begränsad tid och Elevnära frågor eller när-det-kommer-upp-pedagogik.
I studiens senare del redogörs för två pedagogiska filosofiers bidrag som utgör de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för analysen av utmaningarna i en samtida osäker period. Texter av John Dewey och Wolfgang Klafki har funnits värdefulla i förhållande till begrepp såsom teori och praktik, tradition och förnyelse samt engagemang.

 

Avslutningsvis sammanfattas och fördjupas analysen av de röster som uttalat sig om religionsläraruppdraget och dess utmaningar genom att relatera dessa till sitt historiska sammanhang präglade av såväl konfessionella som objektiva traditioner. Avhandlingens kunskapsbidrag är att bidra med fördjupade kunskaper om religionsläraruppdragets komplexitet, utifrån en läroplanshistorisk kontextualisering av detta samtida uppdrag.

Sidan publicerades 2016-10-26 12:05 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-12-02 14:23 av Susanne Sawander


Relaterat

Nyheter får stor plats i samhällskunskap

Nyhetsbevakning är ett stående inslag i undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet. Men nyhetsdiskussionerna är oftast informella och nyhetsbevakningen används främst för att uttrycka politiska och moraliska kunskapsmål, konstaterar Roger Olsson i sin forskning.

Icke-troende norm styr ämnet religionskunskap

Sättet att tala om religion och livsåskådning i ämnet religionskunskap utgår från en stark icke-troende norm. Att vara religiös är något som ”man var förr” men att ”vi nu vet bättre”. Detta sker samtidigt som det sitter troende elever i klassrummet. Resultatet är att dessa elever ofta blir väldigt tysta, visar Karin Kittelmann Flenser i sin studie.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer