Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker

Fakta
Disputation

2008-05-23

Titel (sv)

Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker

Titel (eng)

Pastoral Powers. Development talks and log books as disciplining techniques

Författare

Gunilla Granath

Handledare

Rita Foss Lindblad

Opponent

Docent Ulf Ohlsson, Stockholm.

Institution

Institutionen för för pedagogik och didaktik

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Gunilla Granath
Läs pressmeddelande (GU)

Svenskt abstrakt:

Titeln Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker pekar på ett bestämt sätt att se på makt, inspirerat av Foucault. I denna anda ser man makt som pluralistisk och mobil; ingen äger makt utan den uttrycks i och genom sociala relationer och positioner. Titeln pekar också på att dagens disciplinerande tekniker ska förstås som milda och pastorala. Dagens lärare ger sällan order ? de förhandlar och argumenterar.

Begreppet disciplinering betyder i detta sammanhang hur lärare och skola utövar inflytande över elever, hur de formar, leder och utvecklar. Dessa tekniker ? utvecklingssamtal och loggböcker ? visar på nya sätt att disciplinera som sker via en tydligt individualiserande interaktion och kommunikation mellan lärare och elev. Utvecklingssamtal blev obligatoriska 1994 och loggböcker introducerades allmänt i början av 1980-talet och har steg för steg blivit vanliga i de flesta skolor till och med högstadiet.

Den här undersökningen har etnografiska drag, men analysobjektet är huvudsakligen kommunikation i text och tal. Jag har analyserat tolv utvecklingssamtal med tolvåriga elever i år 6 och loggböcker från två olika skolor, skrivna av elever i år 9.

Mina resultat visar att både loggböcker och utvecklingssamtal är viktiga redskap för att påverka och stabilisera en individualisering av elever och deras förhållningssätt till sig själva, sitt skolarbete, sina liv och sin framtid. Både utvecklingssamtal och loggböcker formar skoljag på skiftande men ändå tydligt normerande sätt.Lärarens blick på eleven, lärarens förväntningar kommer att transformeras och internaliseras till elevens egen blick på sig själv. Mina resultat pekar på hur eleverna formar olika ”skoljag”, skapade genom loggbokens eller utvecklingssamtalets skiftande och medierande budskap. Jag har lyft fram de intimiserade relationerna, det strategispel där kommunikationens familjära uttrycksformer ger lärare möjlighet och legitimitet att omfatta och se ”hela barnet/eleven” utan att det framstår som otillbörligt eller alltför privat. Jag har åskådliggjort den reflexivitet som kan skapa det jag kallar dubbel bokföring ? presentationen av det man tycker att man borde vara eller det man tycker att man är. Detta kan i sin tur förbindas med en människosyn där normen skulle vara att alltid visa sig kompetent, även när det gäller att visa svaghet och att åtminstone kunna konsten att presentera en attraktiv narrativ om sig själv.

Sidan publicerades 2008-05-12 00:00 av
Sidan uppdaterades 2017-10-25 15:18 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Förskola – ett socialt rum för vad?

Den politiska polariseringen kring förskolan tilltar. Vissa av de förslag till förändringar som diskuteras går därtill emot den nyss reviderade läroplanen, skriver professorerna Ingegerd Tallberg Broman och Ingrid Pramling Samuelsson.  

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Internationell konferens om inkluderande utbildning

Göteborgs universitet är värd för en internationell konferensen om likvärdig och inkluderande utbildning för barn och unga med funktionsnedsättningar. Syftet är att samla forskare från hela världen och knyta nya band.