Dela:

Metodik, personlighet och forskning: Kontinuitet och förändring i vårdlärarutbildarnas kunskapskultur 1958-1999

Fakta
Disputation

2009-09-11

Titel (sv)

Metodik, personlighet och forskning: Kontinuitet och förändring i vårdlärarutbildarnas kunskapskultur 1958-1999

Titel (eng)

Method, personality and research. Continuity and change in the knowledge culture of nursing teacher educators 1958-1999

Författare

Eva Eliasson

Handledare

Professor Boel Englund, Stockholms universitet

Opponent

Professor Per-Olof Erixon, Umeå Universitet

Institution

Pedagogiska institutionen

Lärosäte

SU – Stockholms universitet

Länkar
Läs avhandlingen i fulltext här (pdf)
Läs Skolportens intervju med Eva Eliasson
Läs mer om disputationen

Svenskt abstrakt:

I den här avhandlingen fokuseras kontinuitet och förändring i en lokal kunskapskultur, vårdlärarutbildningen i Stockholm, under åren 1958 till 1999, med stark tonvikt på föreställningar om kunskap och lärande. Analysbegrepp hämtas från Basil Bernstein, Ludwik Fleck, Reinhart Koselleck och genusteori.

Resultatet visar såväl kontinuitet som förändring i kunskapskulturen. Den första perioden, 1958-1974, kännetecknas av kontinuitet i relation till erfarenhetsrummet. Metodisk kunskap är viktig. Den andra perioden, 1975-1979, karaktäriseras av stora förändringar, och inleds med ett kraftigt brott där tidigare föreställningar och värden överges. Den tidigare periodens fokusering av viktiga, yttre kunskaper ersätts av föreställningen om att människan och hennes inre förmågor och egenskaper är den viktigaste resursen i yrket. Föreställningar och värden överges inte helt under den sista tidsperioden, 1979-1999. Värden som kan förknippas med personlighetsutveckling kvarstår, och nya värden uppstår som en konsekvens av den statliga styrningen mot forskningsanknytning.

Tidsandan, nya medarbetare, förändrad statlig styrning, värdenas ideologiska karaktär och den kvinnliga dominansen inom utbildningen ger en förståelse för den kraftiga förändringen av föreställningar och värden i mitten av 1970-talet. En stabil kår av vårdlärarutbildare, värdenas ideologiska och könskodade karaktär och en traditionell särskildhet och avskildhet från andra lärarutbildningsinriktningar ger en förståelse för det personlighetsutvecklande inslagets stabilitet.

Den manliga könskodningen av innehållet under den första perioden kan förstås utifrån medicinares inflytande på utbildningen, statlig styrning i riktning mot utbildningsteknologi och harmoni med erfarenhetsrummet. Under hela perioden finns kvinnligt kodade föreställningar som rör vårdlärarutbildarnas arbetsuppgifter; kollektivitet, betoning av praktiska handlingar och kontroll av närhet till studerandegruppen.

Sidan publicerades 2009-08-25 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 10:26 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer