Dela:

Metodik, personlighet och forskning: Kontinuitet och förändring i vårdlärarutbildarnas kunskapskultur 1958-1999

Fakta
Disputation

2009-09-11

Titel (sv)

Metodik, personlighet och forskning: Kontinuitet och förändring i vårdlärarutbildarnas kunskapskultur 1958-1999

Titel (eng)

Method, personality and research. Continuity and change in the knowledge culture of nursing teacher educators 1958-1999

Författare

Eva Eliasson

Handledare

Professor Boel Englund, Stockholms universitet

Opponent

Professor Per-Olof Erixon, Umeå Universitet

Institution

Pedagogiska institutionen

Lärosäte

SU – Stockholms universitet

Länkar
Läs avhandlingen i fulltext här (pdf)
Läs Skolportens intervju med Eva Eliasson
Läs mer om disputationen

Svenskt abstrakt:

I den här avhandlingen fokuseras kontinuitet och förändring i en lokal kunskapskultur, vårdlärarutbildningen i Stockholm, under åren 1958 till 1999, med stark tonvikt på föreställningar om kunskap och lärande. Analysbegrepp hämtas från Basil Bernstein, Ludwik Fleck, Reinhart Koselleck och genusteori.

Resultatet visar såväl kontinuitet som förändring i kunskapskulturen. Den första perioden, 1958-1974, kännetecknas av kontinuitet i relation till erfarenhetsrummet. Metodisk kunskap är viktig. Den andra perioden, 1975-1979, karaktäriseras av stora förändringar, och inleds med ett kraftigt brott där tidigare föreställningar och värden överges. Den tidigare periodens fokusering av viktiga, yttre kunskaper ersätts av föreställningen om att människan och hennes inre förmågor och egenskaper är den viktigaste resursen i yrket. Föreställningar och värden överges inte helt under den sista tidsperioden, 1979-1999. Värden som kan förknippas med personlighetsutveckling kvarstår, och nya värden uppstår som en konsekvens av den statliga styrningen mot forskningsanknytning.

Tidsandan, nya medarbetare, förändrad statlig styrning, värdenas ideologiska karaktär och den kvinnliga dominansen inom utbildningen ger en förståelse för den kraftiga förändringen av föreställningar och värden i mitten av 1970-talet. En stabil kår av vårdlärarutbildare, värdenas ideologiska och könskodade karaktär och en traditionell särskildhet och avskildhet från andra lärarutbildningsinriktningar ger en förståelse för det personlighetsutvecklande inslagets stabilitet.

Den manliga könskodningen av innehållet under den första perioden kan förstås utifrån medicinares inflytande på utbildningen, statlig styrning i riktning mot utbildningsteknologi och harmoni med erfarenhetsrummet. Under hela perioden finns kvinnligt kodade föreställningar som rör vårdlärarutbildarnas arbetsuppgifter; kollektivitet, betoning av praktiska handlingar och kontroll av närhet till studerandegruppen.

Sidan publicerades 2009-08-25 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 10:26 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser