Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker

Svenskt abstrakt:

Titeln Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker pekar på ett bestämt sätt att se på makt, inspirerat av Foucault. I denna anda ser man makt som pluralistisk och mobil; ingen äger makt utan den uttrycks i och genom sociala relationer och positioner. Titeln pekar också på att dagens disciplinerande tekniker ska förstås som milda och pastorala. Dagens lärare ger sällan order ? de förhandlar och argumenterar.

Begreppet disciplinering betyder i detta sammanhang hur lärare och skola utövar inflytande över elever, hur de formar, leder och utvecklar. Dessa tekniker ? utvecklingssamtal och loggböcker ? visar på nya sätt att disciplinera som sker via en tydligt individualiserande interaktion och kommunikation mellan lärare och elev. Utvecklingssamtal blev obligatoriska 1994 och loggböcker introducerades allmänt i början av 1980-talet och har steg för steg blivit vanliga i de flesta skolor till och med högstadiet.

Den här undersökningen har etnografiska drag, men analysobjektet är huvudsakligen kommunikation i text och tal. Jag har analyserat tolv utvecklingssamtal med tolvåriga elever i år 6 och loggböcker från två olika skolor, skrivna av elever i år 9.

Mina resultat visar att både loggböcker och utvecklingssamtal är viktiga redskap för att påverka och stabilisera en individualisering av elever och deras förhållningssätt till sig själva, sitt skolarbete, sina liv och sin framtid. Både utvecklingssamtal och loggböcker formar skoljag på skiftande men ändå tydligt normerande sätt.Lärarens blick på eleven, lärarens förväntningar kommer att transformeras och internaliseras till elevens egen blick på sig själv. Mina resultat pekar på hur eleverna formar olika ”skoljag”, skapade genom loggbokens eller utvecklingssamtalets skiftande och medierande budskap. Jag har lyft fram de intimiserade relationerna, det strategispel där kommunikationens familjära uttrycksformer ger lärare möjlighet och legitimitet att omfatta och se ”hela barnet/eleven” utan att det framstår som otillbörligt eller alltför privat. Jag har åskådliggjort den reflexivitet som kan skapa det jag kallar dubbel bokföring ? presentationen av det man tycker att man borde vara eller det man tycker att man är. Detta kan i sin tur förbindas med en människosyn där normen skulle vara att alltid visa sig kompetent, även när det gäller att visa svaghet och att åtminstone kunna konsten att presentera en attraktiv narrativ om sig själv.

Sidan publicerades 2008-05-12 00:00 av
Sidan uppdaterades 2017-10-25 15:18 av