Meningsskapande samtal. En studie om barns meningsskapande med fokus på processer och innehåll relaterat till förskolans praktik

Barns meningsskapande i förskolan är en komplex process där individuella, sociala och kulturella dimensioner samverkar. Det visar Ann-Charlott Wank i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2021-03-26

Titel (sv)

Meningsskapande samtal. En studie om barns meningsskapande med fokus på processer och innehåll relaterat till förskolans praktik

Författare

Ann-Charlott Wank

Handledare

Professor Pia Williams, Göteborgs universitet Susanne Klaar, Högskolan i Borås Ann-Katrin Svensson, Högskolan i Borås

Opponent

Professor Liv Gjems, Universitetet i Sørøst-Norge

Institution

Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Ann-Charlott Wank

Abstract in English:

This thesis aims to contribute to the knowledge of children’s meaning-making by focusing on processes and content in preschool practice. Meaning-making is understood as a situated process that emerges in the mutual interplay of a child’s previous and current experiences and the preschool practice in which the child participates and acts. Content describes what children create meaning about. The study is theoretically grounded in a sociocultural understanding of human development and learning. The methodological approach is based on John Dewey’s non-dualistic pragmatism concerning how meaning is constructed and shared between people who participate in a social practice. The research adopts Dewey’s concept of transaction to study children’s meaning-making as reciprocal, coordinated encounters with their environment. The analysis relies on 20 hours of video observations from two preschool departments in Sweden, which concentrated on communicative interactions between children and preschool teachers in which the participants together focused on a common conversation content and coordinated their verbal actions to develop or deepen the content. The results are interpreted with practical epistemological analysis (PEA), epistemological move analysis (EMA) and Dewey’s concepts of habit and custom. The results show that children’s meaning-making is a multidimensional process in which a child’s individual experiences and knowledge interact with situated scaffolding processes and customs in preschool. Teacher competence is a significant determinant of good conditions for meaning-making communication. When children create meaning in preschool, cognitive linguistic content is in the foreground, often intertwined with socialisation and care. The results suggest that focusing only on the social and cultural environment or on the content offered cannot provide an adequate understanding of children’s learning and meaning-making in preschool; it is also crucial to consider the individual dimension of the child, knowledge of the child’s previous experiences and how these factors interact with the child’s experiences in preschool.

Sidan publicerades 2021-03-29 08:32 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-09-02 15:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!